Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär utredning vid snarkning.

Specialiserad vård

• Utredning och behandling av OSDB.

Bakgrund

Ett barn som snarkar regelbundet (≥ 3 nätter i veckan) och sover oroligt kan ha en sömnrelaterad andningsstörning.

Definition

• Obstruktiv sömnrelaterad andningsstörning (OSDB) innebär snarkning ≥ 3 nätter i veckan med 1 tilläggssymtom eller klinisk bild överensstämmande med diagnosen.
• Obstruktiv sömnapné (OSA) hos barn definieras som > 1 apné per sömntimme och kan indelas i olika svårighetsgrader baserat på antalet apnéer. OSA är en undergrupp till OSDB.
• En apné innebär två uteblivna andetag med eller utan mikrouppvaknande.

Epidemiologi

OSDB förekommer hos 4–15 % av alla barn. Den högsta prevalensen ses hos förskolebarn (2–6 år), den ålder då den lymfoida vävnaden i svalget tillväxer.

OSA förekommer hos 1–5 % hos i övrigt friska barn.

Etiologi

Orsaken är ofta en övre luftvägsobstruktion såsom förstorade tonsiller och adenoidhypertrofi, men OSDB och OSA kan även vara ett delfenomen i en annan sjukdom.

Riskfaktorer och samsjuklighet

• Prematuritet.
• Allergisk rinit.
• Astma eller annan lungsjukdom.
• Recidiverande otiter.
• Obesitas, undervikt (failure to thrive).
• Felställningar i ansiktsskelettet.
• Hereditet. 
• Socioekonomisk utsatthet.
• ADHD. 
• Hypertoni. 
• Uttalad gastroesofageal reflux.
• Syndrom – exempelvis Downs syndrom, Prader-Willis syndrom, Marfans syndrom, Apert syndrom.
• Primära muskelsjukdomar.

Utredning

Symtom

Vid snarkning ≥ 3 nätter per vecka utan pågående luftvägsinfektion kan OSDB misstänkas.

Tilläggssymtom vid snarkning

Vid misstanke bör föräldrarna tillfrågas om de observerat något av följande symtom:

• Andningssvårigheter under sömn.
• Andningsuppehåll under sömn.
• Enures hos tidigare torrt barn (> 6 års ålder).
• Munandning dagtid.
• Dagtrötthet – sover middag mer än jämnåriga.
• Problem med koncentration eller överaktivitet.
• Huvudvärk vid uppvaknande.

Anamnes

• Aktuella symtom.
• Riskfaktorer och samsjuklighet.

Status

• Allmäntillstånd.
• Vikt och längd – inklusive tillväxtkurva.
• Mun och svalg. 
• Öronstatus.
• Främre rinoskopi.
• Hjärta och lungor.

Handläggning vid utredning

OSDB utreds primärt med anamnes och status samt Phadiatop.

Misstanke om OSDB stärks vid snarkning ≥ 3 nätter per vecka utan pågående luftvägsinfektion och en av följande:

• Minst ett tilläggssymtom.
• Minst ett statusfynd – avvikande viktutveckling, obesitas, tonsillhypertrofi, bettfelställning.
• Minst en riskfaktor eller samsjuklighet.

Vid misstanke om OSDB och lindriga symtom rekommenderas provbehandling med nasala steroider (mometason) hos barn ≥ 3 år, särskilt vid samtidig munandning och/eller allergisk rinit. Utvärdera efter 4–6 veckor. Vid kvarstående symtom rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård.

Vid uttalade symtom eller tydlig misstanke om OSDB rekommenderas start av behandling med nasal steroid och samtidigt remiss till specialiserad vård.

Ställningstagande till nattlig andningsregistrering tas inom specialiserad vård. Be gärna föräldrarna filma barnet under sömn minst 2 minuter, både ansikte och bröstkorgens rörelser, inför besök inom specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

• Central sömnapné – orsakas av periodvis avsaknad av andningssignaler från hjärnan under sömn eller nedsatt lungfunktion.
• Gastroesofagal reflux.
• Laryngomalaci – trängsel i ingången till luftstrupen på grund av missbildade slemhinnor och/eller brosk, upptäcks ofta då barnet är några veckor gammalt.

Behandling

Handläggning vid behandling

Lindrig OSA kan försvinna med tiden, men behandling kan ändå behövas eftersom komplikationerna av obehandlad OSA är flera. Behandling sker inom specialiserad vård.

Kirurgisk behandling

Kirurgisk behandling är den vanligaste åtgärden vid OSDB hos barn eftersom orsaken i de allra flesta fall är förstorade tonsiller och adenoidhypertrofi.

Remissrutiner 

Remissindikation till ÖNH-mottagning

• Anamnestisk misstanke på OSDB hos barn.

Remissinnehåll

• Anamnes och status.
• Svårighetsgrad av symtom.
• Given behandling.

Komplikationer

Utan behandling ger även mild OSA komplikationer i form av kroniskt dålig sömnkvalitet med påverkan både på psykisk och fysisk utveckling.

Vid obehandlad OSA riskerar barnet att utveckla:

• felställningar i bettet – högt gomvalv, korsbett
• trattbröst
• allvarliga kardiovaskulära komplikationer – förhöjt blodtryck, pulmonell hypertension, cor pulmonale, dödsfall.

Hos barn med annan allvarlig sjukdom eller syndrom kan snarkning och sömnapné komma i skymundan i övrig problematik. Det är dock viktigt att uppmärksamma symtom som snarkning som kan tyckas vara ett mindre bekymmer men där en obehandlad OSA kan försämra barnets situation.

Klinisk uppföljning

Kirurgi har god effekt hos cirka 75 %, ofta sämre resultat vid riskfaktorer. Föräldrarna bör vara informerade om att söka på nytt om barnet inte blivit bra efter operation.

Patientinformation

• Andningsstörningar under sömnen hos barn (1177.se)
• Ska du operera halsmandlarna (tonsilloperation.se)

Referenser

• Obstruktiv sömnrelaterad andningsstörning (OSDB) hos barn, vårdförlopp (vardpersonal.1177.se) [2026-03-11]  
• ABC om Sömnrelaterad andningsstörning hos barn (lakartidningen.se) [2026-03-11]  

Om innehållet

Publicerat: 2026-06-03
Giltigt till: 2030-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne