Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning
• Behandling i enstaka fall

Specialiserad vård

• Bedömning vid oklar diagnos, immunsuppression eller gravt solskadad hud
• Behandling i de flesta fall

Bakgrund

Den här rekommendationen beskriver skivepitelcancer i huden. För vissa lokalisationer hänvisas till separata rekommendationer:

• På läpp, i munhåla eller näshåla – huvud- och halscancer.
• Genitalt eller analt – peniscancer, vulvacancer eller analcancer.

Definition

Skivepitelcancer i huden är en malign tumör som uppstår från skivepitelceller i epidermis (keratinocyter) och som sedan invaderar dermis.

Den tidigaste formen av dysplasi basalt i epidermis benämns kliniskt aktinisk keratos. I sällsynta fall kan aktinisk keratos progrediera till skivepitelcancer. Vid skivepitelcancer in situ (grav dysplasi) består hela epidermis av atypiska keratinocyter.

Epidemiologi

Incidensen av skivepitelcancer ökar i Sverige. Det är en vanlig cancerform hos både män och kvinnor. Medianåldern vid diagnos är i Sverige 79 år och diagnosen uppkommer sällan före 40-årsåldern.

Prognos

Prognosen är mycket god eftersom skivepitelcancer i huden oftast upptäcks tidigt och patienten kan botas genom kirurgisk excision.

Riskfaktorer

• Mångårig exponering för UV-ljus.
• Tidigare skivepitelcancer i huden.
• Immunsuppression.
• Ljus hudtyp.
• Joniserande strålning.
• Kroniskt inflammerad hud eller kroniska sår samt brännskador.
• Vissa ärftliga hudsjukdomar och syndrom.
• Exponering för arsenik, polycykliska aromatiska kolväten, nitrosaminer och alkylater.

Utredning

Symtom

• Nytillkommen knölformad hudförändring lokaliserad på solbelyst område.
• Vanlig lokalisation är på huvud- och hals, underarm, handrygg och underben.
• Ofta central krusta eller fjällning, rodnad, sårbildning, blödning.
• Återkommande eller bestående ömmande känsla eller annan förnimmelse i lesionen.

Anamnes

• Solvanor (solresor, solarium).
• Arbete och fritidsaktiviteter utomhus.
• Tillväxthastighet.
• Tidigare hudcancer.
• Immunsuppression eller andra riskfaktorer.

Status

• Allmäntillstånd.
• Hudtyp.
• Antal förändringar (enstaka eller multipla).
• Förändringens lokalisation, storlek (mm), utseende (yta, kant, färg, ulceration).
• Dermatoskopi eller teledermatoskopi.

Vid teledermatoskopi av opigmenterade hudförändringar är det viktigt att kärlen är synliga på bilden, därav ska dermatoskopet inte tryckas mot huden när bilden tas.

För beskrivning av dermatoskopiska fynd och bilder:

Teledermatoskopi – vanliga diagnoser (teledermatoskopi.learnways.com)

Handläggning vid utredning

Preliminär diagnos ställs ofta kliniskt, med dermatoskopisk undersökning.

Fynd som talar för skivepitelcancer är en knölformad hudförändring som

• är nytillkommen
• ökar i storlek
• tilltar i infiltration (hårdare konsistens än normal hud)
• utvecklar en central hyperkeratos, ulceration eller krusta
• uppvisar dermatoskopiska tecken såsom vita cirklar, vita strukturlösa områden, olikformade (polymorfa) kärl, centralt keratin med blodfläckar eller ulceration.

Bedöm om klinisk bild talar för preoperativt komplicerad eller okomplicerad tumör, inför fortsatt handläggning och val av behandling.

Preoperativt komplicerad tumör

Kliniska fynd som talar för preoperativt komplicerad tumör är:

• Svåravgränsad tumör eller större tumör (> 2 cm).
• Ofördelaktig lokalisation, exempelvis ytteröra, tinning.
• Lokalisation i brännskada, kroniskt sår eller strålbehandlat område.
• Recidiv.
• Immunsuppression.

Preoperativt okomplicerad tumör

Tumörer som inte definieras som preoperativt komplicerade räknas som preoperativt okomplicerade tumörer.

Differentialdiagnoser

• Basalcellscancer.
• Amelanotiskt melanom.
• Vårta.
• Aktinisk keratos (särskilt hyperkeratostisk).
• Seborroisk keratos (främst vid inflammation).

Behandling

Handläggning vid behandling

Patienten bör informeras om:

• solskydd och att undvika solarier i kosmetiskt syfte
• självkontroll
• att söka sjukvård vid misstänkt återfall eller ny tumör.

Råd och rekommendationer (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Behandlingsval och fortsatt uppföljning beror bland annat på lokalisation och tumörstadium.

Vid stark misstanke om skivepitelcancer bör hela hudförändringen excideras. PAD ger säker diagnos och information om fortsatt handläggning.

• Vid excision av preoperativt okomplicerad tumör kan förändringen excideras i primärvården. En kirurgisk marginal på 4–6 mm rekommenderas.
• Vid preoperativt komplicerad tumör rekommenderas handläggning inom specialiserad vård.

Patienter med immunsuppression, genetiskt förhöjd risk eller med ett stort antal förändringar behandlas och kontrolleras inom specialiserad vård oavsett tumörstadium.

Om PAD visar radikalt exciderad tumör i stadium T1–T2a enligt Brigham and Women’s Hospital (BWH) klassifikationssystem behövs ingen ytterligare utredning eller behandling. Information med solskyddsråd och egenkontroller räcker.

Tumörstadium T1–T2a enligt BHW innebär ingen eller högst en högriskfaktor:

• Klinisk tumördiameter ≥ 2 cm.
• Tumörens invasionsnivå nedom subkutan fettvävnad.
• Låg differentieringsgrad.
• Förekomst av perineural invasion engagerande nerver med diameter ≥ 0,1 mm.

Anmälan till cancerregistret görs via diagnostiserande patologienhet.

Remissrutiner 

Remissindikation

• Oklar diagnos.
• Behov av hjälp med behandling.
• Multipla lesioner.
• Misstänkt preoperativt komplicerad tumör.
• Icke-radikalt exciderad tumör eller PAD som visar tumörer i stadium T2b-T3 (högrisktumörer).

Remissinnehåll

• Anamnes och status, inklusive beskrivning av lesionen.
• Nuvarande sjukdomar och behandling.
• Utförd utredning och eventuell behandling.

Patientinformation

Skivepitelcancer – hudcancer (1177.se)

Relaterad information

• Nationellt vårdprogram skivepitelcancer i huden (kunskapsbanken.cancercentrum.se) [2025-02-06]
• Cutaneous squamous cell carcinoma (cSCC) (uptodate.com) [2025-02-06]

Om innehållet

Publicerat: 2025-03-07
Giltigt till: 2029-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne