Vårdnivå och samverkan

Primärvård 

• Information till patienten om möjlighet till egen vårdbegäran.
• Primär bedömning och samtal i vissa fall.

 Specialiserad vård 

• Utredning och behandling.

Bakgrund

Definition

Ofrivillig barnlöshet/infertilitet definieras som utebliven befruktning efter ett år med oskyddade regelbundna samlag. I definitionen inkluderas både de par som är sterila och de som är subfertila.

Infertiliteten kan vara primär eller sekundär. Primär infertilitet innebär att man aldrig har fått biologiska barn eller har varit gravid. Sekundär infertilitet innebär att man tidigare uppnått en graviditet, men inte lyckats igen.

Ofrivillig barnlöshet kan också vara relaterad till att förutsättningar för en spontan graviditet saknas till exempel på grund av att man lever i en samkönad relation eller är ensamstående. Sedan 2005 är det möjligt för kvinnor i samkönad relation att skaffa barn genom donationsbehandling och sedan 2016 har ensamstående kvinnor rätt att få hjälp till assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. För män i samkönad relation kan utredning och behandling endast ske om en av männen har livmoder, annars finns inte möjlighet till behandling.

Epidemiologi

Ofrivillig barnlöshet är vanligt och förekommer hos 10–15 % av befolkningen. Hos många är tillståndet övergående och ungefär hälften av alla som söker hjälp för ofrivillig barnlöshet blir gravida utan behandling.

Hos par utan fertilitetsproblem och graviditetsönskan blir 80–90 % gravida inom ett år. Risken för ofrivillig barnlöshet ökar med stigande ålder då fertiliteten är ålderskorrelerad, särskilt hos kvinnan. Fertiliteten avtar efter 35 års ålder hos kvinnan, risken för missfall ökar och chanserna till framgångsrik behandling av ofrivillig barnlöshet minskar.

Andelen som får barn efter genomförda behandlingar med in vitro-fertilisering (IVF) är cirka 50 %. De flesta par får barn under de tre första behandlingarna.

Etiologi

I cirka en tredjedel av fallen av ofrivillig barnlöshet finns orsaken hos kvinnan och i en tredjedel hos mannen. Samverkande faktorer hos mannen och kvinnan förekommer hos några. Hos 10–20 % av paren hittar man ingen förklaring till barnlösheten.

Vanliga orsaker till nedsatt fertilitet eller infertilitet hos kvinnan:

• Från 35 års ålder sjunker fertiliteten kraftigt. Efter 40–42 år blir det oftast mycket svårt att få barn. Den individuella variationen är dock stor.
• Ovulationsrubbning som ofta orsakas av PCOS eller hypotalamisk hämning (till exempel på grund av fysisk träning, undervikt eller stress).
• Skador på äggledare orsakat av tidigare genomgången STI eller endometrios.

Andra orsaker till nedsatt fertilitet eller infertilitet hos kvinnan:

• Polyper eller myom i uterus eller cervix.
• Tidigare genomgången behandling med strålning eller cytostatika.
• Kromosomala avvikelser som till exempel Turners syndrom.
• Läkemedel som kan påverka ägglossning och/eller implantation exempelvis NSAID.

Hos mannen utgör försämrad spermiekvalitet och/eller färre antal spermier den vanligaste orsaken. Orsaker till det kan vara:

• Epididymit, till exempel orsakat av STI.
• Retentio testis.
• Varikocele.
• Tidigare strål- eller cytostatikabehandling.
• Kromosomala avvikelser, till exempel Klinefelters syndrom.

Utredning

Handläggning vid utredning

Villkor och förutsättningar för utredning och behandling inom region Skåne finns här:

Assisterad befruktning, regional riktlinje

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges inom specialiserad vård.

Inför eventuell behandling

Om paret söker i primärvård kan följande ses över i samband med remittering:

• Andra eventuella sjukdomar som kan medföra nedsatt fertilitet så som tyreoidearubbningar.
• Livsstilsfaktorer.
• Läkemedel, och utsättning av läkemedel som kan påverka fertiliteten så som NSAID.
• Information om när kvinnan är som mest fruktsam, det vill säga från cirka fem dagar före till en dag efter ägglossning. LH-stickor kan användas för att identifiera när ägglossningen inträffar.

Principerna för behandling är induktion av ägglossning, intrauterin insemination eller in vitro-fertilisering (IVF). IVF kan ske med eller utan intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI). Vid behov och efter särskild psykosocial utredning kan behandling med donerade spermier och/eller ägg utföras.

Cirka 10 000 IVF-behandlingar startas årligen i Sverige. Nästan 4 300 barn föds per år efter IVF-behandling.

Hos kvinnor yngre än 35 år lyckas 40–49 % av IVF-behandlingen, vid 43 års ålder uppgår siffran endast till 5 %. Förekomsten av missfall ökar också med åldern och i 43-årsåldern slutar hälften av IVF-graviditeterna i missfall.

Levnadsvanor

Levnadsvanorna påverkar fertiliteten:

• Övervikt och fetma minskar möjligheten att bli gravid, både spontant och med medicinsk hjälp. Undervikt medför ofta hypotalamiska menscykelrubbningar med försämrad fertilitet som konsekvens.
• Tobaksbruk hos kvinnan är en starkt bidragande faktor till barnlöshet och missfall, det är därför viktigt med tobaksstopp. Hos mannen kan rökning eller snusning påverka spermiekvaliteten.
• Alkohol har teratogena effekter och påverkar fosterutveckling negativt. Låg till måttlig alkoholkonsumtion har ingen tydlig effekt på fertiliteten. Hög konsumtion leder till fertilitetspåverkan hos mannen genom påverkan på testosteronmetabolism och spermatogenes. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion föder färre barn men orsaken är inte säkerställd. 
• Överdriven träning ger risk för hypotalamisk hämning vilket påverkar fertiliteten negativt.
• Allsidig varierad kost rekommenderas. Mest angeläget är att undvika bristtillstånd. Adekvata folsyranivåer är viktigt för graviditet och fosterutveckling.
• Det finns idag inte säkra belägg för att stress påverkar fertilitet, dock kan ovulationen påverkas.

Remissrutiner 

Remissindikation

• Informera i första hand paret om möjlighet till egen vårdbegäran.
• I de fall paret sökt i primärvård kan remiss skickas efter minst ett års aktiva försök att bli gravida utan resultat.

Patientinformation

• Ofrivillig barnlöshet (RFSU.se)
• Ofrivillig barnlöshet (1177.se)

Relaterad information

• Assisterad befruktning med donerade könsceller – Nationellt kunskapsstöd (socialstyrelsen.se)
• Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. – Svensk författningssamling (riksdagen.se)

Om innehållet

Publicerat: 2023-10-25
Giltigt till: 2026-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne