Barn har enligt FNs barnkonvention rätt att utifrån ålder och mognad vara delaktiga i beslut som rör dem. Enligt Barnombudsmannens rapport 2016 upplevde barn som hade kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen sällan att de var delaktiga och att informationen oftast var anpassad till deras föräldrar.

Barn- och ungdomshabiliteringen i Skåne har två specifika arbetssätt för att stötta barns delaktighet; Skånska stegen (medarbetarens reflektion över barns delaktighet i habiliteringsplaneringen) samt Barnets plan (skriftlig anpassad information kring habiliteringsplaneringen). I denna rapport utvärderas användningen av dessa arbetssätt.

Studien bygger på 20 % (totalt 1208 barn) av samtliga barn inom barn- och ungdomshabiliteringen. Användningen av arbetssätten relateras till bland annat barnets ålder, kön, diagnos, kognitiva förmåga samt enhetstillhörighet. Cirka 50 % av barnen hade bedömts enligt Skånska stegen. Analysen visade att största skillnaden var mellan hur olika enheter implementerat arbetssättet. Däremot förekom det inte någon skillnad baserat på barnets kön eller ålder. Delaktigheten för barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning samt barn med flerfunktionsnedsättning bedömdes i mindre utsträckning jämfört med barn i andra diagnosgrupper. Detta gällde även barn vars föräldrar hade tolkbehov.

Granskningen visade att nivå av delaktighet främst påverkades av barnets kognitiva förmåga. Endast cirka 7 % av barnen hade Barnets plan. Det gick därför inte att dra några slutsatser kring variationer i materialet. Studiens resultat visar huruvida medarbetare arbetar enligt arbetssätten, vilket inte behöver vara likvärdigt med hur barnens delaktighet ser ut under själva besöken. Det säger heller inget om hur barnen upplever sin delaktighet.

Förväntad nytta för patienten är ökad delaktighet i sin habilitering.

Författare: Sara Andersson Rosén