Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av barn och vuxna med misstänkt kikhosta

Barnakutmottagning

• Misstänkt kikhosta hos spädbarn

Bakgrund

Etiologi

Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis som utsöndrar ett toxin i luftvägarna vilket har betydelse för symtomutvecklingen. Smittan sprids som droppsmitta i samband med hostattacker och har mycket hög smittsamhet. 

Varken vaccination eller genomgången infektion ger livslång immunitet.  

Inkubationstiden för kikhosta är 1–2 veckor men kan uppgå till 3 veckor.

Riskfaktorer

Spädbarn som inte hunnit få sina två första vaccindoser (< 6 månaders ålder), har större risk att drabbas av svår sjukdom.

Utredning

Symtom

Katarral fas

• Liknar oftast en vanlig förkylning med hosta och feber initialt.
• Efterhand blir hostan allt mer intensiv och övergår till nästa fas.

Barn < 1 år kan ha andningsuppehåll utan att de har börjat hosta eller har kikningar, ibland med cyanos och medvetslöshet på grund av syrebrist.

Kikningsfas

Efter någon till några veckor inträffar kikningsfasen som hos spädbarn karakteriseras av:

• apnéer
• attackvis hosta
• kikningar
• kräkningar vid hosta.

Hos vuxna karakteriseras symtomen av långdragen hosta, sällan med kikningar.

Så småningom klingar hostattackerna av, ofta inom 6–8 veckor, men ibland upp till 12 veckor.

Anamnes

• Graviditet
• Närkontakt med spädbarn eller gravida
• Smitta i omgivningen
• Vaccinationsstatus

Status

• Allmäntillstånd
• Ögon – svullnad, subkonjunktivala blödningar
• Hjärta och lungor
• Hud – blekhet, cyanos, petekier i ansiktet (efter kikningar).

Handläggning vid utredning

För spädbarn kan kikhosta vara livshotande och därför krävs särskild uppmärksamhet hos spädbarn, höggravida kvinnor samt individer i alla åldrar som har nära kontakt med små barn.

Laboratorieprover

Provta tidigt och frikostigt (PCR från nasofarynx) vid misstanke om kikhosta hos:

• spädbarn med hosta eller apné
• äldre barn och vuxna med hosta och dessutom närkontakt med spädbarn
• gravid kvinna i tredje trimestern med hosta.

Sensiviteten är hög de första 3–4 veckorna efter symtomdebut.

I enstaka utvalda fall kan serologi vara aktuellt, antikroppar utvecklas dock först efter 3-4 veckors sjukdom. Serologier kan vara svårtolkade på grund av maternella antikroppar och tidigare vaccinationer, rådgör med labmedicin, barn- eller infektionsläkare vid behov.

Differentialdiagnoser

• Bronkit av viral genes, tex RS-virus.
• Atypisk pneumoni.
• Obstruktivitet, astma eller KOL.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handlägg spädbarn omedelbart. Detsamma gäller vid risk för smittspridning till spädbarn.

Smittsamheten minskar successivt, men kan förekomma upp till 6 veckor efter insjuknandet. Den minskar efter 2 dygn med behandling. Immunitet efter genomgången infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år.

Barn med kikhosta kan vistas inom barnomsorg och skola om allmäntillståndet tillåter. Vårdnadshavare och personal bör informeras för att skydda ovaccinerade spädbarn (syskon till förskolebarn eller skolbarn). Vid behov kan smittskyddsläkare kontaktas.

Smittskydd

Kikhosta är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Information till patienten, smittspårning och provtagning åligger behandlande läkare.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar (folkhalsomyndigheten.se)

Förebyggande åtgärder

Vaccination för barn

Vaccination enligt svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuds vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Efter vaccindos 3 uppnås en hög immunitet (80–90 %). Skyddseffekten avtar redan efter 5 år.

Påfyllnad ges vid 5 års ålder samt i årskurs 8–9. Mellan år 1979–1996 ingick inte kikhosta i barnvaccinationsprogrammet.

Vaccination vid graviditet

Vaccin mot kikhosta rekommenderas för gravida från graviditetsvecka 16, helst i god tid innan förlossningen. Vaccination rekommenderas vid varje ny graviditet oavsett tidpunkt för senaste vaccination. Vaccin som rekommenderas under graviditet är Triaxis. 

Läkemedelsbehandling

• Under katarralstadiet – ge antibiotika (makrolid) för att lindra och förkorta sjukdomsförloppet.
• Under kikningsstadiet – överväg antibiotika för att minska smittsamhet. Det är verkningslöst ur behandlingssynpunkt.

Följande grupper är särskilt viktiga att behandla:

• Spädbarn < 6 månader med misstänkt exponering (invänta inte provsvar)
• Spädbarn < 12 månader med symtom som kan tyda på kikhosta (invänta inte provsvar)
• Verifierad infektion hos person med spädbarn i nära omgivning
• Verifierad infektion hos gravid kvinna i tredje trimestern (särskilt nära förlossningen).

Makrolid bör inte ges till kvinnor som planerar graviditet eller är gravida i första trimestern. Makrolid kan ges i andra trimestern vid behov, gärna i samråd med infektionsläkare.

Dosering

• Barn upp till 40 kg – flytande erytromycin 20 mg/kg x 2 (eller 10 mg/kg x 4) i 7 dagar.
• Vuxna och barn > 40 kg – tablett roxitromycin 150 mg x 2 i 7 dagar. 

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Spädbarn bör remitteras till barnakutmottagning för observation under värsta kikningsstadiet.

Komplikationer

Pneumoni och otit är följdsjukdomar till kikhosta. Hos spädbarn finns risk för cerebral hypoxi, kramper, encefalopati och dödsfall.

Patientinformation

• Kikhosta (1177.se)
• Rekommendation om vaccination mot kikhosta för gravida (folkhalsomyndigheten.se)

Relaterad information

• Sjukdomsinformation om kikhosta (folkhalsomyndigheten.se)
• Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om kikhosta
• Vaccination mot kikhosta för gravida 

Referenser

• Sjukdomsinformation om kikhosta (folkhalsomyndigheten.se) [2025-08-06]
• Rekommendationer för att förebyga kikhosta hos spädbarn (pdf) [2025-08-06]
• Kikhosta InfPreg (medscinet.se) [2025-08-06]

Om innehållet

Publicerat: 2025-09-18
Giltigt till: 2029-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne