Analabscess

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • K611 Rektalabscess
    K612 Anorektal abscess
    K613 Ischiorektal abscess
    K614 Abscess i sfinktern
    K610 Analabscess

  • Primär bedömning
  • Akut bedömning och behandling

Analabscess är en varbildning intill eller nära analkanalen. Indelning görs efter lokalisation:

  • perianal – distal och ytlig, nära anus
  • intersfinkterisk – mellan inre och yttre delen av analsfinktern
  • ischiorektal – utanför analsfinktern, under levator ani
  • pelvirektal – ovanför levator ani
  • submukös – under tarmslemhinnan i analkanalen.

Analabscess är vanligast i åldern 20–50 år och förekommer dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor.

Incidensen för antal personer som vårdas inneliggande för kirurgisk behandling av analabscess är 16–20/100 000 invånare och år.

Den vanligaste orsaken är infektion i en slemproducerande körtel i anslutning till analkanalen.

Abscessen uppkommer vanligen mellan inre och yttre sfinkter (intersfinkterisk abscess). Den kan sedan infiltrera andra vävnadsrum genom att sprida sig ytligt subkutant perianalt (perianal abscess) eller lateralt (ischiorektal abscess).

Ovanliga orsaker till analabscess är inflammatorisk tarmsjukdom (submukös abscess), genombrott av låg bukinfektion (pelvirektal abscess) samt skada av främmande kropp eller undersökningsinstrument.

Analcancer kan vara en bakomliggande orsak vid tätt återkommande och atypiska analabscesser.

  • Smärta – dov ihållande smärta
  • Ömhet vid beröring
  • Feber

Patienten söker vanligen vård 1–2 dygn efter symtomdebut, vid djupare abscess oftast senare (upp till 5 dygn efter symtomdebut).

  • Aktuella symtom 
  • Tidigare analabscess eller analfistel
  • Tarmsjukdom
  • Andra sjukdomar eller behandlingar, särskilt diabetes eller immunsuppression
  • Allmäntillstånd
  • Inspektion runt anus
  • Försiktig rektalpalpation

Typiska statusfynd är:

  • feber – ofta måttlig
  • perianal abscess – rodnad, svullnad, värmeökning samt palpationsömhet i huden vid anus 
  • intersfinkterisk eller submukös abscess – ömmande utfyllnad vid rektalpalpation  
  • pelvirektal abscess och ischiorektal abscess – diskreta fynd  
  • spontan perforation – läckage av sekret.

Vid misstanke om analabscess bör patienten bedömas omgående inom specialiserad vård. Särskilt skyndsamt omhändertagande rekommenderas vid allmänpåverkan, cellulit, immunsuppression eller diabetes.

Vid atypisk eller tätt återkommande perianal abscess bör analcancer övervägas. Hantera misstanke enligt SVF för Analcancer.

  • Hidradenitis suppurativa
  • Furunkulos
  • Pilonidalcysta
  • Bartolinit
  • Låg bukinfektion

Behandlingen vid analabscess är kirurgisk. Det gäller även vid spontan perforation eftersom ofullständigt dränage ger högre komplikationsrisk. Ingreppet bör ske under narkos för att möjliggöra adekvat dränage.

Antibiotika är sällan indicerat men kan vara aktuell till exempel vid sepsisbild i väntan på kirurgisk åtgärd.

Behandling görs genom incision med dränage. Läkning sker därefter från botten av abscessen, vilket tar ofta 3–4 veckor.

  • Behandling och uppföljning 
  • Recidiverande abscess
  • Analfistel

Bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-04-07
Giltigt till: 2024-04-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne