Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning.

Specialiserad vård

• Akut bedömning och behandling.

Bakgrund

Definition

Analabscess är en varbildning intill eller nära analkanalen. Indelning görs efter lokalisation:

• perianal – distal och ytlig, nära anus
• intersfinkterisk – mellan inre och yttre delen av analsfinktern
• ischiorektal – utanför analsfinktern, under levator ani
• pelvirektal – ovanför levator ani
• submukös – under tarmslemhinnan i analkanalen.

Epidemiologi

Analabscess är vanligast i åldern 20–50 år och förekommer dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor.

Etiologi

Den vanligaste orsaken är infektion i en slemproducerande körtel i anslutning till analkanalen.

Abscessen uppkommer vanligen mellan inre och yttre sfinkter (intersfinkterisk abscess). Den kan sedan infiltrera andra vävnadsrum genom att sprida sig ytligt subkutant perianalt (perianal abscess) eller lateralt (ischiorektal abscess).

Ovanliga orsaker till analabscess är inflammatorisk tarmsjukdom (submukös abscess), genombrott av låg bukinfektion (pelvirektal abscess) samt skada av främmande kropp eller undersökningsinstrument.

Analcancer kan vara en bakomliggande orsak vid tätt återkommande och atypiska analabscesser.

Riskfaktorer

• Rökning.
• Obesitas. 
• Inflammatorisk tarmsjukdom.
• Diabetes. 

Utredning

Symtom

• Smärta – dov ihållande smärta.
• Ömhet vid beröring.
• Feber. 

Patienten söker vanligen vård 1–2 dygn efter symtomdebut, vid djupare abscess oftast senare (upp till 5 dygn efter symtomdebut).

Anamnes

• Aktuella symtom.
• Tidigare analabscess eller analfistel.
• Tarmsjukdom.
• Andra sjukdomar eller behandlingar, särskilt diabetes eller immunsuppression.

Status

• Allmäntillstånd.
• Inspektion runt anus.
• Försiktig rektalpalpation.

Typiska statusfynd är:

• feber – ofta måttlig
• perianal abscess – rodnad, svullnad, värmeökning samt palpationsömhet i huden vid anus 
• intersfinkterisk eller submukös abscess – ömmande utfyllnad vid rektalpalpation  
• pelvirektal abscess och ischiorektal abscess – diskreta fynd  
• spontan perforation – läckage av sekret.

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om analabscess bör patienten bedömas omgående på akutmottagning, särskilt vid allmänpåverkan, cellulit, immunsuppression eller diabetes.

Vid atypisk eller tätt återkommande perianal abscess bör analcancer övervägas. Hantera misstanke enligt SVF för Analcancer.

Differentialdiagnoser

• Hidradenitis suppurativa.
• Furunkulos.
• Pilonidalcysta.
• Bartolinit.
• Låg bukinfektion.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen vid analabscess är kirurgisk. Det gäller även vid spontan perforation eftersom ofullständigt dränage ger högre komplikationsrisk. Ingreppet bör ske under narkos för att möjliggöra adekvat dränage.

Det är olämpligt att låta en abscess “mogna” eller att enbart behandla med antibiotika, eftersom antibiotika har begränsad effekt vid en instängd infektion med risk för allvarliga komplikationer.

Kirurgisk behandling

Behandling görs genom incision med dränage via specialiserad vård. Läkning sker därefter från botten av abscessen, vilket ofta tar 3–4 veckor.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Behandling och uppföljning.

Komplikationer

• Recidiverande abscess.
• Analfistel.

Patientinformation

Bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen (1177.se)

Referenser

• Analabscess (lakemedelsboken.se) [2026-04-15]  
• Nationellt vårdprogram analcancer (kunskapsbanken.cancercentrum.se) [2026-04-15]  
• Perianal and perirectal abscess (uptodate.com) [2026-04-15]  

Om innehållet

Publicerat: 2026-09-03
Giltigt till: 2030-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne