Sus-specifik information om ST

• Kontaktuppgifter

  Samordnare

  Åsa Andersson, utvecklare ST utbildning
  E-post: asa.andersson@skane.se

  Övergripande studierektorer

  Sara Halldén, övergripande studierektor

  E-post: Sara.Hallden@skane.se
  Sara Halldén är medicine doktor och överläkare i Internmedicin. Hon arbetar inom VO Akutsjukvård och Internmedicin på SUS och har 50% tjänst som övergripande studierektor för ST.

  Jonas Ahl, övergripande studierektor 

  Jonas Ahl är docent och överläkare i infektionssjukdomar och arbetar inom VO Infektionssjukdomar, Sus. Han har 40% tjänst som övergripande studierektor för ST på Sus, samt 10% tjänst som studierektor för ST i global hälsa inom Region Skåne.
  E-post: Jonas.Ahl@skane.se

  Pernilla Sahlstrand Johnson, övergripande studierektor

  Pernilla Sahlstrand Johnson medicine doktor och överläkare i öron-, näsa- och halssjukdomar och  arbetar inom VO Rekonstruktion kirurgi, Sus. Hon har 50 % tjänst som övergripande studierektor för ST.
  E-post: pernilla.sahlstrandjohnson@skane.se

  Uppdragsbeskrivning för övergripande ST-studierektorer på Sus (pdf)

  Studierektorer

  Alla kliniker på SUS har en studierektor för ST-frågor. Några kliniker med verksamhet i både Lund och Malmö har en huvudstudierektor på det ena sjukhuset och en biträdande studierektor på det andra.

  Lista över ST-studierektorer på Sus (pdf)

• För handledare

  Som handledare har du ett stort ansvar. Du måste vara specialist och ha en handledarutbildning för att handleda en ST-läkare. Det är klokt att arbeta strukturerat och ha målet att träffas varje månad då ST-läkaren är i klinisk tjänst. Tänk på att använda ST-läkarens individuella utbildningsprogram (IUP) regelbundet så att ni diskuterar vilka lärmål som väntar och vilka kunskaper de redan lärt sig. Justera i IUP så att det framkommer hur kunskapen skall hämtas in (kurser, seminarium men oftast är det endast tjänstgöring).

  Enligt styrdokumentet ”bättre ST på Sus” strävar vi att ha minst 9 handledarträffar under en period med 12 månaders tjänstgöring. Det är klokt att ha kontakt med ST-läkaren även under avbrott i den kliniska tjänstgöringen. Det kan vara vid till exempel föräldraledighet eller om ST-läkaren forskar på heltid.
  
  Du bör gå någon form av fortbildning som handledare. Helst ska det göras regelbundet inom enheten i samband med att studierektorn har möten med alla handledare. Din studierektor finns alltid till hands om du behöver råd eller stöd.
  
  Du är skyldig att dokumentera ST-läkarens kompetensutveckling tillsammans med chef. Detta enligt Socialstyrelsen föreskrift 2015. 
  Vi rekommenderar att ST-läkaren, tillsammans med huvudhandledaren samlar relevant dokumentationen i IUP:n (just nu en excelfil).

  • Dels genom en flik för årlig rapport där ST-läkaren skriver vad som gjorts under året, sammanfattar kort vad de har lärt sig samt vad de har för lärmål för kommande år.
  • Dels måste du som huvudhandledare se till att ST-läkaren har samlat in de skriftliga bedömningar med återkoppling som har gjorts under året och ta del av dessa. 

  Ditt ansvar att följa och dokumentera blir betydligt större om ST-läkaren har svårt att nå förväntad kompetens.

  • Stöddokument problem vid handledning (pdf)
  • Rutin – utredning av riskbeteende hos legitimerad personal (pdf)

  Det finns en enkel instruktion för handledare på sidan Specialiseringstjänstgöring (ST). Den fungerar som en verktygslåda för en bättre struktur kring handledningen. Glöm inte att diskutera och återkoppla kring de mer mjuka kompetenserna som ryms inom a och b-målen.

  • Verktygslåda för handledare (pdf)
  • Förändringsplan (pdf)

  Inläsningsmaterial till handledarkursen

  • ST-föreskriften (pdf)
  • Bedömningsmetoder (pdf)
• För studierektor och chef

  I ST förordningen från 2015 har chefen har tillsammans med handledaren det formella ansvaret för att dokumentera ST-läkarnas kompetensutveckling. De intygar också tillsammans att adekvat kompetensnivå är uppnådd inför ansökan om specialistbevis. Detta skall naturligtvis delegeras till framförallt ST-läkaren, men även handledaren och studierektorn har ett stort ansvar och måste se till att det görs.

  I ST 2021 är det handledaren som bär ansvaret att dokumentera kompetensutvecklingen och inför specialistbevis skall handledaren tillsammans med en annan specialist intyga att kompetensnivån för att bli specialist är uppnådd. I praktiken kommer denna specialist oftast utgöras av studierektorn som skall ha en kontinuerlig överblick över alla ST-läkares progress. Många gånger axlar studierektorn stor del av det ansvaret som rapporterar till chefen som förblir huvudansvarig.

  Problem vid handledning

  Chefen och studierektorn måste vara engagerade om det uppstår problem med ST-läkarens kompetensutveckling, beteende eller om relationen ST-läkare och handledare inte fungerar. Noggrann dokumentation och tidig och tydlig kommunikation är nyckeln vid dessa situationer.

  • Stöddokument problem vid handledning (pdf)
  • Rutin – utredning av riskbeteende hos legitimerad personal (pdf)

  Det måste finnas en studierektor

  Socialstyrelsen kräver att det ska finnas tillgång till en studierektor. Hen ska vara specialistkompetent och ha gått handledarutbildning.

  Verksamhetschefen delegerar ansvaret att sköta vidareutbildningstjänster (ST) inom verksamheten till studierektorn. Till uppdraget kan knytas en varierande grad av befogenheter och ansvar beroende på lokala förhållanden.

  Arbetsfördelningen gentemot verksamhetschefen måste vara tydligt. ST-studierektorn måste ha ett genuint intresse för utbildnings- och utvecklingsfrågor, men även en viss tyngd i gruppen. Detta för att kunna påverka och utforma lokala utbildningsplaner och schemaläggningen för att skapa förutsättningar tillsammans med verksamhetschefen för en lärande miljö och organisationsutveckling.

  Det finns ett beslut på förvaltningsnivå om hur uppdraget för studierektorn ska ersättas och hur mycket tid som ska sättas av för uppdraget.

  Beslut – ST-studierektorers ersättning relaterat till antal ST-läkare (pdf)

  Studierektorskontrakt

  Alla studierektorer på Sus ska ha ett kontrakt. I kontraktet ska uppdraget som studierektor definieras. Det ska även innehålla de villkor som har avtalats. Använd mallen för studierektorskontrakt.

  Mall för studierektorskontrakt (docx)

  Studierektorsutbildningar

  AT-ST-enheten erbjuder en introduktionsdag för nya studierektorer en gång per termin. Information om samt  anmälan till denna utbildning och andra relevanta utbildningar kommuniceras via fliken ”Kalendarium för Sus ST-relaterade utbildningar och möten” samt via studierektorsnätverkets möten och Teams-konto.

  Ramöverenskommelse för ST-utbildningen inom verksamheten eller mall för ST-kontrakt

  Inom varje verksamhet bör vissa detaljer som rör ST-utbildningen regleras på ett tydligt sätt. Det görs enklast och mest rättvist genom en ramöverenskommelse eller i form av en mall för ST-kontrakt. En ramöverenskommelse rekommenderas då det blir mest rättvist och mer flexibelt om någon förutsättning skulle ändras.

  Punkter för ramöverenskommelse eller mall för ST-kontrakt (pdf)
  

• Uppstartsseminarium

  Målet är att alla nya ST-läkare på Sus ska gå ett uppstartsseminarium tillsammans med sin handledare och att det skall ske relativt tidigt under ST. Handledaren och ST-läkaren deltar tillsammans i det första seminariet av två där det ges en del tid att diskutera och reflektera över hur ni skall arbeta tillsammans. Vid uppföljande seminarium deltar endast ST-läkaren.

  Om en deltagare i paret blir sjuk eller får förhinder och ej kan delta vid första tillfället kontakta Gunilla.Forsberg@skane.se för att anmäla paret till nästa omgång. 

  Uppstartsseminariet tar upp följande ämnen:

  • ST-föreskriften, som både ST-läkaren och handledaren måste förhålla sig till
  • Hur ni skall arbeta med det individuella utbildningsprogrammet (IUP)
  • Tips på användbara webbplatser och tips om var ni hittar bra information om ST
  • Genomgång av hur det är tänkt att ni ska arbeta med bedömningar
  • Feedback

  Det primära målet för det första seminariet är alla ska vara insatta i målen för ST, hur vägen framåt ser ut i grova drag, bedömningsmetoder samt hur man förväntas arbeta med utbildningsprogram. Utbildningsprogrammet tar en del av första träffen. Fram till det andra seminariet förväntas ST-läkaren har färdigställt sitt utbildningsprogram tillsammans med sin handledare. Studierektorn är ett stöd i denna process.

  På det andra seminariet bjuds bara ST-läkaren in. På seminariet presenterar och diskutera de bland annat sitt utbildningsprogram och hur man har kommit igång med handledning och bedömningar. Seminariet är ofta 3-4 månader efter det första.

  Datum för uppstartsseminarierna får du av din studierektor. Hen har i uppgift att anmäla sina nya ST-läkare tillsammans med sin handledare.

• Utbildningsprogram för ST-läkare

  Det individuella utbildningsprogrammet, IUP, är ett mycket viktigt dokument. Enligt Socialstyrelsen ska handledningen utgå ifrån detta och vara målstyrd och individuellt utformat. Enligt SPUR riktlinjer ska det tas upp och diskuteras på handledarsamtal (=revision), helst minst 4 gånger/år, absolut minimum 2 gånger per år. På detta sätt blir utbildnings-programmet levande och förändras allteftersom ST-läkarens ST och kompetens progredierar. 

  Instruktioner för hur du skapar ett utbildningsprogram (pdf)

  Exakt hur det skrivs är upp till varje ST-läkare, handledare och studierektor och det varierar mellan olika specialiteter. Men det måste vara skapat på ett sätt som bjuder in till interaktivitet. Det vill säga att en wordfil där endast alla kurser och tjänstgöringstid för olika placeringar är inte tillräckligt. Förtydligande av övergripande mål till specifika delmål samt hur kompetensen ska bedömas för varje tjänstgöring ska framgå i IUP.

  Många specialistföreningar har förslag och riktlinjer för hur Socialstyrelsens övergripande mål bör formuleras som ger vägledning i formulering av delmål. På Skånes Universitetssjukhus har vi tagit fram en mall som vi tycker fungerar bra. Det är viktigt att det framkommer en klar koppling mellan delmål, läraktivitet (oftast tjänstgöring) och hur kompetensen sen skall bedömas. IUP Utbildningsprogram ST – mall. Vi hoppas att inom en inte alltför lång tid kunna erbjuda en digital kompetensportfölj som kommer att underlätta detta ytterligare. 

  IUP Utbildningsprogram ST ­­­– mall (xslx)

  På uppstartsseminariet finns möjlighet att börja skapa sitt individuella utbildningsprogram tillsammans handledaren, men vi rekommenderar alla ST-läkare att ha lastat hem filen och börjat kika på detta innan. 

  Uppstartsseminarium

  Uppstartsseminarium är till för att svetsa ihop ST-läkaren med sin handledare och komma i gång med en tydlig struktur för IUP tidigt under ST. Uppstartsseminariet består av en gemensam utbildningsdag och ett uppföljande halvdagsseminarium för ST-läkaren cirka 3 månader senare.

• Mentor för AT-läkare, för alla ST-läkare på Sus

  På Sus anställs 80 AT-läkare årligen, med start i slutet av månaderna februari, maj, augusti och november. 
  
  Alla AT-läkare har en namngiven huvudhandledare (mentor) som följer AT-läkaren under hela AT, det vill säga minst 18 månader. Mentorn ska vara ett stöd i AT-läkarens professionella utveckling genom utbyte av erfarenheter samt diskussion och reflektion kring läkarrollen. 
  
  Stöd i praktiska färdigheter och kunskapsinhämtande får AT-läkaren vid den kliniska handledningen vid respektive tjänstgöringsavsnitt, där de också intygar att AT-målen uppnås. 

  Sus vill att alla ST-läkare ska fungera som mentor åt en AT-läkare någon gång under sin ST. Förutom att det är ett jättebra sätt att få djupare kunskap om och träning i den handledning som krävs av ST-förordningen, är det dessutom roligt och viktigt!

  Upplägg och intresseanmälan (docx)

• Kalendarium för Sus ST- relaterade utbildningar och möten

  I Utbildningskalendern för ST-läkare finns ett samlat kursutbud som enbart vänder sig till dig som är ST-läkare. 

  Utbildningskalendern för ST-läkare

  Vill du söka kurser som vänder sig till en bredare målgrupp finns även kurser i Utbildningskalendern. Den riktar sig till olika yrkesroller i vården. 

  Utbildningskalendern

  Kurser som ordnas i Sus regi

  Alla ST-läkare har krav på sig att gå kurser inom många a- och b-mål. Dessa kursmål kan för ST-läkare på Sus uppnås till på två olika sätt.
  Dels genom kursprogrammet STyrkelyftet, alternativ så bygger man själv ihop sitt kursprogram, där Sus bistår med vissa kursmål genom STegen. Planerar du att gå STyrkelyftet, skall du inte gå några delar i STegen eller andra fristående kurser som tillgodoses inom programmet då vi tycker det är viktigt att hålla ihop varje gruppen och att alla deltar i alla moment.
  
  Vi kan erbjuda alla ST-läkare att få plats på STyrkelyftet innan det är dags att ansökan om specialistbevis. När det är dags att söka sprids detta via alla ST-studierektorer på Sus som i sin tur sprider informationen vidare till ST-läkarna.

  Styrkelyftet

  Ett tvåårigt utbildningsprogram där sju a- och b-mål samt ett c-mål uppfylls. Utannonseras i utbildningskalendern för ST-läkare i mars/april årligen.

  STyrkelyftet (pdf)

  STegen

  STegen anordnas för dig som inte har möjlighet eller intresse att gå vårt
  2 åriga program STyrkelyftet (20 kursdagar). Enstaka kurser där delmål a1, a2 och a6 ges. Beräknas ges nästa gång v 5, 2026 och utannonseras i så fall under maj-augusti, 2025 i utbildningskalendern för ST-läkare

  STegen (pdf)

  Datum	Utbildning, länk/information för anmälan	Plats, lokal
  6 november 2024	Uppstartsseminarium 19:1 ST+handledare klockan 08.30-16.00  Fulltecknad	MFC, Lilla aulan,  Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  4 november 2024 OBS! Nytt ändrat datum	Handledarkurs Klockan 08.30-16.00  Anmäl dig via Utbildningskalendern	Tidskriften  (MFC) Jan Waldenströmsgata 1 Malmö
  5 december 2024	Uppstartsseminarium 18:2 Klockan 13.00-15.00 Endast ST läkare	Föreläsningssal 4, Kioskgatan 21, Lund
  6 december 2024	Studierektorsmöte Klockan 08.30-12.00	Tidskriften B, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  2025
  22 januari	Handledarkurs Klockan 08.30-16.00  Anmäl dig via Utbildningskalendern	Föreläsningssal 4, Kioskgatan 21, Lund
  13 februari 2025	Uppstartsseminarium 19:2 Klockan 13.00-15.00 Endast ST läkare	Tidskriften A, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  26 februari	Uppstartsseminarium 20:1 ST+handledare klockan 08.30-16.00  Anmälan görs av studierektor till: Gunilla.Forsberg@skane.se	Lilla Aulan, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  27 februari	Introduktion för studierektorer klockan 13.00-16.00 Anmäl dig till  gunilla.forsberg@skane.se	Petrensalen, plan 6, Runda huset. Rut lunskogs gata 3 , Sus, Malmö
  28 februari	Studierektorsmöte Klockan 8,30-12,00	Tidskriften A, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  25 mars	Uppstartsseminarium 21:1 ST+handledare klockan 08.30-16.00  Anmälan görs av studierektor till: Gunilla.Forsberg@skane.se	Tidskriften A, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  24 april	Handledarkurs Klockan 08.30-16.00  Anmäl dig via Utbildningskalendern	Tidskriften A, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  21 maj	Uppstartsseminarium 20:2 Klockan 13.00-15.00 Endast ST läkare	Tidskriften A, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  23 maj	Studierektorsmöte Klockan 08.30-16.00 Anmälan görs senast 15 maj  till: Gunilla.Forsberg@skane.se Ange i anmälan eventuella kostavvikelser	Lilla Aulan, Jan Waldenströms gata 1, Malmö
  4 juni	Uppstartsseminarium 21:2 Klockan 13.00-15.00 Endast ST läkare	Tidskriften A, MFC Jan Waldenströms gata 1, Malmö

  • Kursutbud i a och b-mål på Sus och i Region Skåne (pdf)
  • Ledarskapsutbildningar i Region Skåne
  • Utbud av webbkurser i a och b-mål (pdf)
• Kvalitetsarbete på Sus

  Stöd i kvalitetsarbete för ST-läkare

  Delmål a4 (2015) respektive STa2 (2021) rör systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. För att kunna göra det krävs ett genomfört kvalitetsarbete, för vilket det finns avsatt tid. För att underlätta för ST-läkaren och för att Region Skåne ska kunna få bästa möjliga förbättringar, ges nu olika sorters stöd baserat på beprövad kvalitetsmetodik för förbättringsarbete i form Region Skånes förbättringsmodell.

  Webinarium i förbättringsarbete

  En kort introduktion till kvalitetsarbete och vilka krav som ställs på vården i allmänhet och specialistläkaren i synnerhet vad gäller att identifiera fel och risker, att åtgärda dessa och att föreslå och genomföra förbättringar i nuvarande arbetssätt. De tillfällen som ges under hösten 2024 och våren 2025 är:

  • 6 december 2024 klockan 13.00-15.00
  • 15 januari 2025 klockan 13.00-15.00

  Du anmäler dig genom att skicka ett e-postmeddelande till magnus.augustinsson@skane.se.

  Stödmaterial för förbättringsarbete

  Region Skånes modell för förbättringsarbete kallas ”A3” och bygger på en beprövad metod som heter DMAIC, vilket är den mest använda förbättringsmetodiken i världen. Du hittar modellen här:

  • Förbättringsledning
    Stegen är ”Problemformulering”, ”Nulägesanalys”, ”Hitta grundorsakerna till problemen”, ”sätta mål för lösningen”, ”testa lösningar”, ”Analysera resultat och dra lärdomar”, ”följa upp. Den som följer metodiken har också lättare att få godkänt, eftersom den ger det som brukar efterfrågas, som tex ”hur vet du att kvaliteten förbättrats eller inte”. Det finns lite instudering i form av eLearning:
  • En introduktion till ständiga förbättringar (larportalen.skane.se)
  • Att förbättra med A3-metoden (larportalen.skane.se)
  • Problemformulering, din bästa start i förbättringsarbete (larportalen.skane.se)

  Handledning i metodik för kvalitetsarbete

  Vi erbjuder handledningstillfällen för dig som är ST-läkare med erfarna verksamhetsutvecklare som med hjälp av Region Skånes förbättringsmodell ger dig stöd i att ta ditt kvalitetsarbete från det behov som det är tänkt att lösa till ett resultat. Genom att använda systematiken i modellen har du bättre möjligheter att nå ett godkännande snabbare eftersom den säkerställer att du har det som efterfrågas, ex en nulägesbeskrivning, en systematisk test av lösningar och mätbara resultat. De tillfällen som ges under hösten 2024 och våren 2025 är:

  • 2 december 2024, klockan 13.00-15.00
  • 16 december 2024, klockan 13.00-15.00
  • 17 januari 2025, klockan 13.00-15.00
  • 28 mars 2025, klockan 13.00-15.00

  Du anmäler dig genom att skicka ett e-postmeddelande till magnus.augustinsson@skane.se.

  Tips vid val av kvalitetsarbete

  Försök hitta ett konkret ”problem”, dvs något som inte är som det borde vara och helst kopplad till behov hos patienterna. Därefter fundera på om:

  • Löser det ett angeläget problem? För vem är det viktigt? Är det kopplat till övergripande mål?
  • Är det ett rimligt åtagande i tid och omfattning?
  • Går det att få fram information och data?
  • Har det stöd från ledning, profession och medarbetare?
  • Om det kräver insatser från andra, går dessa resurser att frigöra på ett effektivt sätt?
  • Går det att verifiera resultat och framgångar?
• Sus specifika riktlinjer och anvisningar

  Sidotjänstgöring

  Förslaget på avtal är helt frivilligt att använda, men punkterna i överenskommelsen kan ses som en påminnelse om sådant som bör klargöras vid sidotjänstgöring. Detta för att undvika onödiga diskussioner.

  Överenskommelse om sidotjänstgöring (pdf)

  Omvandling av "gråblock" till ST-tjänster på Sus

  Sedan 2014 finns beslut om att omvandla visstidsanställningar till ST-tjänster för de legitimerade läkare där verksamhetschefen och läkaren kommer överens om att anställningen ska leda till specialistutbildning efter 6 månader. Detta är angeläget för att alla ST-läkare ska ha samma villkor. En ST-tjänst ger en större trygghet och möjlighet för ST-läkaren att till exempel planera sin ST och gå kurser.

  • Beslut omvandling av vikariat till klinikfinansierade ST-tjänster (pdf)
  • Praktisk information – omvandling av visstidsanställning till ST-tjänst (pdf)

   

• Gemensam Internmedicin (GIM) på Sus

  I maj 2015 trädde de nya specialitetsindelningarna i kraft. Detta innebär att den sammanhållna internmedicinska specialiteten delas i åtta separata basspecialiteter:

  • internmedicin
  • hematologi
  • gastroenterologi
  • njurmedicin
  • lungmedicin
  • kardiologi
  • endokrinologi
  • geriatrik

  Socialstyrelsen har uppmärksammat behovet av en bred internmedicinsk kompetens i alla nya basspecialiteterna och har därför avdelat fem delmål (c1-c5) för att omgärda dessa kompetenser.

  Denna del har kommit att kallas den gemensamma kunskapsbasen. Information om det ska planeras, genomföras och följas upp definieras i ett i ett förvaltningsbeslut på Sus Gemensam del InternMedicin (GIM).

  Gemensam del InternMedicin (GIM) (pdf)

  Har du frågor om GIM, kontakta:

  • Veronika Lindblom, studierektor för GIM i Lund, e-postadress: Veronika.Lindblom@skane.se
  • Alexander Åkesson, Studierektor för GIM i Malmö, e-postadress: Alexander.Akesson@skane.se
• Verksamhetsberättelse för ST-utbildningen på Sus

  På Sus arbetar vi strukturerat med att följa upp kvaliteten på ST-utbildningen. Detta med hjälp av årliga webenkäter till alla studierektorer, utan att skapa för mycket administration.

  ST-läkarna ska dokumentera sin utveckling. Det görs bland annat genom att samla ihop genomförda skriftliga återkopplingar samt att fylla i den årliga rapporten som skickas in till handledare och studierektor i slutet av varje kalenderår.

  Den årliga rapporten

  Studierektorn sammanställer rapporterna i webenkäten. Det ger en enkel verksamhetsberättelse för ST-utbildningen inom verksamheten och i nästa led även på sjukhusnivå. Det gör att vi kan jämföra oss med oss själva och andra år från år, på individ, vårdenhet och sjukhusnivå då vi har arbetat med detta sedan 2016.

  Verksamhetsberättelsen ska diskuteras och följas upp inom kollegiet och ledningsgruppen inom varje verksamhet samt på övergripande nivå på Sus. På så sätt kommer ST-frågorna upp till regelbunden diskussion även på ledningsnivå.

  2023 års verksamhetsberättelse för ST-utbildningen (pdf)

  Förfarandet ger andra fördelar, ST-läkaren tvingas en gång per år att höja blicken, reflektera över sin utveckling, uppdatera sitt utbildningsprogram och samla ihop sina skriftliga återkopplingar och dokumentera.

  Interngranskning inför SPUR

  Sus genomförde en omfattande webenkät hösten 2022. Enkäter med frågor som utgick från SPURs modell skickades ut till alla ST-läkare, huvudhandledare, chefer och studierektorer. I rapporten framgår styrkor och svagheter för ST-utbildningen på Sus. Varje studierektor har också gjort en analys och förbättringsplan av sin verksamhet inför SPUR 2024. Detta med syfte att förbättra de lokala förutsättningarna för ST-utbildningen.

  Interngranskning inför SPUR (pdf)