Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av barn och vuxna med misstänkt kikhosta

Barnakutmottagning

• Misstänkt kikhosta hos spädbarn

Bakgrund

Etiologi

Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis och kan förekomma hos både vuxna och barn. Eftersom varken vaccination eller genomgången infektion ger livslång immunitet förekommer kikhosta fortfarande i samhället och är en viktig differentialdiagnos vid långvarig hosta. Spridningen sker via droppsmitta och smittsamheten är hög, vid förekomst i en familj smittas 90% av icke immuna personer.

Riskfaktorer

Kikhosta kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn, särskilt barn som inte hunnit få sina två första vaccindoser vid 3 och 5 månaders ålder. Spädbarn smittas ofta av nära anhöriga.

Utredning

Symtom

Katarral fas

Inkubationstiden för kikhosta är 1–2 veckor men kan uppgå till 3 veckor. Symtomen startar ofta som en virusliknande bild med hosta och feber. De yngsta spädbarnen brukar inte ha feber.

Barn < 1 år kan ha andningsuppehåll utan att de har börjat hosta eller har kikningar, ibland med cyanos och medvetslöshet på grund av syrebrist.

Hosta och kikningar

• Apneér hos spädbarn.
• Attackvis hosta.
• Kikningar.
• Kräkningar i samband med hosta.
• Långdragen hosta hos vuxna.

Hostan tilltar och kommer i attacker, ofta förenade med svårighet att andas (kikningar). Hostattackerna avslutas ofta med att barnet hostar eller kräks upp slem. Hos vuxna är den dominerande sjukdomsbilden långvarig hosta.

Så småningom klingar hostattackerna av, ofta inom 6–8 veckor, men det kan ta upp till 12 veckor innan de upphör.

Anamnes

• Närkontakt med spädbarn eller gravida
• Graviditet
• Följsamhet till vaccinationsprogrammet
• Smitta i omgivningen

Status

• Allmäntillstånd
• Ögon – svullnad, subkonjunktivala blödningar
• Hjärta och lungor – auskultation
• Hud – blekhet, cyanos, petekier i ansiktet (efter kikningar).

Handläggning vid utredning

För spädbarn kan kikhosta vara livshotande och därför krävs särskild uppmärksamhet hos spädbarn, höggravida kvinnor samt individer i alla åldrar som har nära kontakt med små barn.

Laboratorieprover

Prov för direktpåvisning av kikhostebakterier tas från nasofarynx. Diagnostiken görs med PCR (alternativt genom odling). Sensiviteten är hög de första 3–4 veckorna efter symtomdebut.

Provta tidigt och frikostigt när:

• spädbarn har hosta eller apné
• äldre barn och vuxna har hosta och dessutom närkontakt med spädbarn
• gravid kvinna i tredje trimestern har hosta.

I enstaka utvalda fall kan serologi vara aktuellt, antikroppar utvecklas dock först efter 3-4 veckors sjukdom. Serologier kan vara svårtolkade på grund av maternella antikroppar och tidigare vaccinationer, rådgör med laboratorie-barn-infektionsläkare vid behov.

Differentialdiagnoser

• Bronkit av viral genes, tex RS-virus
• Atypisk pneumoni
• Obstruktivitet, astma eller KOL.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handlägg spädbarn omedelbart. Detsamma gäller vid risk för smittspridning till spädbarn.

Smittsamheten minskar successivt, men kan förekomma upp till 6 veckor efter insjuknandet. Den minskar efter 2 dygn med behandling. Immunitet efter genomgången infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år.

Barn med kikhosta får vistas inom barnomsorg och skola om allmäntillståndet tillåter. Vårdnadshavare och personal bör upplysas om att smitta finns, framför allt för att skydda ovaccinerade spädbarn som är syskon till förskolebarn eller skolbarn. Samråd med smittskyddsläkare vid behov.

Smittskydd

Kikhosta är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Information till patienten, smittspårning och provtagning åligger behandlande läkare.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar (folkhalsomyndigheten.se)

Förebyggande åtgärder

Vaccination för barn

Vaccination enligt svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuds vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Efter tredje vaccindosen uppnås en hög immunitet (80–90%) men denna skyddseffekt minskar redan efter ungefär 5–7 år.

Påfyllnad ges vid 5 års ålder samt i årskurs 8–9. Mellan år 1979–1996 ingick inte kikhosta i barnvaccinationsprogrammet.

Vaccination vid graviditet

Vaccin mot kikhosta rekommenderas för gravida från graviditetsvecka 16, helst i god tid innan förlossningen. Vaccination rekommenderas vid varje ny graviditet oavsett tidigare tidsintervall från tidigare påfyllnadsdoser. Vaccin som är godkända att ges under graviditet är Boostrix och Triaxis.

Läkemedelsbehandling

Ge antibiotika (makrolid) under katarralstadiet för att lindra och förkorta sjukdomsförloppet. När kikningsstadiet har inletts är antibiotika verkningslöst ur behandlingssynpunkt, men bör ges för att minska smittsamheten.

Det är speciellt viktigt att behandla om det i nära omgivning finns barn under 1 år eller gravida i andra eller tredje trimestern (särskilt nära förlossning).

Dosering

• Barn upp till 40 kg – flytande erytromycin 20 mg/kg x 2 (eller 10 mg/kg x 4) i 7 dagar.
• Vuxna och barn > 40 kg – tablett roxitromycin 150 mg x 2 i 7 dagar.

Graviditet

Observera att makrolid inte ska användas av kvinnor som planerar graviditet eller är gravida i första trimestern. Makrolider kan användas i andra och tredje trimestern om behandling behövs, till exempel när förlossningen närmar sig. Rådgör med infektionsläkare vid behov.

Profylaktisk läkemedelsbehandling

Ge profylaktisk behandling till barn < 6 månader vid misstänkt exponering utan att invänta provsvar. Barn under 12 månader bör få profylaktisk behandling vid symtom som tyder på kikhosta även om sjukdomen ännu inte är verifierad.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Spädbarn bör remitteras till barnakutmottagning för observation under värsta kikningsstadiet.

Komplikationer

Pneumoni och otit är följdsjukdomar till kikhosta. Hos spädbarn finns risk för cerebral hypoxi, kramper, encefalopati och dödsfall.

Patientinformation

Kikhosta (1177.se)

Rekommendation om vaccination mot kikhosta för gravida (folkhalsomyndigheten.se)

Relaterad information

Sjukdomsinformation om kikhosta (folkhalsomyndigheten.se)

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om kikhosta

Om innehållet

Publicerat: 2022-11-11
Uppdaterat: 2024-11-21
Giltigt till: 2025-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne