Om vårdförloppet

Nationellt system för kunskapsstyrning har tagit fram Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Jättecellsarterit. Vårdförloppet inleds vid misstanke om GCA och avslutas när patienten haft uppföljningsbesök sex månader efter diagnos. Vårdförloppet avser förstagångsinsjuknande.

Ta del av vårdförloppet här:

Jättecellsarterit (GCA) (vardpersonal.1177.se)

Seminarium, filmer och bildspel om vårdförloppet

Du hittar nationellt framtaget material här: 

Jättecellsarterit (kunskapsstyrningvard.se)

Bildspel framtaget av LAG som exempelvis kan användas på arbetsplatsträffar/enhetsmöte har skickats via e-post till berörda verksamhetschefer på sjukhus. 

Mål med vårdförloppet

Vårdförlopp jättecellsarterit (GCA) har fyra huvudsakliga mål:

• Minska tiden från misstanke om GCA till insättning av behandling, påbörjad utredning och tid till uppnådd låg sjukdomsaktivitet.
• Säkerställa att rätt patienter blir utredda och behandlade.
• Minska andelen patienter som får såväl akuta som långsiktiga sjukdoms- eller behandlingsrelaterade komplikationer.
• Öka patientens delaktighet i sin vård och behandling av GCA.

En viktig åtgärd för att nå flera av målen är att involvera läkare inom reumatologisk specialiserad vård eller medicinbakjour tidigt i vårdförloppet.

Dessa verksamheter berörs av vårdförloppet

Inom Region Skåne i det akuta skedet ansvarar akuten, primärvården för initial utredning medan reumatologen och ögonsjukvården ansvarar för utredning och diagnossättning. Patienterna följs sedan upp på reumatologen eller i primärvården.

Vårdförloppet kommer att påverka andra delar av vården så som öron- näsa- och hals, kliniskfysiologi, röntgen samt patologen.

Personalkategorier som berörs av vårdförloppet är läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker.

Stöd till verksamheterna vid implementering 

Initialt kommer varje berörd verksamhet behöva göra en genomgång av vårdförloppet utifrån sitt uppdrag för att kunna påbörja implementering.

Reumatologmottagningar

Du som arbetar på en reumatologimottagning behöver känna till: 

• Vikten av att vara tillgänglig för dialog kring misstänkta fall och stödja kring handläggning. Ge råd och stöd när ni blir kontaktade.

För dig som är chef på reumatologen

För dig som arbetar som chef på en reumatologimottagning kan det vara viktigt att känna till följande:

• En genomlysning av lokala förutsättningar och tillgänglig kapacitet kan behöva genomföras för att möjliggöra införande av Fast‑Track‑Clinic.
• En lokal plan för införande och genomförande av Fast‑Track‑Clinic kan behöva tas fram. Exempel på innehåll kan vara:  
  -tillgång till ultraljudsapparater 
  -utbildning till personal 
  -tillgång till ultraljudstider för att kunna hantera akuta fall.
  -jourtelefon
• På Sus pågår det ett pilotprojekt kring Fast Track Clinic ta gärna kontakt med projektledarna för mer information processochprojektkontoret.sus@skane.se. 
• Jättecellsarterit kräver långsiktig uppföljning inte bara akut behandling. Varje verksamhet behöver därför säkerställa förutsättningar för en strukturerad uppföljning i linje med vårdförloppet. Uppföljningen är tydligt beskriven avseende frekvens och innehåll, exempelvis bedömning av sjukdomsaktivitet och behandlingsresultat, läkemedelsjustering samt monitorering av biverkningar.
• Säkra att patienten får skriftlig och muntlig information om:
  -planerad behandling
  -uppföljning samt kontaktuppgifter till vården
  -när patienten kan förvänta sig nästa kontakt (utifrån personens behov)
  -vilka symtom patienten ska höra av sig till vården och vart patienten kan vända sig.

Sjukhus (andra berörda mottagningar/klinker)

Du som arbetar som chef på en akutmottagning, ögonklinik, klinisk fysiologi, öron-, näsa- och halsmottagning, patolog eller medicinklinik behöver känna till:

• En genomlysning av lokala förutsättningar och tillgänglig kapacitet kan behöva genomföras för att säkerställa möjlighet att hantera akuta fall.
• Det behöver finnas en tydlig och effektiv samverkan mellan berörda verksamheter för snabb hantering av ex vis biopsiprover och svar.
• På Sus pågår det ett pilotprojekt kring Fast Track Clinic ta gärna kontakt med projektledarna för mer information processochprojektkontoret.sus@skane.se. 

Vårdcentral

Du som arbetar på en vårdcentral behöver känna till.

• Konsultera reumatologen eller ögonläkare vid varje fall där misstanke om jättecellsarterit enligt vårdförlopp.
• Vårdförloppet stämmer väl överens med befintlig Jättecellsarterit - AKO Skåne-riktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne

Kvalitetsuppföljning

I vårdförloppet anges ett antal indikatorer som avses användas vid uppföljning. Vid övergripande uppföljning har LAG valt att lyfta fram följande indikatorer: 

• Andel patienter med diagnos GCA som utvecklar permanent synskada inom 6 månader från första vårdkontakt
• Andel patienter med diagnos jättecellsarterit (GCA) med ny diagnos av en eller flera av följande sjukdomar inom första året från första vårdkontakt:
  -nydebuterad diabetes
  -fraktur/benskörhet
  -stroke eller akut hjärtinfarkt
  -allvarlig infektion som kräver inneliggande vård
• Andel patienter med diagnos GCA som fått sin diagnos efter användning av objektiv undersökningsmetod.
• Andel patienter med jättecellsarterit (GCA) som upplever god delaktighet i sin vård och behandling (NPE).

Bakgrund  

Det nationella systemet för kunskapsstyrning tar fortlöpande fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för olika sjukdomsområden. Syftet med vårdförloppen är att patienter ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad vård med sömlösa övergångar. För att stödja införandet av vårdförloppen i verksamheterna finns lokala arbetsgrupper (LAG). ​