Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Information om hälsofrämjande vanor till sökande i riskgrupp.

Specialiserad vård

• Barn med iso-BMI ≥ 30

Bakgrund

Definition

Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som utöver att påverka livskvaliteten negativt även ökar risken för andra allvarliga sjukdomar och för tidig död.

Sjukdomen innebär att den höga andelen fettväv i sig innebär en ökad risk för sjuklighet. Uppfattningen att ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor kan kompensera för denna risk vid högt BMI stämmer inte, även om den metabola hälsan förbättras med förbättrade levnadsvanor.

Även hälsosam mat i mängder som överskrider energibehovet kan leda till obesitas med ökad risk för följdsjukdomar.

Epidemiologi

Förekomsten av obesitas hos skolbarn ligger i Sverige idag på 5–10 % och hos förskolebarn ungefär 2–3 %. Obesitas ökar snabbare hos barn än hos vuxna globalt sett.

Etiologi

Övervikt och obesitas orsakas av en obalans mellan intag, förbrukning och lagring av energi i kroppen.

Predisponerande faktorer

Stark koppling till obesitas finns vid följande:

• Ärftlighet.
• Ohälsosamma levnadsvanor – särskilt matvanor och fysisk inaktivitet.
• Neuropsykiatriska tillstånd.
• Socioekonomiska faktorer, psykosocial stress.

Mindre vanliga orsaker kan vara följande:

• Läkemedelsbehandling – kortison, insulin, neuroleptika, antiepileptika, antidepressiva.
• Endokrina sjukdomar – hypotyreos, Cushings syndrom.
• Hypotalamisk obesitas – efter kirurgi, narkolepsi.
• Monogen obesitas – sällsynta ärftliga tillstånd som påverkar hunger och mättnadsgener.
• Syndrom – Downs syndrom, Prader-Willis, Berdet -Biedls syndrom.

Samsjuklighet

Det finns ett samband mellan obesitas hos barn och tillstånd som ger intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller annan påverkan på CNS. Dessa tillstånd bör därför övervägas vid obesitas hos barn.

Utredning

Bemötande

Bemötande är av vikt redan i utredningsstadiet av barn med misstänkt obesitas. Många barn och ungdomar med obesitas kan uppleva stigmatisering, diskriminering och ett fördomsfullt bemötande.

• Efterfråga gärna familjens syn på obesitas.
• Informera om att obesitas är en komplex sjukdom och inte något som barnet själv orsakat.

Anamnes

• Matvanor och aktiviteter hos barn och familj.
• Predisponerande faktorer.
• Föräldraanamnes – vikt, tidigare obesitaskirurgi, metabola sjukdomar och rökning.
• Menstruationsrubbningar. 
• Sömnproblem.
• Aktuella sjukdomar och läkemedel.
• Social situation.

Status

• Allmäntillstånd – inklusive fettfördelning (bukfetma, midja/stuss), längd, vikt.
• Tyreoidea. 
• Mun och svalg – tandstatus (karies), stora tonsiller.
• Hjärta, lungor, blodtryck.
• Buk – leverförstoring.
• Hud – akne, striae, hirsutism, acanthosis nigricans (ökad pigmentering i hudveck, särskilt i halsområde och armhålor).
• Pubertetsstatus, gynekomasti.

Fynd vid monogen obesitas eller något syndrom

Följande fynd hos små barn kan ge misstanke om monogen obesitas eller syndrom:

• Stor hunger vid amning.
• Hög födelsevikt.
• Stor viktökning första levnadsåret.
• Matsökande beteende.
• Föräldrar med normalvikt.
• Barnets utseende skiljer sig från syskonens.
• Föräldrarna är släkt.

Handläggning vid utredning

Gör en klinisk bedömning utifrån anamnes och status vid misstänkt obesitas.

• Beräkna iso-BMI, bedöm trenden enligt kurvan och ställ diagnos.
• Värdera tillväxtkurvan över tid, notera att obesitas ofta ger en samtidig ökning av längdtillväxt.
• Överväg laboratorieprover vid obesitas.

Vidare utredning via specialiserad vård rekommenderas vid:

• obesitas (iso-BMI > 30)
• misstanke om monogen obesitas eller syndrom
• snabbt ökande viktkurva med avplanad längdkurva.

Överväg orosanmälan vid misstanke om omsorgssvikt enligt separat riktlinje Barn som far illa.

Laboratorieprover

Kontrollera TSH och fasteglukos samt överväg blodfetter, vitamin D, leverstatus och CRP vid utredning av obesitas.

Diagnoskriterier

Obesitas diagnostiseras genom Body Mass Index (BMI), vilket beräknas genom vikt i kg/längd i m². 

Hos barn används iso-BMI (omräkning utifrån barnets ålder och kön) för att få ett värde som kan jämföras med BMI-värde för vuxna.

• Iso-BMI ≥ 25 = övervikt.
• Iso-BMI ≥ 30 = obesitas.
• Iso-BMI ≥ 35 = svår obesitas.
• Iso-BMI ≥ 40 = mycket svår obesitas.

Diagnos obesitas bör inte ställas före 2 års ålder. För barn över 2 år kan diagnos ställas utifrån en särskild iso-BMI-kurva (utifrån international obesity task force, IOTF).

• iso-BMI-kurva för flicka (tillvaxtkurvor.se) (pdf)
• iso-BMI-kurva för pojke (tillvaxtkurvor.se) (pdf)
• Regionalt tillägg – nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdoma (pdf)
• Ålderstabell Iso BMI (pdf)

Behandling

Handläggning vid behandling

Obesitas hos barn går att behandla men för att lyckas är det viktigt att insatserna påbörjas i tidig ålder. Primärvårdens roll är främst att identifiera och motivera familjen till fortsatt utredning och kontakt.

Behandling inom specialiserad vård

Multidisciplinära behandlingsteam, bestående av bland annat läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog, kurator, beteendevetare och fysioterapeut, ger bättre förutsättningar för framgångsrik behandling genom följande:

• Intensiv kombinerad levnadsvanebehandling (KLB) – individuellt anpassad, via exempelvis regelbundna fysiska besök, gruppbehandling, digitala behandlingsstöd.
• I vissa fall läkemedel eller obesitaskirurgi.

Obesitas – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Förebyggande åtgärder

• Barnhälsovården – följer barnens utveckling och arbetar med motiverande och stödjande föräldrasamtal.
• Skolhälsovården – väger och mäter barn regelbundet, har god kompetens för arbete med barnövervikt och kan jobba med att begränsa sötsaker i skolans miljö och utöka skolidrott.
• Tandhälsovård – kan uppmärksamma ohälsosamma kost- och dryckesvanor.
• Primärvård – kan beakta tillväxtkurva (vid kontakt för andra åkommor), motivera till remiss vid fetma och till återbesök vid övervikt.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Iso-BMI ≥ 30 – remiss skickas till barnmottagning (inom SUS upptagningsområde till Region Skånes Barn- och ungdomsmottagning obesitas Malmö eller Sparta barnmottagning).

Remissinnehåll

• Anamnes och utredning.
• Tillväxtkurva.

Klinisk uppföljning

• Om BMI-uppgången bromsas eller BMI sjunker efter behandling på barnmottagning, kan uppföljning (i dialog med familj), överföras till primärvård, barnhälsovård eller skolhälsovård. Eventuell läkemedelsbehandling bör då vara avslutad.
• Vid stigande BMI finns möjlighet att återremittera till barnspecialist.
• Alla barn med svår obesitas (iso-BMI ≥ 40) och/eller obesitas i kombination med förhöjd risk för medicinska komplikationer följs på specialistklinik till 18 års ålder.

Patientinformation

• Övervikt (umo.se)
• Obesitas – fetma och övervikt hos barn (1177.se)
• Riksförbundet Obesitas Sverige (obesitassverige.se)
• Fritidsbanken – Alla får låna! Allt är gratis! (fritidsbanken.se)
• Kostråd (livsmedelsverket.se)

Relaterad information

• Tillväxt (rikshandboken-bhv.se)
• Nationella riktlinjer för vård vid obesitas – Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer 2023 (socialstyrelsen.se)
• Barn och ungdomar med övervikt eller fetma – vårdprogram
• Regionalt tillägg – nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar (pdf)
• Grunda sunda vanor (rikshandboken-bhv.se)
• Sundkurs – Kurs om levnadsvanor (hjart-lungfonden.se)
• Vi är Generation Pep (generationpep.se)

Referenser

• Tillväxt (rikshandboken-bhv.se) [2026-06-03]
• Nationella riktlinjer för vård vid obesitas – Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer 2023 (socialstyrelsen.se) [2026-06-03]
• Barn och ungdomar med övervikt eller fetma – vårdprogram [2026-06-03]
• Regionalt tillägg – nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar (pdf) [2026-06-03]

Om innehållet

Publicerat: 2026-06-28
Giltigt till: 2030-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne