Nej. Skånes digitala vårdsystem (SDV) är ett sammanfattande begrepp för den nya digitala miljö som ska ersätta ett trettiotal system i hälso- och sjukvården. Systemet Millennium (patientjournalen med administrativa verktyg) är en del av SDV liksom CareAware (uppkopplad utrustning och logistik). Medarbetare i hälso- och sjukvården har anpassat den version av Millennium som ingår i SDV till skånska förhållanden.

Vi behöver ett nytt system för att bättre kunna planera och ge god hälso- och sjukvård. Både invånare och medarbetare förväntar sig en mer tillgänglig, jämlik och säker hälso- och sjukvård.

Med ett nytt vårdinformationssystem som är gemensamt för hela Skåne får medarbetare tillgång till information när de behöver den. Patienten har tillgång till samma information och kan på så sätt bli mer delaktig i sin vård.  

I Skåne har vi många system i vården, några ganska gamla, som inte kan kommunicera med varandra. Datahanteringen i en del av systemen innebär också utmaningar när det gäller integritetsskydd och patientsäkerhet, och att klara IT-säkerhetsangrepp utifrån. Detta, tillsammans med att vi många gånger har olika rutiner och arbetssätt, gör det svårare att uppfylla invånarnas och medarbetarnas förväntningar. 

Det är också så att människor lever allt längre och befolkningen ökar i vår region. Vi måste använda våra resurser på ett bättre sätt. Digitalisering kan hjälpa oss att göra detta. 

Läs mer om vad Region Skåne vill uppnå

Några saker blir bättre direkt.

• Gemensam journal och läkemedelslista: En stor patientsäkerhetsvinst som gör att rätt information finns tillgänglig när den behövs, oavsett om det är i slutenvård eller öppenvård.
• Säkerhet: Det är nödvändigt att bättre kunna stå emot till exempel cyberattacker. Det påverkar definitivt patientens säkerhet.
• Regelefterlevnad: Idag uppfyller Region Skåne inte lagen kring patientdata. Det påverkar också patientens säkerhet.
• Jämlik vård: Genom regiongemensamma arbetssätt blir det enklare att ge jämlik vård över hela Skåne. 

Inledningsvis kan dock användarens upplevelse av systemet bli att förändringen inte är till det bättre. Det beror på att det är ansträngande att byta system och övergå till nya arbetssätt. Delar av användargränssnittet är av äldre snitt vilket kan påverka. Men också att viss önskad funktionalitet inte hunnit komma på plats. Utvecklingen fortsätter stegvis efter första införandet med en rad olika uppgraderingar.  

Införandet av SDV innebär nya digitala verktyg, ny IT-  och medicinteknisk utrustning samt förändrade arbetssätt för medarbetarna. De nya arbetssätten är gemensamma för hela regionen och bygger på fem övergripande principer; standardisering, strukturerad dokumentation, ordinationsdriven vårdprocess, realtidsdokumentation och rollstyrda vyer.

Läs mer om principerna och förändrade arbetssätt

Med enhetliga arbetssätt blir vården mer jämlik för alla. Patienten ska kunna förvänta sig samma vård oavsett var i Skåne man befinner sig.

Idag behöver patienten ofta upprepa sin sjukdomshistoria vid varje nytt besök, men med ett sammanhållet system och en enda journal behövs inte detta.

Patienten får tillgång till samma journal och läkemedelslista som hälso- och sjukvården. När patienten ser mer av sin information kan hen bättre följa sin väg genom vården och vara mer delaktig i sin vård.

Med en sammanhållen IT-miljö får vi också säkrare hantering av patientens data och därmed bättre integritetsskydd.

Det nya vårdinformationssystemet SDV har köpts in från det amerikanska företaget Oracle Health och har behövt anpassas till skånska och svenska förhållanden. Professionernas sakkunskaper och synpunkter har från första början varit mycket viktiga i arbetet med SDV. Både upphandlingen och sedan hela anpassningen har gjorts med stöd av de blivande användarna, dvs. vårdens egna medarbetare och professioner.

Läs mer om hur projektet arbetar för att utveckla det nya systemet

Ja, cirka 300 deltog i upphandlingen och under åren har drygt 800 medarbetare från olika professioner och förvaltningar jobbat med SDV på hel- eller deltid och under olika lång tid. 

Mer information om medarbetarmedverkan

Alla sjukhus och vårdcentraler kommer att arbeta i SDV, även de privata med avtal med Region Skåne. Däremot kommer inte kommunerna att införa SDV.  

Nej, de skånska kommunerna har i dagsläget valt att stå utanför SDV. Det innebär att samarbetet mellan Region Skåne och kommunerna fortsätter på samma sätt även när SDV har införts. Kommunerna kommer kunna ta del av den sammanhållna journalen och läkemedelslistan via Nationell Patientöversikt (NPÖ). 

Dialoger om hur samarbetet ska utvecklas sker löpande på olika nivåer mellan Region Skåne och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Utöver detta har Region Skåne en gemensam samverkansgrupp för digitalisering med kommunerna i Skåne och liknande samarbete pågår även på nationell nivå.   

Upphandlingen av nytt vårdinformationssystem till Region Skåne pågick 2016–2017. Fyra leverantörer ansökte om att delta i upphandlingen och tre av dessa valdes utifrån uppsatta kriterier. Det var Epic, Cambio och Cerner (numera Oracle Health) med sina respektive system Epic, Cosmic och Millennium.

Cirka 300 medarbetare från klinisk verksamhet var delaktiga i upphandlingsprocessen. För att utvärdera systemen utgick man från tio patientresor med flera specialiteter och vårdnivåer inblandade, exempelvis ”Den gravida”, ”Barn med ont i magen” och ”Den multisjuka patienten. Patientresorna delades upp i separata steg och varje leverantör fick uppdraget att presentera hur deras system skulle användas i varje patientresa. Medarbetare med relevant kompetens (olika för olika resor) fick sätta betyg på hur bra de tyckte att respektive leverantör/system stödde stegen i de olika patientresorna.  

Epic uppfattades som bäst, Millennium kom på andra plats och Cosmic sist.  

Epic valde därefter att inte lämna anbud. Av de resterande två som lämnade anbud bedömdes Millennium/Cerner som det bästa alternativet. Cosmic/Cambio, som hade värderats lägst i bedömningen, föll bort i slutbedömningen då man inte undertecknat ett huvudavtal som Region Skåne satt upp.  

Cerner vann upphandlingen med sitt anbud. Cambio överklagade tilldelningsbeslutet men drog sedan tillbaka sin överklagan. 

Läs mer om bakgrund och om hur upphandlingen gick till

SDV-versionen av Millennium bygger på ett amerikanskt system i grunden, men det har blivit anpassat till svenska och skånska förhållanden och behov inom hälso- och sjukvården. Det är en av anledningarna till att det tagit så pass lång tid. Region Skåne behövde både se till att systemet anpassades till svenska arbetssätt och att svensk lag uppfylldes, exempelvis Patientdatalagen och Läkemedelslagen.

Millennium finns i drift i ett flertal länder. Genom att samarbeta med en global leverantör får Region Skåne ta del av en global plattform och utveckling som  aldrig hade varit möjlig att åstadkomma på egen hand.

Millennium är nytt för Sverige men under arbetets gång har SDV-programmet haft kontakter med olika sjukhus och hälso- och sjukvårdsverksamheter i andra länder som använder systemet och fått insyn i deras arbete.

Regionstyrelsen fattade 2016 beslut om att ett nytt digitalt vårdsystem ska införas.

Regiondirektören har det yttersta tjänstepersonsansvaret att leda verksamheten och säkerställa att den politiska ledningens beslut genomförs.

Att det blev just Millennium beslutades genom en omfattande upphandling 2016-2017.

Tjänstemannasidan avrapporterar regelbundet om arbetet med SDV till politikerna. Politikerna beslutar om tillsättning av medel för att arbetet ska kunna genomföras. 

För att byta system behöver hela processen med upphandling göras om. Detta är mycket omfattande och tidskrävande. När det gäller SDV tog Region Skåne det politiska beslutet 2016 och upphandlingen som skedde i enlighet med lagen om offentlig upphandling pågick till 2017. Det har också gjorts ett stort arbete med anpassning av systemet till skånska förhållanden och med att planera för ett smidigt och patientsäkert införande. Arbetet har gjorts med stöd av vårdens egna medarbetare. Utifrån detta planerar Region Skåne att införa SDV/Millennium i den skånska hälso- och sjukvården med början hösten 2026.  

Regionerna är självstyrande och varje region ansvarar för sin hälso- och sjukvård, hur den bedrivs och med vilka system. Därför har de olika regionerna själva kravställt och upphandlat (vissa har gjort gemensam upphandling) det system man ansett sig ha behov av. Informationsöverföring mellan regioner sker via den nationella lösningen Nationell patientöversikt (NPÖ). Detta gäller oavsett om man har samma system eller inte.   

Oavsett om regionerna har samma eller olika system kommer informationsutbytet ske via Nationell patientöversikt (NPÖ). Så fungerar det även idag. 

2029 kommer NPÖ ersättas av Nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården för att dela data mellan regioner. 

Millennium har varit i drift inom olika organisationer i 20 år. Just nu används det i ett flertal länder. Sedan det först skapades har det utvecklats kontinuerligt.

Med SDV och Millennium får Region Skåne ett system som kan fortsätta uppdateras. Det kommer att bli bättre och smidigare att använda för varje uppdatering. 

Den första versionen av Millennium som kommer att introduceras i Skåne är baserad på ”ursprungsplattformen” men anpassad till den skånska hälso- och sjukvården med hjälp av flera hundra medarbetare från Region Skånes hälso- och sjukvårdsverksamheter.

Leverantören Oracle arbetar nu om systemet modul för modul. En av de första uppgraderingarna blir administrationsverktyget. Att ta del av denna utveckling ingår i det som Region Skåne redan har upphandlat. Region Skåne deltar i utvecklingsarbetet.  Genom att samarbeta med en global leverantör får Region Skåne ta del av en global plattform och utveckling som inte är möjlig att göra på egen hand.  

• Säkrare hantering av patientens data och bättre integritetsskydd när information inte ligger i och behöver flyttas mellan olika system. Säkrare övergång mellan olika vårdformer och vårdgivare samt bättre kommunikation mellan vårdgivare med all information i samma system. Informationen finns tillgänglig för medarbetarna när de behöver den vilket ger säkrare vård.
• Säkrare läkemedelshantering med en läkemedelslista och med obruten process. 
• Bättre möjlighet för personal att följa patientens trend genom aktuell information till alla som använder systemet och med systeminbyggda beslutsstöd.
• Enklare att följa lagar och regler som GDPR och Patientdatalagen med mera i nyare system. Samtidigt kan vissa moment bli mer tidskrävande för medarbetarna. Men det har inte med själva systemet att göra utan med lagkraven.
• Säkrare drift med ökad överskådlighet på grund av färre system och färre ytor för intrång med färre system bidrar också till ökad patientsäkerhet.  

Hantering av patientuppgifter

Nej. Region Skåne har skrivit leverantörsavtal med svenska Oracle som har ett amerikanskt moderbolag. För att amerikanska myndigheter ska kunna begära ut uppgifter om svenska patienter krävs att moderbolaget har egen kontroll över uppgifterna och rent praktiskt kan ta del av dem. Region Skåne har vidtagit tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga åtgärder för att säkra att moderbolaget inte har sådan kontroll.

Det enda undantaget som kan bli aktuellt är om amerikanska myndigheter kommer med en förfrågan som gäller brottsbekämpning. Då finns en möjlighet för dem att begära ut sekretessbelagda uppgifter – men den möjligheten finns redan idag och är oberoende av vilket system som används. 

Läs mer om hantering av patientuppgifter

Leverantören av SDV, Oracle, har efter samråd med svenska Läkemedelsverket beslutat att omcertifiera delar av systemet i en högre säkerhetsklass. Denna process pågår. Region Skåne kommer inte att driftsätta systemet förrän det är certifierat i enlighet med gällande direktiv.  

All medicinteknisk utrustning måste CE-märkas enligt det europeiska regelverket MDR. Det är tillverkaren som ansvarar för att deras system har korrekt CE-märkning.

Region Skåne har genomfört omfattande tester, både av enskilda systemdelar och sammanhängande flöden genom så kallade patientresor. Förenklat kan detta beskrivas som patientens färd genom vården, från första vårdkontakt till och med uppföljning. 

Avsikten med patientresorna är att täcka in bredden av den verksamhet som bedrivs i Skåne. Flödena inkluderar även ett stort antal integrationer.

SDV testas även i verklig vårdmiljö vilket ger ytterligare svar på hur användbart och funktionellt systemet är.

Eventuella problem som upptäcks vid testerna hanteras och åtgärdas. Vissa saker kan inte åtgärdas direkt men när det är dags att ta beslut om driftsättning ingår att bedöma om det finns kvarstående tekniska svagheter.

Det finns beslutade kriterier att inte driftsätta SDV om det finns kritiska tekniska brister som kan påverka patientsäkerheten.

Jämfört med idag

Vid jämförelser med nuvarande system är tidsåtgången för att registrera en vårdkontakt, förskriva läkemedel och dokumentera en bedömning ungefär densamma. Vissa tycker att det tar längre tid, andra kortare men skillnaderna är små. 

Jämfört med VGR:s version som drogs tillbaka

I ett omtalat inlägg i sociala medier beskrivs ett långt flöde för att ordinera ett läkemedel i Millennium vid kontakt utan besök. Medarbetare i SDV-programmet har gjort detta flöde i Region Skånes version av Millennium (SDV) och konstaterat att flödet är avsevärt enklare i SDV.

SDV-versionen har färre fält att fylla i vad gäller både de administrativa och kliniska delarna. Vid utformningen har man strävat efter så få klick som möjligt.  

Se en inspelning av det beskrivna flödet i SDV.

Kontakt utan besök och receptförnyelse (mediaflow.com)

Realtidsdokumentation innebär att vårdmedarbetare dokumenterar under eller i nära anslutning till vårdmöte, undersökning, provsvar med mera. Det innebär att alla i vårdteamet får tillgång till uppdaterad information om patienten. Detta minskar risken för dubbelarbete eftersom informationen redan finns tillgänglig.

Vid akut omhändertagande av patient gäller alltid att ta hand om patienten först och dokumentera sedan.

Läs mer om de förändrade arbetssätt som SDV medför 

I början påverkas tidsåtgången genom att det tar tid att lära och vänja sig vid något nytt. Det kommer även att ta extra tid att manuellt överföra patientdata från de gamla systemen, något som måste göras vid varje patients första kontakt med hälso- och sjukvården efter att SDV börjat användas.  

Inför driftstarten måste varje verksamhet bedöma hur man just där påverkas av övergången och planera utifrån det. 

I början bör verksamheterna schemalägga extra tid för administration eller avsätta mer tid för besöken. Det innebär att man under denna tid inte kan ta hand om lika många patienter. 

Därför behöver man under några veckors tid efter driftstarten göra vad man kan för att planera för minskad arbetsbelastning, exempelvis undvika att boka in planerade besök. 

Efterhand lär man sig systemet allt bättre och då kommer arbetet att gå snabbare.  

Det kommer att finnas delar som gör att arbetet blir mer effektivt. 

• Informationen följer med i patientens journal, man kan lita på att den är rätt och slipper fråga om så mycket. 
• Betydligt mindre fritextdokumentation. 
• Digital remisshantering kommer att bidra till ett enklare flöde. 
• Smidigare informationsöverföring mellan olika vårdformer och vårdgivare. 
• Säkrare läkemedelsadministrering genom obruten digital läkemedelskedja. 
• Korrekt och uppdaterad bild av vårdplatssituationen  

För att medarbetarna ska kunna arbeta smidigt i det nya systemet krävs en viss serverkapacitet och prestanda. Region Skåne använder en tjänst från Oracle (så kallad SaaS) som dimensioneras efter hur många användare som är aktiva samtidigt. 

Region Skånes nuvarande kapacitet är tillräcklig för de användare som ingår i första driftstartsetappen. När fler och fler verksamheter kopplas på utökas kapaciteten. 

Framöver kommer en ny serverlösning att behövas för den nya funktionalitet som kommer med successiva uppgraderingar. Denna kommer under 2026. 

I nuläget finns inget startdatum. SDV skulle ha införts hösten 2026, men Region Skåne beslutade i januari 2026 att skjuta på införandet. Detta eftersom man vid en uppföljning kunde se att systemet i nuläget inte är tillräckligt användbart, bland annat tar vissa moment fortfarande för lång tid. Arbete pågår för att klargöra när och hur ett införande kan ske.

Vid den senaste uppföljningen av SDV (januari 2026) kunde man konstatera att systemet i nuläget inte är tillräckligt användbart. Det handlar om att vissa moment tar för lång tid och under de tester som senaste året genomförts i verklig vårdmiljö har ett antal förbättringsbehov identifierats som behöver åtgärdas före driftsättning. Dessa kommer inte att hinna åtgärdas i tid för ett införande som startar hösten 2026. Därför har Region Skåne beslutat att skjuta på införandet av SDV. 

Varje berörd förvaltning och privat vårdgivare ingår i utrullningsprojekt som leder arbetet med förberedelser för att införa SDV i respektive organisation. Cheferna leder förändringsarbetet i sin respektive verksamhet. Medarbetarna måste diskutera hur de påverkas av SDV - vad de behöver börja och sluta göra på grund av det nya systemet, vad de behöver göra annorlunda och vad som fortsätter som vanligt. 

Förberedelserna handlar om visning av systemet, dialog om förändrade arbetssätt samt utbildningar. Alla ska dessutom ha loggat in i systemet innan deras driftstart sker för att göra sina personliga inställningar på förhand. Det blir också praktiska förberedelser som exempelvis överföring av data och inbokning av patienter i förväg.

SDV införs i olika organisationer enligt en beslutad utrullningsordning. Det gör att införandet sker vid olika tidpunkter, vilket också gör att förändringsarbetet kan ha kommit olika långt på olika ställen.  

Läs mer om utrullningen

Utbildningen är digital och innebär både digitala självstudier och att man tränar i systemet på egen hand och i team. Den äger rum några veckor före driftstart och är anpassad efter roll och organisatorisk placering (position). Total utbildningstid varierar efter profession och det rör sig om 1–5 dagar per medarbetare. Chef och medarbetare ansvarar tillsammans för att utbildningen genomförs.

Driftstarten planeras noga och här ingår en plan för incident- och krishantering. Det kommer att finnas instruktioner för hur verksamheterna ska arbeta ifall det skulle uppstå stora problem.

Det handlar först om ordinarie krisrutiner för att använda papper och penna som alla medarbetare behöver känna till. Om det skulle visa sig att det är omöjligt att fortsätta använda systemet kommer en återrullning att göras och medarbetarna får tillträde till sina gamla system igen. 

Med begreppet samexistens avses den period då medarbetarna inom Region Skåne och privata vårdgivare använder befintliga system och Skånes digitala vårdsystem (SDV) parallellt. Detta pågår från och med driftstarten av SDV till dess att systemet är helt infört och används av alla tänkta användare​ i Region Skåne.

Under samexistensperioden krävs tillfälliga rutiner och riktlinjer vilka tas fram av SDV-programmet, DigIT/MT och Koncernkontoret. Dessa rutiner kommer spridas till berörda.

Nej, men all tidigare information kan alltid läsas i de gamla systemen, även när de är avvecklade.  

Precis som till andra system går det att överföra data till SDV genom att ”tanka över” på teknisk väg. Men om man gör det utan att tänka efter, riskerar informationen att hamna på fel ställen i det nya systemet. Det beror på själva informationen och hade varit samma sak med vilket annat system som helst. 

I Region Skåne har vi många olika verksamheter som just nu använder ett trettiotal olika system med information om patienter och som ska ersättas, främst Melior, PMO och Pasis. Verksamheterna arbetar många gånger olika med fältens innehåll i systemen. Om all data överförs på teknisk väg från de gamla systemen till SDV kan därför vissa data bli svåranvända och i värsta fall felaktiga. 

Efter teknisk överföring kan informationen inte heller ändras på ett enkelt sätt. Då behövs rättningsrutiner som blir mycket omfattande.   

Information som lagts in i det nya systemet nås via Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationella läkemedelslistan av de medarbetare som inte börjat jobba i SDV. Alla regioner delar sin information med dessa nationella register. 

Anledningen till att medarbetare inte får läsrättigheter i SDV innan de börjat jobba i det nya systemet är att man måste ha genomgått en utbildning för att läsa i och använda SDV.  

Grunden är ett regiongemensamt patientjournalsystem som ger en samlad bild av patienten inklusive läkemedel.

Journalsystemet innehåller även verktyg för patientadministration, digital remisshantering och beslutsstöd för medarbetare.

Dessutom tillkommer nya verktyg för logistik och uppkoppling av mobila enheter, medicinteknisk utrustning och bildbehandling.

Framåt ingår AI-verktyg och öppet innovationslager.

Läs mer om innehållet i den första versionen av systemet

Ja. Däremot blir det mindre fritext i det nya systemet. Detta för att rätt information ska komma in, den ska vara sökbar och följa med genom hela vårdkedjan.

Information som på ett lätt sätt ska kunna återläsas och följas över tid, till exempel vitalparametrar, dokumenteras strukturerat. Detta är också en fördel för att kunna hämta data till forskning. 

När man behöver uttrycka sig mer fritt, som till exempel vid anamnestagning och bedömning, används även fortsättningsvis fritext.

Läs mer om de förändrade arbetssätt som SDV medför

Västra Götalandsregionens (VGR) började införa Millennium i november 2024, men införandet avbröts efter några dagar. En mängd olika saker låg bakom detta beslut. I sin kommunikation om händelserna lyfte VGR oväntade tekniska problem/buggar, att till exempel att systemet initialt upplevdes långsammare än förväntat och att läkemedelsmodulen inte fungerade som tänkt.  

De granskningar som gjorts i efterhand visar på olika brister:

• Fokus låg främst på att hålla den fastställda tidplanen, snarare än att säkerställa att systemet fungerade optimalt för användarna och att åtgärda risker som framkommit.
• Det visade sig även att det fanns otydliga ledningsstrukturer och att verksamheterna inte varit tillräckligt förberedda – det hade varit ett otillräckligt förändringsarbete, teknik var inte testad på plats och utbildningen var inte anpassad till målgrupperna.

Detta gjorde att förutsättningarna för att driftsätta systemet i den omfattning man planerat med 6000 medarbetare i första driftstart inte var på plats. 

VGR:s granskningar

• Extern granskning av införandet av Millennium klar (vgregion.se)
• Medarbetares erfarenheter en viktig pusselbit om Millennium och införandeprocessen (vgrfokus.se)

Det finns några skillnader mellan regionernas arbete. 

• Tid: Region Skåne påbörjade sitt arbete ett år tidigare än VGR och har därmed haft längre tid för utveckling, test och stabilisering samt för förberedelser i de mottagande utrullningsprojekten.
• Omfattning av första driftstarten: Redan tidigare planerade Region Skåne för en mindre första driftstart än VGR. Nu blir det en ännu mindre mängd medarbetare som omfattas, först cirka 600 vid allra första driftstarten och några veckor senare cirka 1 200 personer. Västra Götalandsregionens (VGR) första införande, som sedan drogs tillbaka, omfattade 6000 personer. 
• Version: Region Skåne använder en senare grundversion och har där fått med ett antal viktiga funktionalitetsförbättringar.  
• Drift: För driften använder Region Skåne en tjänst från Oracle (så kallad SaaS) som dimensioneras efter hur många användare som är aktiva samtidigt, medan VGR har en regionintern lösning.

Region Skåne och VGR har ett samarbetsavtal kring systemet. Detta skrevs några år in i arbetet vilket har bidragit till en del av dessa skillnader.  

Region Skåne har tagit del av de olika rapporterna angående den avbrutna implementeringen av vårdinformationssystemet Millennium i Borås med omnejd.

Region Skåne har också haft kontakt med representanter på olika organisationsnivåer i VGR. Dessutom fanns skånska medarbetare på plats under själva implementeringen i november förra året.

Lärdomar har dragits och punkt för punkt har Region Skåne analyserat varför problem uppstod och hur de ska kunna undvikas i Skåne.

SDV-programmet för också dialog med leverantören Oracle för att säkra att handhavandefel och brister i införande som gjorts vid andra införanden inte sker. 

Sedan november 2024 då VGR driftsatte Millennium har det gjorts ​sju uppgraderingar av grundsystemet (december 2025). ​Det innebär cirka 3 000 korrigeringar i källkoden – en del specifikt beställda av Region Skåne. Exempelvis att skriva personnummer på ett visst sätt, och anpassa mjukvaran för olika standarder och lagstiftning. ​

Region Skåne har också gjort flertalet olika egna konfigureringar som gör att systemet skiljer sig påtagligt från VGR:s driftstartsversion och ”laddat” systemet med till exempel olika mallar för att underlätta för medarbetarna.