Bröstsmärta och hjärtklappning hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • R07.3 Andra bröstsmärtor
    R00.2 Hjärtklappning
    R07.1 Bröstsmärtor vid andning
    R07.2 Prekordiala smärtor
    R07.4 Bröstsmärtor, ospecificerade

Primärvård

  • Primär bedömning

Akutmottagning

  • Akut bedömning av bröstsmärta eller hjärtklappning med allmänpåverkan

Barnmottagning

  • Vidare utredning och behandling vid misstänkt kardiell genes (barnläkare/barnkardiolog)

Denna rekommendation ger vägledning i det primära omhändertagandet av bröstsmärta och hjärtklappning hos barn. Vid fynd av blåsljud hänvisas till separat rekommendation.

Etiologi

Hos majoriteten av alla barn med bröstsmärta är orsaken icke-kardiell. Upplevda enstaka extraslag är i de flesta fall normalvariant.

Här följer exempel på orsaker till bröstsmärta och hjärtklappning hos barn:

Kardiell orsak

  • Perimyokardit – virus (vanligast), bakterier, autoimmun sjukdom, toxiner, läkemedel.
  • Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT) – WPW-syndrom, AV-nodal återkopplingstakykardi.
  • Hjärtsjukdomar – långt QT-syndrom, Brugadas syndrom.
  • Kranskärlsmissbildningar.
  • Tidigare opererade hjärtfel.
  • Hjärttamponad – post-operativt, trauma, infektion.

Exempel på sjukdomar som kan orsaka kardiella tillstånd hos barn:

  • Infektion – klamydia, covid-19 (MIS-C).
  • Familjär hyperkolesterolemi.
  • Systemisk sjukdom – Kawasakis sjukdom, annan vaskulit, systemisk lupus erytematosus (SLE).
  • Muskeldystrofi.
  • Syndrom – Marfans syndrom, Downs syndrom, Noonans syndrom.

Bröstkorgsrelaterad orsak

  • Muskelrelaterad – träningsvärk, muskelbristning, kontusion, viros med muskelömhet.
  • Ledrelaterad – kostokondrit (Tietzes syndrom), artrit (sternoklavikulär, sternokostal), artralgi.
  • Nervrelaterad – interkostalneurit (vid dålig hållning eller låsning/upphakning av facettled), nervrotskompression (vid skolios, trauma).
  • Skelettrelaterad – revbensdislokation eller fraktur, xiphodyni.
  • Hudrelaterad – herpes zoster.

Annan orsak

  • Lungrelaterad – astma, pneumoni, pleurit, lungemboli, spontanpneumothorax, Bornholmssjuka (coxackie B).
  • Mag-tarmrelaterad – gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), esofagit, spasm i esofagus, ulkus, kolecystit.
  • Psykisk – panikångest, stress, prestationsångest, hyperventilation.
  • Bröstkörtelrelaterad – fibroadenos (cyklisk smärta i ena eller båda brösten).
  • Intoxikation.
  • Läkemedel.

Symtom

  • Bröstsmärta – debut, duration, intervaller, lokalisation, utstrålning, smärtkaraktär.
  • Hjärtklappning – debut, duration, intervaller.
  • Andra symtom – andnöd, yrsel, svimning.

Anamnes

  • Pågående infektion eller feber.
  • Symtomkorrelation – påverkan av ansträngning, visst kroppsläge, andning, måltid, tid på dygnet, andra situationer (stress, våld i hemmet).
  • Tillväxt – avplanande viktkurva eller viktnedgång.
  • Idrott (om aktuellt) – bedöm intensitet (antal timmar per vecka) och återhämtning (vila, mat, sömn).
  • Hereditet – särskilt arytmier, oklara svimningar, plötsliga dödsfall (< 40 år), medfödda hjärtsjukdomar eller syndrom (exempelvis kardiomyopati, Marfans syndrom).

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta – frekvens, rytm (arytmi, extraslag), blåsljud, biljud.
  • Lungor – andningsfrekvens, biljud, indragningar.
  • Kärl – blodtryck, femoralispulsar.
  • Hud – hudturgor, färg (cyanos, blekhet), fuktighet (torr, svettig), perifer temperatur (varm, kall).
  • EKG.
  • Längd, vikt, temp, saturation.

Vid behov av tolkningshjälp av EKG kan barnjour eller barnbakjour eller klinisk fysiolog konsulteras.

Fynd som kan tala för perimyokardit

  • Stark huggande bröstsmärta med utstrålning mot vänster axel.
  • Korrelation till inandning, hosta och ryggläge, minskning vid framåtlutning.
  • Feber och förkylning (vanligt), hjärtklappning, trötthet, andnöd, led- och muskelsmärta, magtarmsymtom, ödem.
  • Gnidningsljud vid auskultation.
  • EKG med generella ST-höjningar under några dagar.

Fynd som kan tala för bröstkorgsrelaterad orsak

  • Smärta som är skarp, brännande, stickande, kortvarig (sekunder eller minuter), lätt att peka ut.
  • Korrelation till palpation, rörelse eller djupandning.
  • Lokal rodnad och svullnad.

Handläggning vid utredning

Akut handläggning

Akut bedömning via specialiserad vård rekommenderas vid någon av följande:

  • Hjärtsymtom med allmänpåverkan.
  • Svår eller ihållande (timmar) bröstsmärta, särskilt vid feber.
  • Bröstsmärta med samtidig takykardi.
  • Bröstsmärta och/eller hjärtklappning med samtidig svimning, yrsel eller andningspåverkan.
  • Ansträngningsutlöst bröstsmärta.
  • Spädbarn som blir svettiga eller påverkade vid amning eller flaskmatning.
  • Saturation < 95 % och svikttecken (cyanos, svettning, blekhet, perifer kyla).
  • Patologiskt EKG.

Vid fynd av blåsljud hänvisas till separat rekommendation.

Fortsatt handläggning

Vidare utredning via specialiserad vård rekommenderas vid följande:

  • Återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet.
  • Avsaknad av femoralispulsar.

Vid misstanke om icke-kardiell orsak till bröstsmärta eller hjärtklappning rekommenderas vidare utredning utifrån aktuell misstanke.

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån misstänkt underliggande orsak.

  • Vid kardiell orsak rekommenderas behandling inom specialiserad vård.
  • Vid icke-kardiell orsak kan råd om idrott och användning av olika substanser övervägas utifrån misstanke.

Råd om idrott

Följande råd kan ges vid normal utredning:

  • Undvik alltid träning med infektion i kroppen.
  • Överväg att minska intensiteten av träningen vid bröstsmärta i samband med träning. Smärta kan vara kroppens sätt att säga ifrån att träningen är för intensiv.
  • Säkerställ att barnet själv är motiverat till träningen, särskilt vid hög intensitet.

Råd om substansintag

  • Undvik att använda läkemedel utan läkarordination, särskilt receptbelagda.
  • Undvik alla droger och andra substanser, exempelvis koffein, energidryck, anabola steroider.

Remissindikation till barnakutmottagning

  • Fynd vid akut handläggning.

Remissindikation till barnmottagning

  • Återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet.
  • Avsaknad av femoralispulsar.
  • Nyupptäckt misstänkt patologiskt blåsljud som kvarstår efter omkontroll i infektionsfritt intervall.

Remissinnehåll

  • Frågeställning, vid stark misstanke om kardiell genes bör detta betonas i remissen.
  • Anamnes och status.
  • Tillväxtkurva på förskolebarn.
  • Telefonnummer till föräldrarna.

Publicerat: 2023-01-30
Giltigt till: 2026-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom, en diagnos eller vilka mediciner du tar.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)