Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och råd om egenvård

Hudmottagning

• Bedömning och hjälp med behandling vid behov

Bakgrund

Definition

Hyperhidros innebär en ökad och ej fysiologiskt nödvändig svettning.

Hyperhidros delas in i:

• primär – lokalt eller multifokalt ökad svettning utan känd bakomliggande orsak
• sekundär – lokalt, multifokalt eller generellt ökad svettning med bakomliggande orsak.

Epidemiologi

Primär lokaliserad hyperhidros förekommer hos cirka 5 % av befolkningen och sekundär hyperhidros hos cirka 15 %.

Etiologi

Primär lokaliserad hyperhidros

Bakomliggande orsak är inte klarlagd men anses bero på abnorm central respons i hjärnan på normala perifera stimuli. Följande beaktas:

• tillståndet kan vara ärftligt
• debut sker ofta i barndomen
• besvärsgraden varierar i intensitet
• försämring ses ofta i samband med negativ stress.

Sekundär hyperhidros

Sekundär hyperhidros orsakas av bakomliggande tillstånd som:

• infektion – tuberkulos, malaria
• malignitet – lymfom
• läkemedel – SSRI, opiat, centralstimulantia
• psykogena – ångest
• endokrina – klimakterium, tyreoideasjukdom, feokromocytom
• metabola – diabetes, övervikt
• neurologiska – Parkinsons sjukdom, Horners eller Freys syndrom
• hjärt- och lungsjukdom – hjärtsvikt, KOL
• alkoholöverkonsumtion.

Utredning

Symtom

Primär lokaliserad hyperhidros

• Ökad lokal svettning, bilateral och symmetrisk.
• Svettningen upphör under sömn.

Vanliga lokalisationer:

• axiller 50 % (särskilt i tonåren)
• fötter och händer 25–30 % (särskilt i barndom)
• ansikte 20 %
• ljumskar, hårbotten eller bröst.

Sekundär hyperhidros

• Generell, lokal eller asymmetrisk distribution.
• Symtom på bakomliggande orsak kan förekomma som till exempel trötthet, viktnedgång, hjärtklappning, långvarig feber eller nattlig svettning.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

• påverkan på livskvalitet
• ärftlighet
• tidigare genomförd behandling
• läkemedelsbehandling och eventuell korrelation till svettning
• fråga om uppgifter talande för sekundär hyperhidros inklusive B-symtom.

Besvärsskattning kan göras med Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS). Frågan ställs till patienten och utifrån svaret får man en vägledning av svårighetsgraden av svettningarna. HDSS 1–2 motsvarar mild hyperhidros, HDSS 3–4 motsvarar svår hyperhidros.

Hur skulle du uppskatta svårigheten av dina svettningsbesvär?

1. Svettningarna är inte besvärande och begränsar inte dagliga aktiviteter.
2. Svettningarna kan tolereras men begränsar ibland dagliga aktiviteter.
3. Svettningarna kan knappt tolereras och begränsar ofta dagliga aktiviteter.
4. Svettningarna är intolerabla och begränsar konstant dagliga aktiviteter.

Status

• Hudinspektion – grad av svettning, lokalisation och symmetri.
• Neurologstatus – bedöm särskilt förekomst av asymmetrisk svettning på annan lokalisation än i axill (denervering på andra sidan med kompensatorisk svettning).

Handläggning vid utredning

• Primär lokaliserad hyperhidros är en klinisk diagnos.
• Besvärsskatta med Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS).
• Vid misstanke om sekundär svettning bör blodprover, bilddiagnostik eller annan utredning övervägas.
• Vid nattlig svettning, överväg förekomst av obstruktiv sömnapné, restless legs, nattlig smärta eller om det är uttryck för B-symtom.

Laboratorieprover

• Hb, leukocyter, trombocyter, CRP, SR, glukos och TSH i första hand.
• Överväg ytterligare provtagning utifrån specifik misstanke, vid behov i samråd gärna med specialiserad vård.

Behandling

Handläggning vid behandling

Primär lokaliserad hyperhidros

• Lokalantiperspirant med aluminiumklorid bör provas i första hand i minst 1 månad. Applicera om möjligt på torr hud.
• Lokalbehandling med kräm som innehåller glykopyrronium (antikolinergikum) kan provas.
• Vid multifokal hyperhidros kan perorala antikolinergika provas som komplement till ovanstående behandlingsalternativ.

Inom specialiserad vård finns fler behandlingsalternativ, exempelvis botulinumtoxin vid hyperhidros i händer och axiller.

Sekundär hyperhidros

Åtgärda eller behandla bakomliggande orsak:

• Eliminera eventuella utlösande faktorer, genom att till exempel sätta ut ett misstänkt läkemedel.
• Generaliserad svettning – peroral antikolinergika kan ha god effekt på symtom och livskvalitet.
• Nattliga svettningar – vid samtidiga smärtor, mardrömmar eller ytlig, fragmenterad sömn kan amitriptylin 10–30 mg eller långverkande antikolinergika provas till natten.
• Stressutlöst svettning – betablockare kan provas.

Behandling i palliativ vård

Om orsaken inte kan behandlas kan NSAID-preparat i låg dos provas.

Allmänna råd

• Anpassa rumstemperatur, vädra i rummet med sval och frisk luft.
• Använd gärna fläkt för mer ventilation.
• Tvätta och badda patienten efter behov.
• Byt kläder och sängkläder, använd gärna bomullstyg.
• Ge vid behov extra dryck, exempelvis mineralvatten.

Remissrutiner 

Remissindikation hudmottagning

• Primär lokaliserad hyperhidros (minst HDSS 2) och otillräcklig effekt eller biverkningar av lokal antiperspirant
• Primär lokaliserad hyperhidros (minst HDSS 2) med annan samtidig svår hudsjukdom
• Svår generell hyperhidros

Komplikationer

Komplikationer som kan uppkomma av behandling:

• topikal behandling med aluminiumklorid – övergående hudirritation, framförallt vid applicering på fuktig hud
• botulinumtoxin – övergående muskelsvaghet eller kompensatorisk svettning
• perorala antikolinergika kan ge till exempel yrsel, huvudvärk, hjärtklappning och muntorrhet.

Patientinformation

Överdriven svettning (1177.se)

Relaterad information

Hyperhidros – riktlinje från Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi (ssdv.se)

Referenser

• Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde hud- och könssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning

Om innehållet

Publicerat: 2024-11-28
Giltigt till: 2027-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne