Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

De allergiska sjukdomarna omfattar astma, allergisk rinit och konjunktivit, atopiskt eksem, kontakteksem, födoämnesallergi, urtikaria och angioödem, samt allergiska reaktioner orsakade av insektsstick och läkemedel. I detta kapitel beskrivs endast behandling vid allergisk rinit och allergisk konjuktivit.

Det finns ett tydligt samband mellan sjukdomstillstånd i de övre och nedre luftvägarna. Många patienter med allergisk rinit har även mer eller mindre väl diagnostiserad astma, och vice versa. Det är viktigt att behandla både de övre och nedre luftvägarna för att få optimal effekt. Läkemedelsbehandlingen vid astma beskrivs separat.

Terapiråd

Allergisjukdomarna, framför allt luftvägsallergi och astma, hör till våra folksjukdomar och en stor del av patienterna måste med nödvändighet skötas i primärvården. Det är därför viktigt med samverkan mellan primärvård och specialistmottagningar såväl kring den enskilde patienten som kring olika former av service med utredning och utbildning.

Patientinformation och instruktion, miljöåtgärder samt kontroll och uppföljning är mycket viktiga delar vid behandlingen av allergisjukdomarna, utöver läkemedelsbehandlingen.

Läkemedelsbehandlingen vid allergisk rinokonjunktivit bygger på lokalbehandling till näsa och ögon och peroral behandling med antihistamin allt efter grad av besvär och patientpreferens. Alla rekommenderade preparat finns att köpa receptfritt och kan användas för egenvård. Om optimal farmakologisk behandling har prövats med otillräcklig effekt kan allergen immunterapi (AIT) övervägas.

Läkemedelsbehandling

Behandling för vuxna

Allergisk rinokonjuktivit kan variera i svårighetsgrad och behandlingsbehov.

• Mild allergi; ingen påverkan på dagliga aktiviteter som arbete, studier, fritidsaktiviteter och/eller nattsömn.
• Måttlig till svår allergi; besvärande påverkan på dagliga aktiviteter som arbete, studier, fritidsaktiviteter och/eller nattsömn.

Basbehandling vid allergisk rinokonjunktivit

• Bäst effekt uppnås vid daglig förebyggande behandling.
• Peroral behandling med antihistamintabletter utgör oftast basbehandling.
• Vid lindriga och kortvariga besvär kan perorala antihistaminer eller nasala steroider användas.
• Lokal steroidbehandling för näsan rekommenderas till alla patienter med långdragna besvär.
• Lokalbehandling med ögondroppar är mer effektiv än behandling med antihistamintablett. Vid regelbunden och längre tids behandling bör ögondroppar i endospipetter eller flaska utan konserveringsmedel användas.
• Vid måttlig till svår rinokonjunktivit kan lokal behandling med kombinationspreparat med antihistamin och steroid användas och/eller dosen perorala antihistamin ökas.

Perorala glukokortikoider

Vid uttalade symtom trots optimal basbehandling vid allergisk rinokonjunktivit kan en kort peroral steroidkur ges, till exempel:

• Prednisolon 5 mg alternativt Betametason 0,5 mg, 5 tabletter per dag i 3–5 dagar.
• 1–3 tabletter de dagar under en pollensäsong då besvären är extra svåra.

Allergen immunterapi (AIT)

Vid bristfällig symtomkontroll trots optimal behandling och kontrollerad följsamhet bör patienten remitteras för ställningstagande till allergen immunterapi (AIT). Allergen immunterapi (hyposensibilisering) kan vara indicerad vid IgE-förmedlad luftburen allergi, det vill säga allergisk rinokonjunktivit eventuellt i kombination med astma orsakad av pollen, pälsdjur eller dammkvalster. Optimal farmakologisk behandling ska ha prövats med otillräcklig effekt. En annan indikation är bi- och getingallergi med allvarlig systemreaktion.

Behandlingen ges på specialistmottagning genom subkutan allergeninjektion (SCIT) var sjätte vecka i underhållsfas. Behandlingen i fulldos bör pågå i 3 år för luftvägsallergen och 5 år för bi- och getingallergen.

Mot björk, gräs och kvalsterallergi kan AIT även ges sublingualt (SLIT) i form av tabletter. Indikationen är samma som för subkutan behandling, det vill säga säkerställd IgE-förmedlad allergi med betydande besvär och otillräcklig effekt av bästa möjliga symtomatiska terapi.

Läkemedelsgrupper

Topikala läkemedel

Ögondroppar natriumkromoglikat

Som förebyggande lokal behandling rekommenderas mastcellsstabiliserande natriumkromoglikat Lecrolyn sine i flaska utan konserveringsmedel som är billigare än samma i endospipetter. Öppnad flaska är hållbar i 8 veckor.

Ögondroppar antihistamin

Vid tillfälliga och kortvariga besvär rekommenderas antihistaminögondroppar med levokabastin (Livostin), som dock endast finns i flaska med konserveringsmedel. Emedastin (Emadine) antihistaminögondroppar, som även finns i endospipetter, är betydligt dyrare.

Vid regelbunden och längre tids behandling bör ögondroppar utan konserveringsmedel användas. 

Antihistamin med mastcellsstabiliserande egenskap

Olopatadin (Opatanol) med antihistamin med mastcellstabiliserande egenskaper bör övervägas vid måttlig till svår allergi när effekten av annan behandling är otillräcklig. Det är dock en dyrare behandling och finns bara i flaska med konserveringsmedel. Kombinationsdropparna ketotifen (Zaditen), som är dyrare, finns som endospipetter.

Ögondroppar steroider

Lokal steroidbehandling (droppar) är effektiv men bör endast förskrivas av eller i samråd med ögonläkare på grund av biverkningsrisken.

Nässpray steroider

Det finns flera nasala steroider på marknaden men det finns ingen kliniskt relevant skillnad i effekt mellan de olika.

Mometason har indikation för behandling av säsongsbunden allergisk och perenn rinit samt näspolypos. De godkända indikationerna, det låga systemupptaget samt prisbilden är anledningarna till att mometason rekommenderas. Mometason är godkänt från 3 års ålder.

För att förebygga lokala biverkningar, som till exempel krustor och näsblödning, är rätt sprayteknik viktig liksom användning av lägsta möjliga effektiva dos.

Nödvändig terapi med lokal steroid ska även ges till gravida. Samma behandling kan fortsätta som före graviditeten och under amning. Mometasons lägre systemupptag borde vara till fördel vid behandling av gravida liksom under amning och behandlingen bedöms inte kunna påverka barnet.

Nässpray antihistamin

Lokalt antihistamin i form av nässpray levokabastin (Livostin) har sämre effekt på nästäppa än nasala steroider. Effekten är jämförbar med perorala antihistaminer, men är dyrare än både nasala steroider och perorala antihistaminer.

Nässpray kombinationsbehandling

En kombinationsspray av antihistamin och steroid är mer effektiv än preparaten var och en för sig. Vid otillräcklig effekt vid måttlig till svår allergi bör behandling med kombinationsspray prövas. Det är dock en dyrare behandling. Kombinationen flutikason/azelastin är billigare än mometason/olopatadin. Registrerade kombinationssprayer är godkända från 12 års ålder.

Perorala läkemedel

Antihistamin

Desloratadin är en icke-sederande, långtidsverkande antihistamin som har samma tillslagstid samt biotillgänglighet för alla beredningsformer.

• Oral lösning finns för barn från 1 års ålder.
• Munsönderfallande tablett (2,5 mg) finns för barn 6–12 år.
• Tablett (5 mg) kan ges från 12 års ålder.
• Munsönderfallande tablett (5 mg) är endast ett alternativ för patienter som inte kan svälja tabletter.

Vid måttlig till svår allergi och otillräcklig effekt trots tillägg av lokal behandling rekommenderas dosering morgon och kväll, men vetenskapligt underlag för det är svagt.

Desloratadin är säkert att ta under graviditet och vid amning (2).

Övriga icke sederande antihistaminer har inga fördelar jämfört med desloratadin, men har olika nackdelar såsom ofullständigt sortiment, högre åldersgräns eller är prodrug.

Glukokortikoider

Prednisolon (Prednisolon) och betametason (Betapred, Betametason) har likvärdig effekt. Perorala steroider kan ges vid terapisvikt trots optimal grundmedicinering av allergisk rinokonjunktivit.

Allergen immunterapi (AIT)

Mot björk, gräs och kvalsterallergi kan AIT ges sublingualt (SLIT) i form av tabletter.

• Itulazax (björk) – godkänd från 5 år
• Grazax och Aitgrys (gräs) – godkänd från 5 år
• Acarizax (kvalster) – godkänd från 5 år
• Aitmyte (kvalster) – godkänd från 12 år.

Tabletterna ska endast förskrivas av specialist med kunskap och utbildning om SLIT (sublingual immunterapi). Första tabletten ska intas på mottagning under övervakning. Tabletten läggs under tungan en gång dagligen. Behandling med Aitgrys startas minst 4 månader före pollensäsongen och fortsätter över hela säsongen för att sedan göra uppehåll ca 5 månader. Övriga tabletter tas kontinuerligt efter start. Rekommenderad behandlingstid är 3 år. Behandling med mer än ett preparat kan ges samtidigt.

Kostnaden för tabletterna är hög. Fördelen med denna form av behandling jämfört med SCIT är framför allt att antalet mottagningsbesök minskar (kostnader + patienttid) men med fler än två SLIT-behandlingar minskar de ekonomiska fördelarna.

Injektionsläkemedel

Allergen immunterapi (AIT) med injektioner (SCIT)

Subkutan allergeninjektion (SCIT) finns för behandling mot svår allergi mot björk, gräs, kvalster, katt, hund samt bi- och getingallergi. Behandlingen ges på specialistmottagning var sjätte vecka i underhållsfas. Behandlingen i fulldos bör pågå i 3 år för luftvägsallergen och 5 år för bi- och getingallergen.

Särskilda överväganden

Att beakta vid behandling

Intramuskulär steroidbehandling med metylprednisolon rekommenderas inte för behandling av rinokonjunktivit bland annat på grund av risk för biverkningar och bristfällig dokumentation av effekten. Intramuskulär steroidinjektion ska inte heller ges på indikationen förebyggande behandling.

Om tillståndet

• Allergi vid bi- eller getingstick – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
• Allergisk rinokonjunktivit – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
• Anafylaxi – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
• Allergisk rinit hos barn och vuxna (lakartidningen.se)

Referenser

1. Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) guidelines-2016 revision, J Allergy Clin Immunol, 2017 Oct;140(4):950-958. (pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)
2. Behandla pollenallergi vid graviditet och amning - Frågeforum (fragor.lakemedelsverket.se)
3. Vårdprogram Anafylaxi 2024, Svenska Föreningen För Allergologi (sffa.nu)

Om innehållet

Publicerat: 2026-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne