Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Akut omhändertagande och bedömning.
• Behandling i vissa fall.

Specialiserad vård

• Akutmottagning – fortsatt omhändertagande vid allmänpåverkan eller misstänkt allvarlig arytmi.
• Kardiologmottagning – utredning och behandling i vissa fall.

Bakgrund

Denna rekommendation beskriver handläggning av hjärtarytmi hos vuxna i icke-akut skede. Handläggning av förmaksflimmer och akut hjärtarytmi beskrivs i separata rekommendationer.

Definition

Arytmi kan delas in i:

• Takyarytmi – hjärtfrekvens ≥ 100 slag/minut
• Bradyarytmi – hjärtfrekvens < 50 slag/minut.

Takyarytmier

Takyarytmi orsakas oftast av en rundgång (reentry) av elektriska impulser, men kan också bero på exempelvis en ökad spontan urladdning (automaticitet) från ett avgränsat område.

Takyarytmi kan delas in i följande:

• Smala (alltid supraventrikulära) eller breddökade.
• Regelbundna eller oregelbundna.

Exempel på smala takykardier:

• Förmaksflimmer och förmaksfladder.
• Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT) – atrioventrikulära reentrytakykardier (AVRT, AVNRT).
• Sinustakykardi. 
• Ektopisk förmakstakykardi.

Exempel på breddökade takykardier:

• Supraventrikulär takykardi med olika former av grenblock.
• Supraventrikulär takykardi med preexcitation (Wolf-Parkinson-White-syndrom, WPW-syndrom).
• Ventrikulär takykardi (VT), ventrikelflimmer (VF).

Bradyarytmier

Bradyarytmi kan bero på minskad spontan urladdning eller blockering av impulsledningen, exempelvis:

• Sjuk sinusknuta (SSS), sinusarrest.
• Atrioventrikulära blockeringar – AV block II (Mobitz I, Mobitz II), AV block III.

Andra rytmrubbningar

• Extrasystolier – supraventrikulära (SVES), ventrikulära (VES).
• Syndrom som kan ge livshotande arytmier – exempelvis långt QT-syndrom, Brugada syndrom.

Utlösande faktorer

Exempel på faktorer som kan orsaka eller utlösa en hjärtarytmi:

• Obesitas.
• Oreglerad hypertoni.
• Diabetes.
• KOL.
• Hjärt-kärlsjukdom – akut kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffsjukdom, kardiomyopati, TIA/stroke.
• Anafylaktisk reaktion, sepsis.
• Lungemboli, pulmonell hypertension (cor pulmonale).
• Anemi, hypovolemi, hyperkalemi, hypokalemi och hypercalcemi.
• Endokrin sjukdom – exempelvis hyper-/hypotyreos, hypoglykemi vid diabetes, feokromocytom.
• Psykisk ohälsa – panikångest, stress.
• Annan sjukdom – njursjukdom, obstruktiv sömnapné.
• Läkemedel, alkohol, tobak, koffein, droger, nikotin.

Utredning

Symtom

• Hjärtklappning, palpitation.
• Plötslig yrsel eller svimning.
• Plötslig dyspné, försämrad kondition.
• Onormal trötthet.

Sinustakykardi debuterar och upphör ofta gradvis medan supraventrikulär takykardi ofta har plötslig start och stopp.

Anamnes

• Debut – tidpunkt, akut eller smygande, samband med aktivitet.
• Tidigare arytmiepisoder – frekvens och duration.
• Tidigare bröstsmärta.
• Hereditet – plötslig hjärtdöd hos unga i släkten.
• Utlösande faktorer.
• Påverkan på livsföringen.
• Aktuella läkemedel.

Status

• Allmäntillstånd.
• Hjärta.
• Lungor.
• Blodtryck.
• EKG. 

EKG tolkning

• Frekvens
• Rytm – oregelbunden eller regelbunden.
• QRS-bredd – smal < 0,12 sek, breddökad ≥ 0,12 sek.
• PQ-tid, QT-tid.
• Deltavåg (misstänk WPW-syndrom vid samtidig PQ-tid < 0,12 sek).
• Tecken på bakomliggande hjärtsjukdom.

Handläggning vid utredning

Vid pågående hjärtarytmi:

• Med allmänpåverkan – handlägg enligt separat riktlinje Akut hjärtarytmi.
• Utan allmänpåverkan – överväg akut handläggning inom specialiserad vård eller handläggning i samråd med specialiserad vård.

Vid anamnes på hjärtarytmi:

• Med allmänpåverkan, svimning eller hereditet – samråd med specialiserad vård om fortsatt handläggning.
• Utan allmänpåverkan – bedöm om utlösande faktorer föreligger och utred vid behov med 24-timmars bandspelar-EKG.

Vid hjärtarytmi och frekventa extrasystolier rekommenderas även bedömning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Laboratorieprover

Överväg kreatinin, kalium, TSH och ytterligare prover utifrån misstänkt utlösande faktor.

Undersökningar

24-timmars bandspelar-EKG

Undersökningen ger information om kammarfrekvens, arytmier och extrasystolier. Bedömning görs därefter på individnivå utifrån undersökningssvar samt patientens symtom, förutsättningar och eventuella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Om arytmi inte kan fastställas med 24-timmars bandspelar-EKG kan ytterligare utredning övervägas med längre tids registrering:

• event-recorder – bandspelar-EKG-liknade registrering under några veckor
• tum-EKG – patienten mäter vid symtom
• implantable cardiac monitor (ICM) – pacemakerliknade dosa som kan bäras upp till 3 år.

Fortsatt handläggning

Vid förmaksflimmer

• Handlägg enligt separat riktlinje.

Vid supraventrikulär takykardi (SVT)

• Asymtomatisk SVT med färre än 10 slag i följd kräver sällan vidare utredning.
• Vid korta episoder kan arytmin vara svår att bedöma. En duration > 30 sekunder brukar räcka för att precisera om förmaksflimmer eller förmaksfladder föreligger.

Vid SVES

Ökad risk för förmaksflimmer kan föreligga redan vid lätt ökat antal SVES.

• > 500 SVES/dygn – lätt ökat antal.
• > 1 500 SVES/dygn – måttligt ökat antal.
• > 10 000 SVES/dygn – kraftigt ökat antal.

Vid VES

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan föreligga redan vid lätt ökat antal VES. Riskgenomgång rekommenderas och vidare utredning med UKG hjärta bör övervägas. Vid måttligt till kraftigt ökat antal VES rekommenderas vidare utredning via specialiserad vård.

• > 500 VES/dygn – lätt ökat antal.
• > 1 500 VES/dygn – måttligt ökat antal.
• > 10 000 VES/dygn eller > 10 % av totala antalet slag – kraftigt ökat antal.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandla eventuella utlösande faktorer om möjligt.

Ge egenvårdsråd och överväg läkemedelsbehandling.

Egenvård

Ge följande råd:

• minska stress, övervikt, alkohol, kaffe och tobak
• prova stimulering av vagusnerven (valsalvamanöver, ensidig karotismassage) vid misstänkt PSVT.

Läkemedelsbehandling

Behandling kan övervägas utifrån misstänkt hjärtarytmi.

• SVES och VES – vid VES (oavsett symtom) eller SVES (vid uttalade besvär) kan betablockad provas under en begränsad period och sedan utvärderas.
• Förmaksfladder – elektiv elkonvertering bör övervägas vid symtom, då det kan vara svårt att frekvensreglera farmakologiskt.
• Sinustakykardi – symtomatisk betablockad kan provas om ingen behandlingsbar orsak hittas.

Remissrutiner 

Remissindikation akutmottagning

• Pågående hjärtarytmi med allmänpåverkan.
• Allvarliga symtom (exempelvis frekventa svimningar).
• AV-block II-III med symtom.

Remissindikation kardiologmottagning

• Misstanke om paroxysmal takykardi som ej kunnat verifieras.
• Ofta återkommande eller symtomgivande hjärtarytmi.
• WPW-syndrom.
• Måttligt till kraftigt ökat antal VES.
• Besvärande symtom av VES eller SVES trots betablockad.
• Misstänkt allvarlig hjärtarytmi (som långt QT-syndrom eller Brugada syndrom), särskilt vid förekomst av plötsliga dödsfall i den närmaste släkten.

Klinisk uppföljning

Vid arytmi som krävt inopererad defibrillator (ICD eller CRT-D) kan det i en palliativ situation bli aktuellt med planerad avstängning eller ibland omedelbar inaktivering. Som stöd i sådant fall hänvisas till riktlinje Deaktivering av inopererad defibrillator, palliativ vård.

Patientinformation

Hjärtklappning (1177.se)

Referenser

• Bakgrund, hjärtrytmrubbningar (lakemedelsboken.se)  [2025-04-10]  
• Arrhythmia management for the primary care clinician (UoToDate.com) [2025-04-15]  
• Atrioventricular nodal reentrant tachycardia (UpToDate.com) [2025-04-23]
• Utredning och behandling av ventrikulära extraslag (lakartidningen.se)  [2025-04-24]  
• Takyarytmier, inledning (kunskapsstodforvardgivare.se) [2025-04-24]  

Om innehållet

Publicerat: 2025-09-24
Giltigt till: 2029-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne