Suicidriskbedömning

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • R45.8 Andra symtom och sjukdomstecken avseende känsloläget
    Z91.5 Självdestruktivitet i den egna sjukhistorien
    Z91.5A Suicidförsök i den egna sjukhistorien
    Z91.5B Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt i den egna sjukhistorien
    Z91.5C Avsiktligt självdestruktiv handling med oklar suicidavsikt i den egna sjukhistorien
    Z91.5W Annan självdestruktivitet i den egna sjukhistorien

Primärvård

  • Akut bedömning av patient som söker i primärvård
  • Omhändertagande vid låg-förhöjd suicidrisk

Specialiserad vård

  • Akut bedömning av patient som söker inom specialiserad vård
  • Omhändertagande vid förhöjd-hög suicidrisk

I Sverige dör vanligen runt 1 500 personer av suicid varje år. Suicid är vanligare bland män och risken ökar med stigande ålder. Suicidförsök är vanligare hos kvinnor och hos unga.

Detta stöd syftar till att ge vägledning för en systematisk suicidriskbedömning.

Riskfaktorer

  • tidigare suicidförsök – ger 30–40 gånger ökad risk för fullbordat suicid
  • suicid/suicidförsök hos närstående
  • manligt kön
  • depression och bipolär sjukdom
  • trauma, PTSD
  • allvarlig somatisk sjukdom – cancer, stroke, traumatisk hjärnskada
  • psykossjukdom
  • skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika
  • eskalerande självskadebeteende
  • svår ångest
  • ensamhet, bristande socialt nätverk, förlust eller separation i närtid, ekonomisk utsatthet
  • bristande impulskontroll
  • tillgång till metod.

Utlösande faktorer

  • separation, dödsfall, förlust
  • kränkning/mobbning, misslyckande
  • förlorat hopp
  • sömnbrist
  • missbruk och abstinens.

Skyddsfaktorer

  • ett gott stöd i en parrelation, familj eller av andra närstående
  • förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
  • personliga värderingar som religiös tro eller motstånd mot suicidhandling
  • rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
  • förmåga att hantera svåra tankar och/eller känslor
  • omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra.

Anamnes

  • aktuell problematik – psykisk eller somatisk sjukdom, psykosocial situation
  • psykiskt status
  • suicidstegen – suicidtankar och suicidhandling
  • riskfaktorer
  • skyddsfaktorer.

Suicidstegen

Tanke – handling

Frågor

Nedstämdhet Hur mår du? Är allt hopplöst?
Dödstankar Känns allt meningslöst?
Dödsönskan Har du önskat att du vore död?
Suicidtankar Har du tänkt på att ta ditt liv?
Suicidimpulser Har du varit nära att skada dig själv?
Suicidavsikter eller planering När? Var? Hur?
Direkt suicidhandling Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Fanns utlösande faktorer?

Handläggning vid utredning

Att värdera suicidrisk är svårt och ett systematiskt sätt kan underlätta. Ett empatiskt bemötande kan öka förutsättningen för patienten att våga berätta. Skapa en förtroendefull relation genom att visa intresse och engagemang för individens berättelse innan du börjar ställa frågor om suicid.

Handläggning vid utredning av suicidrisk:

  • Gå igenom patientens aktuella situation och problematik.
  • Ställ frågor utifrån suicidstegen och se var patienten befinner sig.
  • Värdera riskfaktorer och skyddande faktorer.
  • Försök identifiera vad som utlöser suicidtankar hos patienten.
  • Komplettera med anamnes från närstående om möjligt.
  • Överväg att använda ett bedömningsinstrument som stöd. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att något av instrumenten kan förutsäga framtida suicid eller suicidförsök.

Riskbedömning

Bedöm risken för suicid:

  • Värdera graden av suicidrisk. Patient som ej medverkar, har substanspåverkan eller liknande kan vara särskilt svårbedömd.
  • Beskriv gärna risken som låg, förhöjd, hög eller svårbedömd.
  • Journalför bakgrund och motivation till bedömningen.
  • Beakta att omständigheter kan förändras snabbt.

Svårbedömd eller hög risk

Handläggning vid svårbedömd eller hög risk för suicid:

  • Konsultera specialiserad vård för bedömning omgående.
  • Bedöm behov av vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Låg eller förhöjd risk

Överväg om patienten bör bedömas inom specialiserad vård. Om patienten kan följas upp i primärvården:

  • Bedöm behov av behandling utifrån suicidrisk och grundsjukdom.
  • Upprätta en plan för hur patienten ska göra vid försämring.
  • Informera om hur patienten kan kontakta vården.
  • Planera för snar uppföljning.
  • Involvera närstående om möjligt.

Bedömning enligt vapenlagen

Vid förhöjd suicidrisk bör frågan om patientens eventuella olämplighet att inneha skjutvapen uppmärksammas.

Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen (socialstyrelsen.se)

Handläggning vid behandling

Behandling handlar i första hand om att behandla grundläggande psykisk och/eller fysisk sjukdom. Svårighetsgraden på denna, i kombination med bedömd suicidrisk, avgör vårdnivå.

Remissindikation psykiatrisk akutmottagning

  • Svårbedömd eller förhöjd-hög suicidrisk.

Stöd och information för patient och närstående

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde psykisk hälsa, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Publicerat: 2025-01-08
Giltigt till: 2028-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.