Katastrofmedicinsk beredskap
Det svenska beredskapssystemet
Kris- och katastrofmedicinska beredskapen i Region Skåne bygger på principerna i det svenska beredskapssystemet.
- Ansvarsprincipen: den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer har också ansvar vid störningar. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
- Likhetsprincipen: det ska inte genomföras större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under störningar ska så långt det är möjligt fungera som vid normala förhållanden.
- Närhetsprincipen: händelser och störningar ska främst hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
Vad är katastrofmedicin?
Katastrofmedicinsk beredskap beskriver hur hälso- och sjukvården förbereder sig och organiserar verksamheten för att kunna hantera händelser som riskerar att kraftigt belasta eller överstiga den ordinarie vårdkapaciteten.
Det kan till exempel handla om stora olyckor, naturkatastrofer, terrorattacker, andra fredstida kriser eller ytterst krig, som leder till ett stort antal skadade eller sjuka med behov av snabb vård.
-
Kapacitetsökning enligt PLUS
En viktig del av den katastrofmedicinska beredskapen är att snabbt kunna öka kapaciteten när många patienter behöver vård samtidigt. För att stödja arbetet används modellen PLUS, som beskriver vad som behöver förstärkas när trycket på vården plötsligt ökar.
PLUS står för:
- Personal – förstärka eller omfördela personalresurser
- Lokaler – vårdplatser tillfälliga ytor
- Utrustning – säkerställa materiel, läkemedel, sängar och medicinsk teknik
- Styrning – ledning, prioritering och beslut
Inom Region Skåne rekommenderas alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar att använda PLUS både vid planering, i övningar och vid akut kapacitetsbrist. Det ger en gemensam struktur för att snabbt se vad som behöver förstärkas och hur resurser bäst kan fördelas.
Hälso- och sjukvårdens kapacitetsökningsförmåga – Nationellt kunskapsstöd (socialstyrelsen.se)
-
Organisation vid särskild händelse
En särskild händelse är en situation som är så omfattande eller komplex att hälso- och sjukvården behöver ledas och organiseras på ett annat sätt än i den ordinarie verksamheten. Detta kan handla om allt från större olyckor till störningar som påverkar verksamheten under längre tid.
- Tjänsteman i beredskap (TiB) är i beredskap dygnet runt och tar emot larm, verifierar uppgifter och gör en initial bedömning av händelsen. TiB aktiverar vid behov Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL).
- Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) har till uppgift att leda och samordna händelsen utifrån ett regionalt perspektiv och samverkar med förvaltningar, myndigheter och andra aktörer.
- Lokal särskild sjukvårdsledning (LSSL) ska kunna organiseras på varje sjukvårdsförvaltning. Den har till uppgift att leda och samordna arbetet inom den egna förvaltningen.
- Prehospital sjukvårdsledning är den ledning som ambulanssjukvården bedriver vid en särskild händelse. Den har till uppgift att leda hela sjukvårdens insats i skadeområdet.
-
Planering
Målet med det katastrofmedicinska beredskapsarbetet är att minska dödlighet och allvarliga konsekvenser vid särskilda händelser. Både för direkt drabbade patienter och för övriga patienter som samtidigt är i behov av vård.
Hälso- och sjukvården ska planera sin verksamhet så att tillräcklig beredskap finns för att kunna hantera katastroftillstånd och andra händelser med många sjuka eller skadade.
Detta innefattar bland annat planering för:
- Hur nödvändiga funktioner ska larmas och aktiveras.
- Hur verksamheten säkerställer omhändertagande av patienter.
- Samverkansbehov med andra aktörer.
- När och hur verksamheten övar.
-
Utbildning och övning
För att vården ska fungera vid kriser behöver alla verksamheter ha en gemensam grund i hur kris- och katastrofmedicinsk beredskap fungerar – både i samhället, inom Region Skåne och i den egna verksamheten.
Utbildning
Varje verksamhet ansvarar för att medarbetare har tillräcklig kännedom och utbildning i verksamhetens lokala planer, rutiner och eventuella särskilda roller vid kris och särskild händelse.
Region Skåne erbjuder även regionala, fördjupande utbildningar inom kris- och katastrofmedicinsk beredskap för utvalda målgrupper vilka är sökbara i Region Skånes lärportal.
Sista datum för ansökan till kurs:
- 1 maj inför höstens kurser
- 1 december inför vårens kurser
Övning
Att öva är en viktig del av beredskapsarbetet och hjälper verksamheter att testa planer, stärka förmågan och identifiera vad som behöver utvecklas.
Varje verksamhet bör ha en flerårig övningsplan och erbjuda regelbundna övningstillfällen för sina medarbetare.
Vid regionövergripande och nationella övningar ansvarar koncernkontorets säkerhet och beredskap för planering, regional samordning och för kontakter med berörda myndigheter och aktörer.