Ansvarsfördelning

• Regelverk

  Hälso- och sjukvården regleras i grundläggande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763), patientsäkerhetslagen, (PSL 2010:659), patientdatalagen (PDL 2008:355) samt socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) angående basal hygien inom hälso- och sjukvård och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:49) om förebyggande av och behandling vid undernäring

  Mathanteringen regleras av livsmedelslagstiftningen, kommunernas tillsyn samt Livsmedelsverkets föreskrifter och råd.

  Dessutom har Socialstyrelsens Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring (2011), Nordiska Näringsrekommendationerna (2023) samt Livsmedelsverkets Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (2003) varit vägledande för de olika kosternas planering och sammansättning.

• Politiskt ansvar

  Regionens ansvariga politiker antog februari 2011 en vision för Matlandet Skåne. Visionen innebär:

  • Skåne är norra Europas ledande matregion 2025.
  • Måltiden visar vägen till ett hållbart och hälsosamt Skåne. Livsmedelstransporterna ska minska och andelen livsmedel som är ekologiska och/eller närproducerade ska öka.
  • Alla patienter ska vara nöjda med maten och måltidssituationen på sjukhusen och den personliga valfriheten ska öka. Andelen undernärda och överviktiga ska minska till ett minimum.
  • All personal inom vården ska ha goda kunskaper om matens betydelse för hälsa, tillfrisknande och återhämtning.

  Region Skåne är medlem i nätverket för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård vilket innebär att man i Region Skåne ska främja goda matvanor för både patient, anhörig och befolkning.

  De ekonomiska ramar som fastställs av ansvariga politiker påverkar matens kvalitet. En viktig förutsättning är också att kostkedjan fungerar samt att kontakten och samarbetet mellan ansvarsområdena är goda.

• Verksamhetschefens ansvar

  Verksamhetschefen eller motsvarande har det yttersta ansvaret för att det finns välfungerande rutiner och tillräckliga kunskaper för kosthantering inom en verksamhet och dess enheter. Verksamhetschefen behöver inte, och har inte alltid, den medicinska kompetensen och  bör delegera vissa uppgifter beroende på kompetens.

  Patientansvarig läkare ansvarar för ordination av energinivå, kosttyp samt eventuella restriktioner. Läkaren har också ansvar för att vid behov konsultera dietist.

• Kökets eller leverantörens ansvar

  Områdeschef måltider ansvarar för att extern leverantör och interna kök följer gällande rekommendationer för näringsinnehåll, hygien och variation. Ansvaret innebär även att maten som levereras till sjukhusen smakar gott, är kombinerad på ett aptitstimulerande sätt och lätt kan beställas inom givna tidsramar i beställningssystem.

  Processutvecklare för måltider ansvarar för måltidsprocessen, inkluderat information och utbildning till köks-, service- och vårdpersonal i frågor som gäller till exempel matrutiner, servering och beställning.

  All mathantering följer kraven för god livsmedelshygien och köken lyder under sekretess.

• Dietistens ansvar

  Dietisten är konsult i frågor om näring och nutritionsbehandling till läkare, vårdpersonal och matleverantör. Dietisten ansvarar för kostbehandling av patienter enligt ordination av ansvarig läkare samt medverkar vid utbildning av personal så att ordinerad kostbehandling fungerar och gällande kostrekommendationer följs.

• Avdelningens ansvar

  Enhetschef eller motsvarande ansvarar för att säkerhetsställa att avdelningens arbetsrutiner möjliggör tid för beställning, beredning samt servering av måltider som ska säkerhetsställa god nutritionsstatus hos patienten. Enhetschefen ansvarar även för att det finns rutiner för uppföljning och journalföring av patienternas näringssituation, liksom för regelbunden rapportering till ansvarig läkare.

  I sjuksköterskans ansvar ingår att informera om matens och näringens betydelse vid sjukdom, vad som karaktäriserar olika typer av koster samt hur maten kan anpassas till patientens behov och önskemål.

• Måltidssituationen för patienten

  Vård- och servicepersonalen fungerar som budbärare mellan kök och patient. Personalen ska respektera varje patients matkultur, ha en positiv attityd till maten och låta patienten själv bestämma om maten är god eller inte. En sjuk eller svag människa kan tappa aptiten om maten serveras av en person som genom ord eller kroppsspråk uttrycker sin egen negativa uppfattning.
  
  Både den fysiska och psykiska miljön som omger måltiden är av stor betydelse. Det är viktigt att duka trevligt och servera maten snyggt, aptitligt och i en lugn miljö. Måltiderna ger möjlighet till social kontakt, men hänsyn måste också tas till den som av någon anledning vill äta enskilt. Det är viktigt att vårdpersonalen stöttar och tar sig tid att hjälpa dessa patienter.

  Maten har en väsentlig roll sett ur medicinsk behandling och omvårdnadsperspektiv. Många patienter som läggs in på sjukhus är undernärda eller befinner sig i riskzonen för att bli undernärda. Även om vårdtiderna är korta, har maten stor betydelse för patienten. Det är lättare att förebygga och kostbehandla i tid, än att försöka avhjälpa en redan uppkommen brist.

   För flera patientkategorier har maten även en pedagogisk betydelse.