Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och viss topikal läkemedelsbehandling.

Specialiserad vård

• Oklar diagnos.
• Behandling vid behov.
• Patient med immunsuppression.

Bakgrund

Definition

Aktinisk keratos är en kronisk solskada i huden begränsad till epidermis. Tillståndet läker spontant i cirka 20 % av fallen och är oftast ofarligt.

Epidemiologi

Aktinisk keratos är vanligt och ökar i frekvens med stigande ålder. Tillståndet är vanligare hos män och personer med någon riskfaktor. Exakt förekomst i Sverige är okänd.

Riskfaktorer

• Ljus hudtyp (blir alltid röd, aldrig eller sällan brun av solen).
• Längre tids exponering för UV-ljus (arbete eller fritid utomhus, vistelser i soligare länder).
• Immunsuppression, särskilt efter transplantation.
• Ökad ålder (särskilt > 60 år).

Utredning

Symtom

• Rodnad skrovlighet – enstaka eller multipla lesioner.
• Ofta symtomlösa.
• Ibland klåda, smärta eller ömhet.

Anamnes

• Hudförändring – duration, tillväxt, symtom.
• Solvanor.
• Riskfaktorer.
• Tidigare hudcancer.

Status

Hudinspektion

• Hudtyp.
• Lokalisation – främst solbelyst hud som ansikte, hjässa, öron, dekolletage, handrygg, underarm/underben.
• Antal – enstaka (riktvärde ≤ 5) eller multipla, spridda eller lokaliserade i samma hudområde.
• Utseende – rodnad, lätt fjällande och ofta relativt välavgränsad.
• Yta – skrovlig, ibland lättare att palpera än att se, ibland hyperkeratos, hudhorn.
• Storlek – vanligen < 1 cm, men kan variera från några mm till några cm.

Vid utbredd aktinisk keratos bör helkroppsundersökning göras, då det innebär ökad risk för hudcancer, inklusive melanom.

Dermatoskopi

Följande fynd är vanliga vid aktinisk keratos:

• Vita fjäll.
• Rodnad (rodnad med synliga folliklar, strawberry).
• Fyra vita punkter vid follikelmynningar (rosettes).

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs i de flesta fall utifrån klinisk bild. Stansbiopsi behövs sällan.

• Vid oklarhet eller terapisvikt – överväg bedömning inom specialiserad vård eller i vissa fall stansbiopsi.
• Vid påtaglig smärta, ömhet eller sårbildning – överväg basaliom eller övergång till skivepitelcancer in situ eller skivepitelcancer och handlägg enligt separata rekommendationer.

Differentialdiagnoser

• Inflammatoriskt tillstånd som olika eksem, psoriasis.
• Tinea, hudinfektion.
• Skivepitelcancer in situ (Mb Bowen).
• Skivepitelcancer.
• Basaliom, främst superficiella.
• Seborroisk keratos.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingsval beror på lesionernas lokalisation, tjocklek, antal, metodens tillgänglighet och patientens följsamhet.

• Exspektans kan övervägas vid lindrig förändring, särskilt hos patient med hög ålder.
• Enstaka aktiniska keratoser kan behandlas med topikal läkemedelsbehandling eller kryoterapi (flytande kväve).
• Multipla lesioner kan behandlas med topikal läkemedelsbehandling alternativt fotodynamisk terapi (PDT) inklusive dagsljus-PDT.

Patientinformation

Patienten bör informeras om att:

• fortsatt hög UV-exponering riskerar att ge fler och kanske svårare cellskador i huden
• egenkontroll av huden och solråd rekommenderas
• övergående biverkningar är vanligt vid behandling (lokal rodnad och sårbildning)
• höra av sig vid utebliven läkning eller nya lesioner
• kvarstående, recidiverande eller nytillkomna aktiniska keratoser är vanligt oavsett behandlingsval.

Solråd

Patienten rekommenderas att under månader med UV-index > 3:

• använda skyddande kläder och hatt med brätte eller keps
• använda solskyddsmedel med tillräckligt hög solskyddsfaktor, såsom faktor ≥ 30
• undvika intensivt solljus mellan kl 11–15.

Råd och rekommendationer – Solråd (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Läkemedelsbehandling

Separata lesioner behandlas topikalt var för sig. Vid multipla lesioner lokaliserade inom ett mindre hudområde behandlas hela området (fältbehandling).

Patientinformation är viktig inför behandlingen.

Topikal läkemedelsbehandling kan ges vid säker diagnos med följande:

• 5-fluorouracil kräm (Tolak) – förstahandsval.
• Imikvimod – andrahandsval.

Vid hyperkeratos kan mjukgörande karbamid ges i 1–2 veckor före behandlingen.

Aktiniska keratos – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation

• Oklar diagnos.
• Kraftigt solskadad hud.
• Immunsupprimerad patient.
• Behandling vid behov.
• Terapisvikt, flera recidiv.

Remissinnehåll

• Anamnes och status, inklusive beskrivning av lesioner.
• Aktuella sjukdomar och behandling.
• Eventuell utredning (PAD-svar) och utvärdering av eventuell behandling.

Komplikationer

Skivepitelcancer kan utvecklas från en aktinisk keratos, men den årliga risken är låg, och processen ofta långsam (månader eller år) förutom hos immunsupprimerade patienter där utvecklingen kan gå snabbt. Förekomst av aktinisk keratos är en riskmarkör för att utveckla även annan hudcancer inklusive basalcellscancer (basaliom) och malignt melanom.  

Komplikationer av behandling:

• Imikvimod kan ge sjukdomskänsla och influensaliknande symtom. Behandlingen bör då avbrytas.
• Kryoterapi kan ge bestående hypopigmentering.

Patientinformation

Aktiniska keratoser (1177.se)

Relaterad information

UV-index (smhi.se)

Om innehållet

Publicerat: 2024-01-09
Giltigt till: 2027-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne