Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär utredning och behandling.

Specialiserad vård

• Misstänkt tunntarmssjukdom.

Bakgrund

Denna riktlinje handlar om laktosintolerans hos vuxna. För barn hänvisas till separat riktlinje.

Definition

Laktos (mjölksocker) är en disackarid, vars upptag förutsätter att enzym på den friska tunntarmsslemhinnan spjälkar det till glukos och galaktos. Vid laktosintolerans är den enzymaktiviteten otillräcklig. Laktos når tjocktarmen och blir näring för bakterier som producerar de gaser och osmotiskt aktiva ämnen som orsakar symtom vid laktosintolerans.

Epidemiologi

Primär, det vill säga genetiskt betingad laktosintolerans, är globalt sett ett normaltillstånd bland äldre barn och vuxna, framför allt i Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige förekommer det hos cirka 5–10 % av vuxna med svenskt ursprung.

Etiologi

Primär laktasbrist

Primär laktasbrist innebär genetiskt betingad brist på enzymet laktas, som spjälkar laktos till glukos och galaktos. Vid primär laktosintolerans sjunker laktasaktiviteten successivt, oftast med början från skolåldern. Symtom uppkommer sällan förrän i puberteten eller övre tonåren.

Sekundär laktasbrist 

Sekundär laktasbrist innebär tillfälligt störd laktasaktivitet som normaliseras vid behandling eller utläkning av underliggande orsak. Exempel kan vara:

• immunmedierad skada på tunntarmen – som obehandlad celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
• vissa tarminfektioner
• bakteriell överväxt i tunntarmen – efter antibiotika, vid motorikstörning eller akyli (brist på magsyra).

Utredning

Symtom

Symtom som kan förekomma inom ett par timmar efter intag av laktos är:

• illamående
• gasbildning
• diarré
• uppspändhet
• buksmärta.

Mängden laktos som ger symtom varierar mellan olika individer. De flesta kan dock inta omkring 5–10 gram dagligen utan symtom, vilket motsvarar 1–2 dl mjölk.

Anamnes

• Aktuella symtom.
• Genetiskt ursprung.
• Annan tarmsjukdom.
• Hereditet för celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Status

• Allmäntillstånd.
• Bukpalpation. 

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt baserat på anamnes, symtom samt symtomlindring av laktosreducerad kost.

Vid behov kan en strukturerad laktosreduktion följt av provokation genomföras. Ordinera låglaktoskost under 2–4 veckor följt av provokation med större mängd mjölk (> 2 dl). Om symtomen försvinner vid reduktion, för att sedan återkomma vid provokation, talar det för laktosintolerans.

Vid fynd som kan tala för sekundär laktasbrist behöver den primära orsaken utredas.

Laboratorieprover

Gentest bör undvikas då det endast påvisar genetisk predisposition för laktasbrist och inte verifierar aktuell laktosintolerans.

Överväg följande prover vid misstanke om sekundär laktosintolerans:

• Transglutaminasantikroppar – för att utesluta celiaki.
• Hb, CRP och F-kalprotektin – för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.

Differentialdiagnoser

• IBS. 
• Celiaki. 
• Inflammatorisk tarmsjukdom.
• Exokrin pankreasinsufficiens.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Vid primär laktosintolerans – informera patienten om att detta är ett normalt tillstånd och att intag av laktos inte är skadligt.
• Vid sekundär laktosintolerans – informera patienten om att tillståndet kvarstår så länge tunntarmsskadan finns kvar.

Kostinformation

• Rekommendera anpassning av kosten till den mängd laktos som tolereras.
• Mejeriprodukter innehåller naturligt olika mängd laktos, och tolereras ofta väl om man undviker glass, fil och mjölk som måltidsdryck eller väljer laktosreducerade produkter. 
• Laktasenzym kan användas vid behov och finns receptfritt på apotek.
• Laktos i läkemedel ger mycket sällan symtom eftersom mängderna är små.
• Kalciumtillskott behövs bara när mejeriprodukter eller berikade vegetariska alternativ undviks helt.

Mjölk och laktos (livsmedelsverket.se)

Nutrition

Dietistkontakt kan vara av värde om patienten äter en mycket begränsad kost med risk för bristande näringsintag.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid oklar diagnos eller misstänkt bakomliggande sjukdom – remiss till gastroenterologmottagning (efter provtagning).

Patientinformation

Laktosintolerans (1177.se)

Referenser

• Kan laktosintoleranta äta tabletter som innehåller laktos? (fragor.lakemedelsverket.se) [2026-05-12]
• Lactose intolerance and malabsorption: Clinical manifestations, diagnosis, and management (UpToDate.com) [2026-05-12]
• Laktosintolerans (rikshandboken-bhv.se)2026-05-12]

Om innehållet

Publicerat: 2026-09-10
Giltigt till: 2030-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne