Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling i de flesta fall

Specialiserad vård

• Bedömning och behandling i enstaka medicinskt mer komplexa fall

Bakgrund

Definition

Ohälsosamma matvanor utgår från individens behov och definieras som matvanor där energiintag, näringsintag och livsmedelsval inklusive drycker, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar behovet. Det innebär likaså att personen inte äter enligt Livsmedelsverkets kostråd. Personer som har 0 till 4 av max 12 poäng på matfrågorna i Samtalsunderlag om levnadsvanor anses ha betydande ohälsosamma matvanor.

Ohälsosamma matvanor kan också ge undernäringstillstånd, vilket inte beskrivs i denna riktlinje.

Epidemiologi

Ohälsosamma matvanor var 2021 enligt Global Burden of Disease den levnadsvana som på befolkningsnivå förorsakade mest förtida död i Sverige. Globalt förorsakades vart femte dödsfall av ohälsosamma matvanor varav majoriteten dog i hjärt- och kärlsjukdomar.

Vad en person äter och dricker har stor betydelse för hälsan både på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor främjar en god fysisk och mental hälsa och kan även bidra till att förebygga och behandla en mängd sjukdomar och kardiometabola riskfaktorer.

Maten påverkar risken för folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, obesitas och vissa cancersjukdomar. I Sverige är drygt 10 400 dödsfall årligen relaterade till ohälsosamma matvanor, varav cirka 3 200 dödsfall kan hänföras till för hög konsumtion av rött kött och charkprodukter, 3 000 dödsfall till för låg konsumtion av frukt och grönsaker och 2 800 dödsfall till för låg konsumtion av fullkorn. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 % och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall.

Även den som är sjuk kan göra stora vinster. En person som har haft en hjärtinfarkt och börjar äta hälsosamt kan minska risken för en ny hjärtinfarkt eller hjärtdöd med upp till 72 % inom de närmaste fyra åren. Gynnsamma effekter på sjukdom och död ses redan inom ett par månader.

Det är ungefär 10 % av svenskarna som äter hälsosamt enligt Livsmedelsverkets råd och 20 % har betydande ohälsosamma matvanor. Det finns därmed en stor potential till hälsosammare matvanor för de allra flesta i befolkningen.

Enligt Livsmedelsverket äter:

• 9 av 10 för lite fullkorn
• 8 av 10 för lite frukt och grönsaker
• 8 av 10 för mycket mättat fett
• 7 av 10 för lite fisk och skaldjur
• 7 av 10 för mycket salt
• 4 av 10 för mycket socker.

Utredning

Anamnes

Inled samtalet med att be om lov att utforska patientens matvanor. Skapa dig en uppfattning om patientens matvanor genom samtal eller genom att låta patienten besvara formuläret Samtalsunderlag om levnadsvanor.

• Samtalsunderlag om levnadsvanor (pdf)
• Tolkning av samtalsunderlag om levnadsvanor (pdf)

Formuläret kan med fördel besvaras av patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.

Frågorna om levnadsvanor kan även besvaras digitalt via:

Frågor om levnadsvanor (patientenkat.se)

Tolkning av svaren om matvanor:

• 0–4 poäng indikerar betydande ohälsosamma matvanor
• 5–8 poäng indikerar eventuellt ohälsosamma matvanor – gör en individuell bedömning
• 9–12 poäng indikerar i stort sett hälsosamma matvanor.

Behandling

Förebyggande åtgärder

Uppmuntra den som har hälsosamma matvanor att fortsätta äta i enlighet med kostråden. Samtala på ett personcentrerat sätt om matvanornas betydelse i allmänhet och specifikt hur de kan påverka patientens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.

Enkla råd tar normalt mindre än fem minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av hälsosamma matvanor. Dessa enkla råd:

• bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal med självständig patientkontakt
• är en given del av anamnesen i samband med att patientens matvanor uppmärksammas
• kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med hälsosamma matvanor.

Erbjud hänvisning eller remiss till kvalificerat rådgivande samtal för patienter med betydande ohälsosamma matvanor.

Utgå gärna från Livsmedelsverkets ”Hitta ditt sätt” och använd bilden nedan på ett personcentrerat och för patienten relevant sätt.

Figur 1. Ett enkelt råd kan vara att rekommendera nyckelhålsmärkta alternativ. Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre socker och salt, mer fibrer och fullkorn och nyttigare fett än andra livsmedel av samma typ.

Korta råd om hälsosam mat (pdf)

Rådgivande samtal

Rådgivande samtal innebär en mer omfattande och individanpassad rådgivning i dialog. Tidsmässigt är det mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 5–15 minuter.

Rådgivande samtal:

• är en åtgärdsnivå som kan prövas för motiverad patient som har måttligt ohälsosamma matvanor (5–8 poäng)
• kan kombineras med verktyg och hjälpmedel som underlättar en beteendeförändring.

Kvalificerat rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter.

Kvalificerat rådgivande samtal:

• är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
• innebär att personalen har en personcentrerad dialog
• är teoribaserad och strukturerad och kan inkludera motiverande strategier
• förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
• kan ges antingen i grupp eller individuellt
• kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel som underlättar beteendeförändringar.

Samtalsunderlag om levnadsvanor är en tillämpning av Vägledning för enhetlig dokumentation av en persons levnadsvanor framtaget av NPO Levnadsvanor.

• Samtalsunderlag om levnadsvanor (pdf)
• Ambivalenskorset – matvanor (pdf)

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Bedömning och handläggning i medicinskt mer komplexa fall

Klinisk uppföljning

För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid erbjudas. Detta kan ske genom återkommande kontakter vid ett eller flera tillfällen genom besök, brev, telefon eller digitalt beroende på vad som passar patienten.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Regler och riktlinjer (socialstyrelsen.se)

Kvalitetsindikatorer för matvanor i Primärvårdskvalitet

Kvalitetsindikatorer inom svensk hälso- och sjukvård (kvalitetsindikatorkatalog.se)

Patientinformation

Stöd och information för patient och närstående 

• Äta för att må bra (1177.se)
• De svenska kostråden – Hitta ditt sätt  (pdf)
• Nyckelhålet (livsmedelsverket.se)

Relaterad information

• Nationella riktlinjer: ohälsosamma levnadsvanor (socialstyrelsen.se)
• Prata mat, rädda liv (livsmedelsverket.se)

Kompletterande underlag

• Motivationsbedömning vid ohälsosamma matvanor (pdf)
• Korta råd om hälsosam mat (pdf)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde Levnadsvanor, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2025-02-28
Giltigt till: 2028-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne