Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning, utredning och behandling i de flesta fall

Specialiserad vård

• Akutmottagning – allmänpåverkan
• Infektionsmottagning – vid behov vid upprepade recidiv eller predisponerande faktorer

Bakgrund

Etiologi

• Erysipelas, även kallad rosfeber, är en infektion som är begränsad till dermis.
• Infektionen uppstår oftast i skadad hud som sår, eksem eller insektsbett.
• Vanligaste agens är betahemolytiska streptokocker, framför allt grupp A och G.
• Vid erysipelas i underbenen dominerar betahemolytiska streptokocker grupp G.

Riskfaktorer

• Tidigare erysipelas
• Venös insufficiens
• Lymfödem
• Obesitas
• Pares
• Diabetes mellitus
• Efter strålbehandling

Utredning

Symtom

• Akut debut
• Hudrodnad – välavgränsad, ofta indurerad och värmeökad, ökar gradvis i storlek
• Smärta – förekommer ibland
• Lokalisation – nedre extremitet (70 %), övre extremitet (20-25 %), ansikte (5-10 %), armar, öra
• Feber – akut påkommen > 38 grader, med eller utan frossa
• Illamående och kräkningar – kan förekomma

Status

• Allmäntillstånd – feber, allmänpåverkan
• Hudinspektion och palpation – bedömning av utbredning, eventuella sår
• Blodtryck och puls
• Andningsfrekvens, överväg saturation

Handläggning vid utredning

• Erysipelas är en klinisk diagnos.
• Vid typiska symptom och fynd utan allmänpåverkan, behövs ingen provtagning.
• Vid allmänpåverkan eller lokalisation i ansiktet bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård..

Laboratorieprover 

• Överväg CRP, som kan vara kraftigt förhöjd vid uttalad infektion.
• Kontrollera blodglukos vid återkommande infektioner för att utesluta diabetes.

Differentialdiagnoser

• Venöst sår med måttlig omgivande rodnad (dock sällan feber, frossa eller förhöjd CRP)
• Tromboflebit
• Cellulit
• Furunkel eller karbunkel
• Erytema migrans
• Lokal reaktion efter insektsbett
• Gikt
• Abscess
• Septisk bursit och artrit
• Nekrotiserande mjukdelsinfektion (fascit, cellulit) bör misstänkas vid svår lokal smärta

Behandling

Handläggning vid behandling

• Behandla patient utan allmänpåverkan med peroral antibiotika.
• Markera rodnat område med penna för att kunna följa utvecklingen.
• Rekommendera högläge och eventuellt kompressionsbehandling för att minska risk för svullnad och ödem.
• Kontrollera att patientens blodsocker ät välreglerat vid diabetes.
• Informera patienten om att viss ökning av lokal rodnad kan förekomma efter insatt behandling och att rodnad och svullnad kan kvarstå i flera veckor.

Vid recidiverande erysipelas

• Behandla riskfaktorer samt eventuella eksem, bensår, psoriasis och paronykier.
• Rekommendera patienten att använda skydd mot insektsbett.
• Överväg antibiotikaprofylax i samråd med infektionsläkare vid minst två recidiv inom tre år.

Läkemedelsbehandling

• Penicillin V, tablett 1 g, 1 x 3 i 10 dagar vid vikt < 90 kg
• Penicillin V, tablett 1 g, 2 x 3 i 10 dagar vid vikt 90-120 kg
• Klindamycin, kapsel 300 mg, 1 x 3 i 10 dagar vid penicillinallergi typ 1

Hud- och mjukdelsinfektioner, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Akutmottagning – allmänpåverkan
• Infektionsmottagning – vid behov vid upprepade recidiv eller predisponerande faktorer

Komplikationer

Utan behandling kan tillståndet övergå i sepsis.

Klinisk uppföljning

• Uppföljning bör planeras för patienter som har svårt att utvärdera behandlingseffekten själva.
• Ny klinisk kontroll bör utföras vid misstänkt terapisvikt.
• Utvärdering efter 3 och 6 månader rekommenderas vid antibiotikaprofylax.

Patientinformation

Rosfeber, 1177

Relaterad information

Läkemedel vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner - behandlingsrekommendation

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (pdf)

Sårbehandling, Vårdhandboken

Om innehållet

Publicerat: 2020-10-20
Giltigt till: 2024-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne