Bakteriell infektion i munhålan

Skånelistans rekommenderade läkemedel och Bakgrundsmaterial.

Rekommenderade läkemedel

Behandling/tillstånd Substans Preparat/generika
Antibiotika
Systemisk behandling penicillin V (fenoximetylpenicillin) Kåvepenin
  metronidazol Flagyl
  amoxicillin amoxicillin
  klindamycin Dalacin
Lokalbehandling fusidinsyra  Fucidin

Terapiråd

Antibiotika inom tandvården kan ges som terapeutisk systemisk behandling, profylaktisk systemisk behandling eller lokal behandling.

  • Systemisk behandling – Kåvepenin, Amoxicillin, Dalacin, Flagyl.
  • Lokalbehandling – Fucidin.

Terapeutisk systemisk behandling

En odontogen infektion bör i första hand behandlas med dränage. Detta kan åstadkommas genom att:

  • Rensa tandens rotkanal.
  • Incidera eventuell submucös abscess.
  • Spola med fysiologisk koksaltlösning (till exempel vid pericoronit).
  • Extrahera den aktuella tanden.

I de allra flesta fall behövs inte antibiotika.

Antibiotika rekommenderas vid allmänsymtom (feber, sjukdomskänsla) och vid tecken på spridning av infektionen (svullna regionala lymfkörtlar, trismus, omfattande intra­ och extraoral svullnad) (3). Vid dessa tillfällen bör antibiotika användas som tilläggsbehandling till dränage eller som enda behandling vid de tillfällen då det inte är möjligt att åstadkomma dränage. Vid infektionsspridning som ger sväljningssvårigheter eller hård och uppdriven munbotten ska patienten omhändertas inom sjukvården.

Profylaktisk systemisk behandling

Avsikten med antibiotikaprofylax är att:

  • Minska risken för lokala postoperativa infektioner.
  • Minska risken för att bakterier som kommer ut i blodbanan i samband med tandvård orsakar fjärrinfektion eller sepsis.

Att upprätthålla en god munhälsa hos riskpatienter är antagligen en viktigare åtgärd än antibiotikaprofylax i samband med tandvård när det gäller att långsiktigt förebygga infektion orsakad av spridning av munhålebakterier.

Det stora flertalet individer behöver inte antibiotikaprofylax i samband med tandvård, men för vissa patientgrupper och vid vissa ingrepp kan det vara befogat (1, 2, 4, 5, 6, 7). En helhetsbedömning på individnivå måste alltid göras.

Lokal behandling

Lokal behandling med antibiotika bör undvikas på grund av risk för resistensutveckling.

Stafylokockinfekterade munvinkelragader:

  • Behandlas i första hand med tvål och vatten.
  • Vid otillräcklig effekt rekommenderas lokal antibiotikabehandling med fusidinkräm (Fucidin kräm).
  • För att bibehålla behandlingsresultat rekommenderas mjukgörande kräm.

Behandling för vuxna och barn

Terapeutisk systemisk behandling

De flesta orala infektioner orsakas av en blandflora av bakterier och eftersom de flesta vanligtvis är penicillinkänsliga bör penicillin V (fenoximetylpenicillin) användas som förstahandspreparat. Kåvepenin har bredast sortiment, inklusive oral suspension.

Vid terapisvikt kan metronidazol användas som komplement till penicillin V. Vid penicillinallergi rekommenderas klindamycin.

Rekommenderade preparat och dosering vuxen:

  • Penicillin V: 1,6 g x 3 i 5–7 dagar
  • Klindamycin: 150 mg x 3 i 5–7 dagar 
  • Metronidazol: 400 mg x 3 i 5–7 dagar 

Rekommenderade preparat och dosering barn:

  • Penicillin V: Barn upp till 40 kg: 25 mg/kg x 3 i 5-7 dagar
  • Klindamycin: Barn upp till 30 kg: 5 mg/kg x 3 i 5-7 dagar
  • Metronidazol: Barn: 7,5 mg/kg x 3 i 5-7 dagar

Profylaktisk systemisk behandling vid gravt nedsatt immunförsvar

Antibiotikaprofylax rekommenderas vid följande invasiva odontologiska ingrepp:

  • Tandextraktion
  • Subgingival depuration
  • Dentoalveolär kirurgi

Hos patienter med:

  • Lågt antal neutrofila granulocyter, < 1,0 x 109/L
  • Defekt granulocytfunktion, till exempel myelodysplastiskt syndrom
  • Pågående tung immunosuppressiv behandling

Profylaktisk systemisk behandling vid locus minoris resistentiae

Antibiotikaprofylax rekommenderas vid benskadande odontologiska ingrepp vid följande tillstånd med risk för käkbensnekros:

  • Patienter som erhållit strålbehandling mot käkben, > 30 Gy, i området för planerad tandextraktion
  • Patienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonater eller denosumab i hög dos på grund av skelettmetastaser vid cancer

Antibiotikaprofylax kan övervägas vid:

  • Tandextraktion
  • Subgingival depuration
  • Dentoalveolär kirurgi

A) Hos patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom tre månader postoperativt) om samtidigt flera andra riskfaktorer föreligger och om ingreppet inte kan skjutas upp.

B) Hos patienter med hög risk för endokardit, efter individuell bedömning av ansvarig läkare. Vid sådana fall är det ansvarig läkares ansvar att patienten och dennes tandläkare/tandhygienist erhåller information om att antibiotikaprofylax bör ges.

Profylaktisk systemisk behandling vid riskingrepp på friska patienter

Antibiotikaprofylax rekommenderas vid:

  • Anomalikirurgi
  • Frakturkirurgi
  • Bentransplantation

Antibiotikaprofylax kan övervägas vid:

  • Implantatkirurgi

Preparat- och dosval vid profylaktisk systemisk behandling

Antibiotikaprofylax bör vara så kortvarig som möjligt. Vid peroral administration rekommenderas:

  • Amoxicillin, 2 g (barn 50 mg/kg) som engångsdos 60 minuter före planerat ingrepp
  • Vid penicillinallergi: Klindamycin, 600 mg som engångsdos 60 minuter före ingreppet (barn 15 mg/kg)

Till patienter som erhållit strålbehandling mot käkben, > 30 Gy, i området för planerad tandextraktion och har andra riskhöjande faktorer kan följande behandling övervägas:

  • Penicillin V 1,6 g x 3 i 5–7 dagar
  • Vid penicillinallergi: Klindamycin 150 mg x 3 i 5–7 dagar.

I undantagsfall kan längre behandling behövas.

Allmänt

Bakteriemi från munhålan

Det är klarlagt att bakteriemi ofta uppstår vid dagliga aktiviteter som tuggning och tandborstning likväl som till följd av tandläkarens intervention i munhålan. Risken för bakteriemi är sannolikt större vid bristfällig munhygien. Således är dålig tandhälsa, speciellt parodontal sjukdom, en riskfaktor.

  1. Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit i samband med odontologiska ingrepp. Tandläkartidningen 2016;4:68.
  2. Läkemedelsverket. Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården – ny rekommendation. (lakemedelsverket.se) Information från Läkemedelsverket 2012;5:22-35.
  3. Läkemedelsverket. Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården. (lakemedelsverket.se) Information från Läkemedelsverket 2014;1:19-30. 
  4. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Prophylaxis against infective endocarditis: Antimicrobial prophylaxis against infective endocarditis in adults and children undergoing interventional procedures. (nice.org.uk) Issued: March 2008 last modified: September 2015. NICE clinical guideline 64. 
  5. Rekommendation för antibiotika till patienter som strålbehandlats mot munhålan. Tandläkartidningen 2016;5:58-59.
  6. Nationella riktlinjer för tandvård (socialstyrelsen.se)
  7. 2015 ESC Guidelines for the management of infective endocarditis: the task force for the management of infective endocarditis of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J. 2015;36(44):3075–128

Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.