Traumamottagande

Information kring traumalarmskriterier samt rutiner på akutrummet.

Traumamottagande

  • Nationella traumalarmskriterier

    De nationella traumalarmskriterierna är framtagna och fastställda av Löf (Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag). Observandum ska beaktas vid utlarmning och kan föranleda uppgradering av larmnivå. 

    Lokala anvisningar

    • Vem utlöser traumalarmet?

      Utlösande av traumalarm görs av ledningsansvarig sjuksköterska (LAS) på akutmottagningen.

      Larmet slås ut om möjligt senast 10 min innan patienten anländer till akuten.

      Ett traumalarm kan dras även om ovanstående kriterier inte är uppfyllda.

      Larmkedjor

      Blocklarm NIVÅ 1: **30 larmas

      • Primär jour kirurg
      • Bakjour kirurgen
      • Primärjour anestesi
      • Primärjour ortopedi
      • Central operation
      • Kem.Lab
      • Röntgen
      • Anestesisjuksköterska
      • IVA-sjuksköterska

      Primärjour barn söks vid barntrauma, ingår inte i blocklarmet.

      Övriga jourer söks efter behov:

      • Thoraxjour
      • Gyn. Jour
      • Öron jour
      • Ögon jour
      • Käkkirurg jour

      Blocklarm Nivå 2: **29 larmas:

      • Primärjour kirurg
      • Primärjour ortoped
      • Anestesisjuksköterska
      • IVA-sjuksköterska
      • Röntgen

      Internlarm till akutens larmteam via RAKEL.

      Avlarmning 

      Avblåsning av traumalarm Nivå 1 sker via blocklarm ##30, snarast efter att traumaledaren/teamledaren har beslutat att avblåsning ska ske. Akut ssk1 alternativt LAS ser till att så sker om inte traumaledaren själv blåser av larmet. När patienten lämnat akuten och rapporterats vidare till annan avdelning är den patientansvariga sjuksköterskan ansvarig för att larmet blåses av efter beslut av teamledaren. Larmet har låg prioritet och avbryter inte pågående samtal i de telefoner som är med i larmkedjan.

    • Vem utlöser traumalarmet?

      Ledningssjuksköterska bedömer den prehospitala rapporten och utlöser därefter traumalarmet via larmpanel. Prehospital inlarmning dokumenteras på traumajournalen.

      Larmkedjor

      På nivå 1-larm kallas: Husjour kirurgi (teamleader), ortoped, IVA/narkosläkare, undersökande kirurg/akutläkare. Röntgenjour (utför FAST), 2 sjuksköterskor, alt 1 USK från akutmottagningen, IVA-SSK, IVA-USK, dokumenterande sekreterare.

      På nivå 2-larm kallas: Husjour kirurgi eller senior akutläkare (teamleader), ortoped, undersökande kirurg/akutläkare, 2 sjuksköterskor alt 1 USK från akutmottagningen, dokumenterande sekreterare.

    • Vem utlöser traumalarmet?

      Traumalarm utlöses av driftansvarig sjuksköterska/läkare eller, i undantagsfall, av annan larmkompetent sjuksköterska/läkare på akutmottagningen.

      Larmkedjor

      Följande angivna personer/kliniker ansvarar för att adekvat kompetens finns tillgänglig för optimalt traumaomhändertagande vid traumalarm:

      Trauma nivå 1

      • Primärjour kirurgi/akutläkare
      • Primärjour ortopedi
      • Primärjour anestesi
      • Bakjour kirurgi
      • SSK IVA
      • Akutens larmteam 1+2

      Samtliga beger sig till traumarummet. Dessutom förvarnas:

      • Operation
      • Röntgen
      • Blod/kem lab
      • Husjour kirurgi
      • ev. Präst (söks via egen mobiltelefon av driftsansvarig sjuksköterska)

      Driftsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen ansvarar för att anhöriga blir omhändertagna av utsedd anhörigstödjare.  Driftsansvarig sjuksköterska ansvarar även för att meddela enhetschef på akuten vid behov av debriefing/defusing.

      Trauma nivå 2

      • Primärjour kirurgi/akutläkare
      • Primärjour ortopedi
      • Akutens larmteam 1
      • USK från akutens larmteam 2

      Dessa beger sig till traumarummet. Dessutom förvarnas:

      • Primärjour anestesi
      • Operation
      • Husjour kirurgi

      På akutmottagningen

      Vid trauma nivå 1 ska följande personer finnas i traumarummet vid patientens ankomst och ska arbeta efter en på förhand upplagd plan vilken finns uppsatt i traumarummet:

      • Primärjour kirurgi/akutläkare
      • Primärjour anestesi
      • Primärjour ortopedi
      • Akutmottagningssjuksköterska 1
      • Undersköterska akutmottagning 1
      • Akutmottagningssjuksköterska 2
      • Undersköterska akutmottagningen 2
      • Intensivvårdssjuksköterska
      • Sekreterare
      • Dokumenterande sekreterare
      • Bakjour kirurgi

      Bakjour kirurgi är teamleader och chef i traumarummet.

      Husjour kirurgi ikläder sig denna roll tills bakjouren anlänt.

      Barn som inte uppfyller traumalarmskriterierna ska behandlas på barnakuten om inte andra specifika anledningar motiverar omhändertagandet på vuxenakuten.

      Avlarmning

      Respektive enhets företrädare ansvarar för avlarmning till sin enhet efter beslut från teamleader.

      Teamleader och driftsansvarig sjuksköterska äger rätt att begränsa antalet personer i traumarummet.

      Då CSK är ett utbildningssjukhus ska personer under utbildning med placering på akutmottagningen prioriteras att kvarstanna vid behov av begränsning.

      Rosa åskådarvästar ska användas av personer som befinner sig som åskådare på traumarummet. 

    • Observera: Samma larmkriterier gäller båda sjukhusen i Kronoberg men sammansättningen av traumateamen varierar på de olika sjukhusen. Skillnader i rutiner mellan sjukhusen anges med Växjö respektive Ljungby.

      Vem utlöser traumalarmet?

      Traumalarm utlöses av LAS på akutmottagningen efter inhämtande av adekvat information från ambulans.

      Traumalarm kan också utlösas av ansvarig sjuksköterska eller läkare efter att patienten anlänt om befintlig patient visar sig uppfylla kriterier för traumalarm.

      Larmkedjor

      Larm sker med hjälp av larmtablå och kompletteras med telefon respektive allanrop via snabb.

      Nivå 1-traumalarm

      1. Larma via larmtablån. Välj ”Traumalarm 1 akut” eller ”Traumalarm 110 minuter”.
      2. Växjö: Jourtid ska LAS ringa bakjour kirurg via bakjoursmobil och meddela om traumalarm nivå 1. Jourtid räknas vardagar efter kl 17 samt helger oavsett tid på dygn.
        Ljungby: Jourtid ansvarar primärjour för att kontakta bakjour kirurg.
      3. Växjö: Vid barnlarm - tillkalla barnläkare och barnsjuksköterska via tel 8447.
      4. Kalla på akutmottagningens traumapersonal.
        Ljungby: akutens personal meddelas muntligt
        Växjö: Allanrop 0090
      5. Växjö: Förvarna eventuellt röntgen, kemlab och andra aktuella enheter på sjukhuset. Detta görs efter besked av teamledaren.
      6. Ljungby: Röntgen larmas via larmtablå vardagar dagtid och via telefon enligt rutin jourtid. Kemlab förvarnas dygnet runt.
      7. Ytterligare resurser larmas efter beslut av teamledare. Detta är aktuellt om det är fler än två patienter med stort trauma samt vid behov av andra specialiteter såsom öronjour, ögonjour, kärlkirurg och/eller gynjour.
      8. Kurator tillkallas vid behov per telefon dagtid vardagar. Vid behov jourtid skrivs remiss enligt rutin.

      Nivå 2-traumalarm

      1.  Larma via larmtablån. Välj  "Traumalarm 2 akut" eller "Traumalarm 2 10 minuter"
      2. Växjö: Vid barnlarm - tillkalla barnläkare och barnsjuksköterska via tel 8447
      3. Kalla på akutmottagningens traumapersonal Ljungby: Meddela akutens personal på expeditionen
      4. Växjö: Allanrop 0090

      Uppgradering från nivå 2 traumalarm till nivå 1 traumalarm

      När ett nivå 2 larm behöver uppgraderas till nivå 1 efter påbörjad handläggning av patienten så används de normala rutinerna för nivå 1 larm, det vill säga larma via larmtablån, välj ”Traumalarm akut”. Personal från akutmottagningen är redan larmade via nivå 2 larmet och behöver inte larmas igen.

      Viktigt att den som har teamledarfunktionen informerar nytillkomna teammedlemmar vid ankomst till akutrummet.

      Traumateam

      Följande angivna personer/kliniker ansvarar för att adekvat kompetens finns tillgänglig för optimalt traumaomhändertagande vid traumalarm:

      Trauma nivå 1

      • Primärjour kirurgi
      • Primärjour ortopedi (endast Växjö)
      • Primärjour anestesi
      • Sjuksköterska anestesi
      • Sjuksköterska IVA
      • Sjuksköterska akuten x 2
      • Undersköterska akuten
      • Röntgen (Ljungby)
      • Bakjour kirurgi (teamleader)
      • Operationssjuksköterska rings in 17-07 (endast Ljungby)

      Samtliga beger sig till traumarummet.

      Röntgen och operationssjuksköterska får kännedomslarm i Växjö. 

      Trauma nivå 2

      • Primärjour kirurgi
      • Sjuksköterska akuten
      • Undersköterska akuten

      Samtliga beger sig till traumarummet.

      Behov av andra specialiteter (vissa enbart i Växjö):

      1. Barnläkare och barnsjuksköterska - tillkallas alltid som kunskapsstöd vid traumalarm på barn
      2. Öronjouren - vid ansiktsskador (frakturer)
      3. Kärlkirurg - vid misstanke om artärskada
      4. Ögonjour – vid öppna ögonskador
      5. Gynjour - vid skada på en gravid kvinna samt vid penetrerande bäcken- och perinealskador på kvinnor.

      Flerskadehändelse

      Vid traumatisk händelse med flera svårt skadade patienter ska flerskade-PM Kronoberg användas.

      Flerskade-PM Kronoberg (docx)

      Avlarmning

      Respektive enhets företrädare ansvarar för avlarmning till sin enhet efter beslut från teamleader.

      Teamleader och LAS äger rätt att begränsa antalet personer i traumarummet.

      Patienter som har observandum enligt de nationella traumakriterierna.

      Om trauma och inte nationella traumakriterier är uppfyllda men patienten har något kriterium under OBSERVANDUM kontaktas LAS som rådgör med primärjour i kirurgi om att anpassa behov av larm eller korrigera larmnivå.

    • Trauma barn nivå 1 eller 2 utlöses enligt ovan, om den skadade är under 15 år.

      Vem utlöser traumalarmet?

      Baserat på upplysningar om patientens tillstånd (ABCDE), anamnes och skademekanism bedöms traumalarmet av utsedd sjuksköterska/undersköterska som därefter utlöser traumalarmet.

      Larmkedjor

      Förutom akutmottagningens larmteam som består av 2 sjuksköterskor, 2 undersköterskor, och 1 larmsekreterare kallas vid:

      • Trauma nivå 1:  dagtid- akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, IVA-läkare, IVA-sjuksköterska, anestesiläkare, kirurgens husjour, ortoped, kurator, traumakoordinator
      • Trauma nivå 2:  dagtid - akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, traumakoordinator.
      • Trauma barn nivå 1: dagtid -  akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, IVA-läkare, IVA-sjuksköterska, barnanestesiolog, BIVA-sjuksköterska, barnkirurg, kirurgens husjour, ortoped, kurator, traumakoordinator.
      • Trauma barn nivå 2: Dagtid - akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, traumakoordinator.

      Standbyläge: Neurokirurg, centraloperation, neurokirurgisk operation, akutröntgen, barnoperation. Vid traumafall med tydligt neurokirurgiskt trauma går neurokirurgen ner till akutrummet. Vid övriga fall rings neurokirurgen ner vid behov. Om kallad neurokirurg inte har möjlighet att komma ner ansvarar vederbörande för att hitta ersättare. Teamleader avgör vilka övriga resurser som ska kallas ner till akutrummet (thorax, ÖNH m fl). 

      Primärjour barnkirurgi har jourtid 30 minuters inställelsetid. Barntraumalarm handläggs på samma sätt som vuxentraumalarm. PAL-skapet överlämnas till barnkirurg tidigast då patienten lämnar akutrummet. Personal från BUS möter upp senast på röntgen. Övervakning och väntan på röntgensvar sker på BUS.

      Barn som inte uppfyller traumalarmskriterierna och inte är rörelsebegränsade ska behandlas på barnakuten om inte andra specifika anledningar motiverar omhändertagandet på vuxenakuten.

      Flerskadehändelse

      Vid traumatisk händelse med flera svårt skadade traumapatienter ska flerskade-PM Lund användas.

      Flerskade-PM Lund (pdf)

      Avlarmning

      Dokumenterande sjuksköterska ansvarar för att snarast, dock senast inom 30 minuter, tillsammans med teamleader avgöra vilka ytterligare enheters hjälp som behövs och därefter ombesörja att larmsekreteraren informerar och avlarmar de kliniker som är i standbyläge. Primärjour anestesi ansvarar för att avlarma operation.

    • Trauma barn nivå 1 eller 2 utlöses enligt ovan, om den skadade är under 15 år.

      Vem utlöser traumalarmet?

      Baserat på upplysningar om patientens tillstånd (ABCDE), anamnes och skademekanismnivå bedöms traumalarmet av utsedd sjuksköterska som därefter utlöser traumalarmet.

      Larmkedjor

      Förutom akutmottagningens larmteam som består av 2 sjuksköterskor, 2 undersköterskor, anhörigundersköterska och larmsekreterare kallas vid:

      • Trauma nivå 1: Anestesiläkare, anestesisjuksköterska, akutläkare (dagtid), IVA-läkare, kirurgspecialist, primärjour kirurgi (jourtid), ortoped, kurator (dagtid).
      • Trauma nivå 2: Under dagtid, akutläkare. Under jourtid, primärjour kirurgi.
      • Trauma barn nivå 1: Anestesiläkare, anestesisjuksköterska, akutläkare, barnläkare, IVA-läkare, kirurgspecialist, kirurg ST-läkare, ortoped, kurator.
      • Trauma barn nivå 2: Dagtid - akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi.

      Standbyläge: Kirurgens operation och akutröntgen (nivå 1).

      Flerskadehändelse

      Vid traumatisk händelse med flera svårt skadade traumapatienter ska flerskade-PM Malmö användas.

      Flerskade-PM Malmö (pdf)

      Avlarmning

      Dokumenterande sjuksköterska ansvarar för att snarast, dock senast inom 30 minuter, tillsammans med teamleader avgöra vilka ytterligare enheters hjälp som behövs och därefter ombesörja att larmsekreteraren informerar och avlarmar de kliniker som är i standbyläge. Anestesisjuksköterska ansvarar för att avlarma operation.

    • Trauma – NIVÅ 1

      Vem utlöser traumalarmet?

      Förvarningen sker för enskild patient i första hand genom att ambulansbesättningen via RAKEL anropar akutmottagningen (AKM), i andra hand sker kontakt via katastroftelefon.

      Rapport sker enligt SBAR – akut situation. Rapporten ska vara kort och innehålla relevanta uppgifter till mottagande sjuksköterska. Mottagande sjuksköterska dokumenterar på larmmall. Inlarmning och rapport för varje enskild patient ska om möjligt komma minst 10 minuter innan ankomst till AKM.

      Det är ledningssjuksköterskan på AKM som utifrån inlarmningsuppgifterna bestämmer hur larm ska hanteras. NIVÅ 1- och NIVÅ 2-larm registreras alltid till kirurgkliniken som trauma. 

      Traumajournal används vid NIVÅ 1-larm som dokumentation under hela tiden på akutmottagningen och under interna transporter. På NIVÅ 2-larm dokumenteras i AWERIA-journal. Paratusjournal ska alltid skrivas av ambulanspersonalen.

      Samma grundrutiner används för patienter som utsatts för trauma men som inte kommer via ambulans.

      Vid NIVÅ 1-larm kallas stort traumateam

      Vid NIVÅ 1-larm ansvarar ledningssjuksköterskan för att:

      • Ringa VXL larmnummer 23 000 eller 010-5823000 och begära traumalarm NIVÅ 1 eller traumalarm NIVÅ 1 barn om patienten är under 18 år.
      • Utse AKM- patientansvarig sjuksköterska, AKM- dokumentationsansvarig sjuksköterska samt AKM-undersköterska, som går till akutrum och påbörjar förberedelser.
      • Utse anhörigmottagare
      • Förmedla larmuppgifter till traumateamet på akutrummet

      Följande funktioner larmas automatiskt via växel och går till akutrummen AKM:

      I sökare står TRAUMA 1 eller TRAUMA 1 barn:

      • Kirurgläkare primärjour
      • KAVA kirurgläkare dagtid vardagar
      • Ortopedläkare primärjour
      • Anestesiläkare primärjour
      • Anestesisjuksköterska
      • IVA-sjuksköterska
      • Barnläkare om barn under 18 år
      • Barnsjuksköterska om barn under 18 år

      Information går till:

      • Röntgensjuksköterska på CT lab.
      • Blodcentralen/lab.
      • Transportör AKM

      Trauma –NIVÅ 2

      Vid NIVÅ 2-larm ansvarar ledningssjuksköterskan för att:

      • Ringa VXL larmnummer 23 000 eller 010-5823000 och begära traumalarm nivå 2 eller trauma nivå 2 barn. På Nivå 2 barn söks barnsjuksköterskan av vxl.
      • Utser AKM-sjuksköterska och AKM-undersköterska som går till akutrum och påbörjar förberedelser.
      • Utse anhörigmottagare
      • Förmedla larmuppgifter till traumateamet på akutrummet

      Följande funktioner larmas automatiskt via växel och går till akutrummen AKM.

      I sökaren står TRAUMA 2:

      • Kirurgläkare primärjour
      • Ortopedläkare primärjour

      Information går till:

      • Röntgensjuksköterska på CT-lab.

      Patienter som har observandum enligt de nationella traumakriterierna.

      Om trauma och inte nationella traumakriterier är uppfyllda men patienten har något kriterium under OBSERVANDUM kontaktas primärjour i kirurgi för besked om vidare handläggning. Dras traumalarm skall det registreras och omhändertas enligt ovan annars enligt ordinarie rutiner.

  • Arbetsordningar för respektive sjukhus finns under flikarna. 

  • Det initiala omhändertagandet ska identifiera och åtgärda störningar av de vitala funktionerna på ett standardiserat sätt. Omhändertagandet bygger på ett teamarbete mellan ett bestämt antal personer med i förväg definierade arbetsuppgifter. 

    • Använd alltid skyddskläder.
    • Undvik onödigt prat.
    • Rapportera fynd och åtgärder högt och tydligt till hela teamet.

    Primär genomgång och handläggning

    A – E är en handlingsplan där vitala funktioner bedöms och problem åtgärdas enligt ovan beskrivna prioritering där det mest allvarliga livshotet handläggs först. Bedömningar och åtgärder sker ofta simultant.

    Vid stor yttre blödning, åtgärda det omgående.

    • A (airway): Fri luftväg med stabilisering av halsrygg
    • B (breathing): Ventilation
    • C (circulation): Cirkulation och blödningskontroll
    • D (disability): Neurologi
    • E (exposure): Avklädning med temperaturkontroll

    • Halsryggen ska hållas i ett neutralt läge och stabiliseras manuellt. Patienter som varit utsatta för stort trauma ska förmodas ha en instabil kotpelarskada tills motsatsen är bevisad.

      Luftvägarna undersöks efter förekomst av främmande kroppar (lösa tänder, sekret eller blod) och tilltagande svullnad. Lösa föremål plockas bort. Slem och blod sugs bort.

      Heshet kan bero på larynxskada som kan ge hematom eller ödem av larynx. Detta kan progrediera till ett svårhanterligt luftvägshinder.
      Hos en medvetandesänkt patient hålls luftvägen fri genom att lyfta upp underkäken samt vid behov med svalgtub eller nästub.

      Endotracheal intubation ger en säker luftväg och möjlighet till kontrollerad manuell ventilation. Indikationer för intubation är apné, luftvägshinder, hypoxemi, behov av sedering och/eller medvetandesänkning.

      Vid misstanke om övertryckspneumothorax ska denna avlastas innan intubation. Pneumothorax utan hypoxemi  behöver inte avlastas innan intubation.

      Om intubation inte går att genomföra kan koniotomi behöva utföras. Utrustning för detta finns på akutrummet.

      Vid övre luftvägshinder/svår luftväg följs svår luftvägsalgoritm från SFAI.

      • Höjer och sänker sig bröstkorgen adekvat. Asymmetri?
      • Används accessoriska andningsmuskler?
      • Föreligger cyanos?
      • Notera andningsdjup och frekvens.
      • Lyssna på andningsljuden.
      • Palpera thorax. Revbensfrakturer? Subkutant emfysem?
      • Tracheas läge? Halsvenstas?

      Ge O2 10 – 15 liter på mask med reservoar eller motsvarande. Intubera frikostigt om det är tveksamt att patienten andas adekvat. Verifiera tubläget omedelbart med endtidal CO2-mätare.

      Misstänk övertryckspneumothorax vid:

      • Avsaknad av andningsljud över en thoraxhalva.
      • Stasade halsvener.
      • Cirkulationssvikt.
      • Hypersonor perkussionston.
      • Sidoförskjutning av trachea (ett mycket sent tecken).

      Utför omedelbart thorakostomi eller punktera med en grov nål i 5:e interstitiet i främre axillarlinjen. Thoraxdränage ska därefter inläggas (se thoraxdrän).

      Thoraxdrän

      • Värdera hudfärg och temperatur. 
      • Värdera pulsfrekvens och kvalitet. Centralt och perifert.
      • Värdera medvetandegrad.
      • Mät andningsfrekvens.
      • Mät blodtryck.

      Blodtrycksfall är ett sent tecken vid hypovolemi.

      Svårigheter att värdera cirkulation/blödning kan föreligga hos/vid: 

      • barn
      • vältränade personer
      • äldre personer
      • pågående läkemedelsbehandling

      Chock i samband med trauma beror som regel på hypovolemi på grund av blödning. Behandlingen inriktas på att stoppa pågående blödning och att återställa patientens cirkulerande volym och koagulationsförmåga. Normal blodvolym för en vuxen person beräknas vara cirka 70 ml/kg kroppsvikt.

      Värdera var blödningen kan finnas:

      1. Thorax
      2. Buk
      3. Bäcken
      4. Retroperitoneum
      5. Långa rörben

      Synlig blödning åtgärdas med direkt tryck och tryckförband. Vid utebliven effekt, använd sårpackning. Om detta ej bedöms tillräckligt, använd tourniquet.

      Diagnostiska hjälpmedel:

      • Anamnes
      • Klinisk undersökning
      • Röntgen pulm
      • Ultraljud/eFAST
      • CT

      Observera att instabil patient inte ska transporteras till röntgen för diagnostik utan ska som regel direkt till operation.

      Fatta beslut tidigt.

      Överväg tidigt att ge blodtransfusion, 0 Rh-negativt blod. Om möjligt ta blodgruppering och bastest innan transfusion. Det får dock ej fördröja transfusionen. 

      Eftersträva balanserad resuscitering (se transfusion).

      Om man inte lyckas sätta PVK på två försök eller inom 90 sekunder bör man överväga intraosseös infart, framförallt hos barn. Infarten sätts företrädesvis i humerus. I vissa fall kan högflödes-CVK vara aktuell.

      Hypovolemi är den vanligaste orsaken till chock i samband med trauma. Andra orsaker kan dock föreligga:

      • Hjärttamponad
      • Övertryckspneumothorax
      • Neurogen chock

      Om HLR är indicerat utförs denna med manuella kompressioner. LUCAS ska inte användas på traumapatient (se länk på startsidan).

    • Initial neurologisk bedömning innefattar bedömning av Glasgow Coma Scale (GCS) och pupiller. Vid dokumentation av GCS ska de tre parametrarna anges separat, samt totalsumman.

      Mer utförligt neurologstatus görs under sekundärbedömning. 

    • Klä av patienten för att kunna göra en noggrann undersökning. Klipp av kläderna vid behov. Tänk på att bevara bevismaterial om brottsmisstanke finns, klipp då inte i kläderna vid skadat område (se Forensisk omvårdnad). Lägg på varma filtar för att undvika hypotermi. Tänk på att temperaturen på akutrummet ska vara uppvärmt.

      Stockvändning är indicerad vid penetrerade skador för att:

      • undersöka ryggen
      • vid behov göra rektalundersökning där sfinktertonus samt förekomst av blödning ska bedömas

      Vid misstänkt spinal skada eller bäckenfraktur med hemodynanisk påverkan avgör teamleader om stockvändning ska genomföras.

    • När de vitala funktionerna är säkerställda genomförs en noggrann undersökning av hela kroppen från huvud till tå. Den initiala bedömningen av A-B-C-D-E reevalueras regelbundet. 

      Försök att få så noggrann anamnes som möjligt av patienten, ambulansteamet och övriga inblandade.

      A (allergies) Allergier
      M (medications) Mediciner (betablockerande medel, Waran)
      P (past illness) Tidigare sjukdomar (diabetes, hjärtsjukdom, EP)
      L (last meal) När åt/drack patienten senast?
      E (environment) Yttre omständigheter
      T (tetanus)

      Innan patienten lämnar traumarummet ska en utrednings- och behandlingsplan för patienten vara formulerad. Teamleader beslutar vem som har det medicinska ansvaret och vilka som medföljer patienten till nästa vårdinstans.

      Om patientens tillstånd inte medger att sekundär undersökning fullföljs på akutrummet så ska denna genomföras så snart som möjligt på IVA eller på den avdelning där patienten befinner sig. Detta måste då tydligt dokumenteras och rapporteras till mottagande enhet. Aktuella specialister konsulteras vid behov.

  • Teamleader ska finnas vid samtliga trauma nivå 1-larm. 

    Funktion

    • Helhetssyn: Inhämta information, förutse förändringar, driva omhändertagandet framåt och hålla koll på tiden.
    • Beslutsfattande: Fundera på/ta hänsyn till olika behandlingsalternativ och kommunicera dessa. Implementera och re-evaluera fattade beslut.
    • Ledarskap: Har en ”hands off”-funktion med helikopterseende som tar hänsyn till helheten, står för struktur samt  beslutsfattande.
    • Kommunikation och teamarbete: Upprätthålla en god kommunikation, etablera ett öppet klimat, främja/koordinera teamarbete. 

    Kriterier

    Kravspecifikation för personal på traumalarm Södra sjukvårdsregionen (pdf)

  • Teamleader inleder med sign-in. Patienten handläggs sedan enligt ATLS genom bedömning av A-E. Då patienten lämnar akutrummet ska sign-out göras.

    SIGN IN

    • Inventering av traumateam
    • Prehospitala rapporten /säkerhet
    • Patientens bakgrund/VMI
    • Plan för arbetet enligt ABCDE
      Diagnoser/Åtgärder/Utrustning/Fallgropar
    • Behov av konsulter
    • Övrig input från teamet

    SIGN OUT

    • Sammanfattning av undersökningsfynd
    • Plan för fortsatt omhändertagande
    • Monitorering /Vårdnivå/Hotbild
    • Medföljande resurser
    • Övrig input från teamet

  • Här följer rekommenderad antibiotikaprofylax vid trauma. Preparaten är tänkta att ges som engångsdos varför ingen hänsyn behöver tas till eventuell njursvikt. Behövs fortsatt antibiotikabehandling efter profylaxdosen får denna individualiseras och ligger utanför denna skrivelse.

    Ställningstagande görs i varje enskilt fall baserat på grad av kontamination vid skadan, skadetyp, åtgärdbarhet, allmäntillstånd och eventuell immundefekt. Vid frågor/oklarheter kontakta infektionsjour

    Öppen skada (sårskador, öppna skelettskador)

    • Initialdos: Injektion Cloxacillin 2 g intravenöst. (Vid kraftig nedsmutsning; överväg Cefotaxim 2 g intravenöst)
    • Initialdos vid penicillin-allergi: Infusion Clindamycin 600 mg intravenöst.

    Öppen skada inkluderande buktrauma

    • Initialdos: Injektion Cefotaxim 1 g intravenöst + infusion Metronidazol 1,5 g intravenöst.
    • Initialdos vid penicillin-allergi: Eusaprim 10ml intravenöst + infusion Metronidazol 1,5 g intravenöst.

    Skallfraktur

    Öppen eller med misstänkt/säkerställt likvorläckage eller förbindelse till sinuskavitet.

    • Initialdos: Injektion Cefotaxim 1 g intravenöst (evidens saknas).
    • Initialdos vid penicillin-allergi: Infusion Clindamycin 600 mg intravenöst (evidens saknas)

    Urogenitalt trauma

    • Initialdos: Injektion Cefotaxim 1 g intravenöst.
    • Initialdos vid penicillin-allergi: Infusion Ciprofloxacin 400mg intravenöst.

    Dosering till barn

    Dosering till barn från 1 månads ålder till vikt 40 kg

    • Cefotaxim 30mg/kg intravenöst
    • Cloxacillin 25mg/kg intravenöst
    • Metronidazol 7,5mg/kg intravenöst
    • Clindamycin 7mg/kg intravenöst
    • Eusaprim 4/20mg/kg intravenöst
    • Ciprofloxacin 10mg/kg intravenöst

  • Enbart personal som ingår i larmteamet får vara patientnära på traumalarm. Detta gäller samtliga personalkategorier och kliniker. För att märka ut personal som arbetar patientnära ska dessa bära funktionsdekaler samt skyddsklädsel enligt lokal rutin. 

    Under andra omständigheter kan vid behov förstärkt skyddsklädsel behövas, följ lokala riktlinjer.

    Byte av patientansvarig personal

    Överväxling ska inte ske innan sign out om inte mycket starka skäl föreligger. Det måsta vara tydligt för alla personer i larmteamet om detta sker. 

  • Senast uppdaterad: 2024-05-15

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.