Axelledsartros
-
ICD-10-SE
M19.0 Primär artros i andra leder
M19.9 Artros, ospecificerad
M19.1 Posttraumatisk artros i andra leder
M19.2 Annan sekundär artros i andra leder
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Bedömning, utredning samt prevention av artros
- Bas- och tilläggsbehandling
Ortopedmottagning
- Bedömning och utredning inför eventuell operation
- Operation samt postoperativ uppföljning
Bakgrund
Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.
Axelledsartros är mer sällsynt än artros i höft- och knäled.
Epidemiologi
Axelledsartros debuterar oftast efter 65 års ålder.
Riskfaktorer
- Återkommande luxationer
- Rotatorkuffskada
- Tidigare infektioner, fraktur eller axeloperation
- Axelbelastande arbete
- Reumatoid artrit
Utredning
Symtom
Typiska symtom är:
- belastnings- och rörelserelaterad smärta, i senare skede vilosmärta och nattlig värk
- nedsatt funktion - låsningar och upphakningar
- morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
- ledpåverkan - intermittent ledsvullnad, i senare skede leddeformation.
Typiskt för artros är smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.
Status
Typiska statusfynd är:
- inskränkt rörelseomfång, passivt och aktivt
- krepitationer, låsningar och upphakningar.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs oftast kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.
Diagnosen kan behöva verifieras med bilddiagnostik. Tidigt i förloppet kan röntgen dock vara normal. Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.
Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.
Bilddiagnostik
Slätröntgen är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.
Radiologiska fynd som talar för artros är:
- ledspringesänkning
- osteofyter
- ökad sklerotisering och cystbildning i subkondrala benet.
Differentialdiagnoser
- Frusen skuldra
- Impingementsyndrom i axelled
- Rotatorkuffsyndrom
- Labrumskada
- AC-ledssjukdomar
- Polymyalgia reumatika
- Cervikobrakialt syndrom
- Kronisk axelluxation
- Infektioner
- Tumör
- Neuropatier
Behandling
Handläggning vid behandling
Basbehandling utgörs av grundbehandling och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis fysioterapi, hjälpmedel och läkemedel.
Vid fortsatt svåra besvär trots behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Kirurgi förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.
Kirurgi kan vara aktuell vid:
- oacceptabel smärta och eller värk som inte svarar på analgetika
- grava vilo- och nattliga smärtor
- svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
- kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.
Fysioterapi
Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.
Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.
Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt på smärtan, till exempel elektroakupunktur, TENS och lågenergilaser.
Fysisk aktivitet vid artros, FYSS (pdf)
Utbildning och stöd
Erbjud grundbehandling, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:
- allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
- individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
- vid behov stöd för viktminskning.
Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för grundbehandlingen.
Läkemedelsbehandling
- Paracetamol
- COX-hämmare
- Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfälle vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring
Kirurgisk behandling
När kirurgisk behandling är indicerad genomförs axelartroplastik. Åtgärden kan ge mycket god lindring, över 80% av patienter med axelledsartros blir smärtfria efter kirurgi.
Remissrutiner
Remiss till ortoped
- Remiss för bedömning och utredning inför eventuell operation
- Inför remiss ska slätröntgen vara gjord, bör inte vara äldre än 1 år
Remissinnehåll
- Symtom, funktionsproblem, duration av besvär
- Behandling och utvärdering av denna
- Fysisk aktivitet, rökning, alkohol, övriga sjukdomar
- Aktuell medicinlista
- Patientens inställning till operation
- Datum för röntgen/kopia av röntgenutlåtande
Åter till primärvård
- Om ingen operationsindikation föreligger
- I väntan på operation vid behov av optimering av levnadsvanor enligt ovan
- Efter artrosoperation (inklusive uppföljning) kan patienten återremitteras till primärvården
Klinisk uppföljning
Utvärdering av fysioterapeutisk behandling görs av fysioterapeut genom funktionstester och självskattningsformulär, förslagsvis Constant score och WOOS.
Patientinformation
Relaterad information
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (socialstyrelsen.se)
Om innehållet
Publicerat: 2019-12-16
Uppdaterat: 2024-06-03
Giltigt till: 2025-01-10
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne