Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och behandling av lindrig till måttlig psoriasis
• Uppföljning av mild till måttlig psoriasis vid god behandlingseffekt

Hudmottagning

• Utebliven behandlingseffekt
• Svår psoriasis eller psoriasis hos barn
• Oklar diagnos

Bakgrund

Psoriasis klassificeras som en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som drabbar patientens hud och naglar samt har stark association med ledengagemang. Immunsystemet spelar en viktig roll i sjukdomsprocessen.  

Denna rekommendation handlar om psoriasismanifestationer i hud hos vuxna. Psoriasisartrit och pustulosis palmoplantaris (ett tillstånd besläktat med psoriasis) har separata rekommendationer.

Epidemiologi

Prevalensen i Sverige uppskattas till 2–4 %. Psoriasis kan debutera i alla åldrar, men vanligen före 30 års ålder. Män och kvinnor drabbas lika ofta.

Etiologi

Orsaken till sjukdomen är inte fullt känd men det står klart att genetiska faktorer är av stor betydelse, samtidigt som omgivningsfaktorer bidrar.

Riskfaktorer

Ärftlighet är den mest betydande riskfaktorn och spelar en högre roll vid utveckling av psoriasis i unga år.

Utlösande faktorer

Yttre och inre faktorer kan trigga skov eller försämra psoriasis. Vanliga faktorer är:

• infektioner – framförallt streptokockinfektion
• skada mot huden – Köbnerfenomen
• rökning
• läkemedel – till exempel ACE-hämmare, betablockerare, kalciumblockare, litium, klorokin och TNF-hämmare
• psykisk påfrestning.

Samsjuklighet

• Metabolt syndrom med hypertoni, typ 2-diabetes, hyperlipidemi och obesitas.
• Hjärt-kärlsjukdom, framförallt patienter med svår psoriasis.
• Psykisk ohälsa – depression, oro, delvis på grund av immunologiska faktorer kopplade till psoriasis.
• Inflammatoriska tarmsjukdomar.
• Ögoninflammationer som uveit och episklerit.

20–30 % av patienter med psoriasis i huden utvecklar psoriasisartrit.

Utredning

Symtom

Olika symtom och psoriasisvarianter kan förekomma samtidigt och den kliniska bilden kan variera under livet. Ofta går sjukdomen i skov. I melaninrik hud framträder rodnaden ofta mindre tydligt.

Plackpsoriasis (psoriasis vulgaris)

• Förekomst – utgör majoriteten av all psoriasis
• Utseende – rodnade skarpt avgränsade fjällande infiltrerade utslag, silverfärgade med stearinfjällsfenomen och punktformiga blödningar om fjäll avlägsnas
• Storlek – kan variera stort, från < 1 cm till > 20 cm
• Lokalisation – oftast symmetriskt på sträcksidor av armbågar eller knän, ryggslut och hårbotten

Guttat psoriasis

• Förekomst – vanligare hos yngre, uppstår akut, ofta efter infektion, särskilt streptokocktonsillit
• Utseende – små droppformade utspridda röda fjällande utslag
• Lokalisation – ofta spritt över bål, armar och ben

Invers psoriasis

• Förekomst – mindre vanlig än ovanstående
• Utseende – skarpt avgränsade rodnade fläckar utan fjällning
• Lokalisation – i hudveck, särskilt i crena ani, axiller, ljumskar, navel, i och bakom öron

Pustulös psoriasis

• Förekomst – mycket ovanlig
• Utseende – utbredd rodnad med inslag av små talrika sterila pustler
• Lokalisation – kan vara begränsad till ett litet område (lokaliserad pustulös psoriasis) eller hela kroppen (generaliserad pustulös psoriasis)

Erytroderm psoriasis (erytrodermi)

• Förekomst – mycket ovanlig
• Utseende – rodnad fjällande hud
• Lokalisation – täcker större delen av kroppsytan

Psoriasis i hårbotten

• Förekomst – mycket vanlig, psoriasis debuterar ofta i hårbotten
• Utseende – fjällning
• Övriga symtom – ibland klåda

Nagelpsoriasis

• Förekomst – ses hos hälften av alla med hudsymtom samt hos 80 % av patienter med psoriasisartrit
• Utseende – nageldystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar

Psoriasisartrit

• Förekomst – omkring hälften av patienter med psoriasis drabbas av värk och ledbesvär och ungefär hälften av dessa utvecklar psoriasisartrit. Hos 15–20 % debuterar ledsymtom före hudsymtomen
• Lokalisation – bland annat leder (artrit), rygg (spondylit) och sen- och muskelfästen (entesit)

Anamnes

• Hudförändringar – debut, utbredning och förlopp, efterfråga även symtom genitalt och analt.
• Värk – från rygg, leder eller senfästen.
• Samsjuklighet – ögonbesvär särskilt hypertoni, typ 2-diabetes, hyperlipidemi, obesitas och depression.
• Livsstilsfaktorer – framförallt tobaksbruk, vid behov även fysisk aktivitet och alkoholvanor
• Ärftlighet

Status

• Allmäntillstånd
• Hudstatus – inklusive hårbotten, bakom öron, genitalt och i crena ani
• Nagelförändringar – dystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar
• Vid behov – hjärta, blodtryck, psykiskt status

Förekomst av värk från rygg eller leder

Värk från rygg eller leder kan indikera förekomst av psoriasisartrit:

• fråga efter aktuella symtom från leder och senfästen, morgonstelhet och hereditet
• genomför status för att undersöka förekomst av synovit, daktylit eller entesit.

Handläggning vid utredning

Psoriasis är en klinisk diagnos. Biopsi ger sällan hjälp på grund av ospecifik histologi.

• Vid erytrodermi eller generaliserad pustulös psoriasis remittera akut.
• Vid snabbt förlopp eller vid guttat psoriasis ta svalgodling.
• Vid rygg- eller ledvärk kontrollera laboratorieprover.
• Vid misstanke om psoriasisartrit remittera till specialiserad vård.

Laboratorieprover

Vid rygg- eller ledvärk kontrollera:

• CRP och/eller SR
• överväg anti-CCP i differentialdiagnostiskt syfte.

Differentialdiagnoser

• Hud – framförallt eksem, svampinfektion, pityriasis rosea
• Nagel – nagelsvamp, tidigare trauma mot nagelanlag

Behandling

Handläggning vid behandling

• Optimera utlösande faktorer och samsjuklighet – särskilt kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa.
• Erbjud patientutbildning – speciellt vid nydebuterad psoriasis, överväg utbildning via specialiserad vård.
• Välj hudbehandling – individanpassa utifrån symtom och lokalisation.
• Ombesörj samtalsstöd eller KBT – utifrån patientens behov.
• Konsultera specialiserad vård – vid svår sjukdom (riktvärde >10 % av kroppsytan), svår hand- och fotpsoriasis, eller otillräcklig behandlingseffekt.

Patienten kan behöva hjälp från flera olika discipliner, särskilt vid ledengagemang eller samsjuklighet.

Levnadsvanor

Bedöm patientens behov av och erbjud framförallt stöd, i synnerhet hos patienter med svår sjukdom, för:

• rökstopp
• fysisk aktivitet
• viktminskning vid obesitas.

Läkemedelsbehandling

Mjukgörande rekommenderas för avfjällning, vid behov med tillsats av salicylsyra.

Topikal behandling med kortison rekommenderas i första hand (salva, kräm, gel, skum, emulsion eller lösning väljs utifrån lokalisation, symtom och patientens preferens):

• 1 applikation dagligen ges som behandling
• 1 applikation 1–2 gånger i veckan i några veckor ges som underhållsbehandling för att undvika recidiv.

Ocklusion med steroid kan övervägas kortvarigt för mer effekt.

Topikal kalcipotriol i kombination med kortison är andrahandspreparat.

Kropp

• Avfjällning med mjukgörande, vid behov med tillägg av salicylsyrevaselin eller salicylsyra i kräm 2 %.
• Kortison grupp III – plackpsoriasis och guttat psoriasis.
• Kombination av kortison och kalcipotriol – plackpsoriasis.

Vid utebliven effekt kan Enstilar skum ges, en gång dagligen upp till 4 veckor, därefter 2 gånger/vecka i flera veckor. Maximal dos kalcipotriol är 15 g dagligen eller maximal andel behandlad kroppsyta 30 %.

Ansikte eller invers psoriasis

• Kortison grupp I-II.
• Kan vid behov kombineras med mikonazol eller ekonazol.

Hårbotten

Applicera lokalbehandling i hårbotten före tillsats av vatten.

• Avfjällning av tjocka plack med mjukgörande, eventuellt salicylsyra 2 % – 5 % i kräm eller olja.
• Kortison grupp III-IV som lösning.

Vid utebliven effekt av kortison kan Daivobet gel provas. Gelen masseras in i hårbotten dagligen tills läkning, därefter 2 gånger/vecka. 

Vid mjällbildning kan ketokonazol schampo provas 2 gånger/vecka i en månad, därefter 1 gång per vecka.

Behandling inom specialiserad vård

Inom specialiserad vård kan det bli aktuellt med ljusbehandling och/eller systemisk behandling.

Psoriasis – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation Hudmottagning

• Utbredd eller svår psoriasis eller psoriasis hos barn.
• Utebliven effekt av behandling vid mild till måttlig psoriasis.
• Oklar diagnos.

Komplikationer

• Hudsymtom – psykosocial inverkan på livskvalitet, inskränkning av arbetsliv och socialt liv.
• Hjärt-kärlsjukdom – vid svår psoriasis.
• Depression – delvis på grund av en ökning av proinflammatoriska cytokiner.

Klinisk uppföljning

Psoriasis är ofta underbehandlad. Följ upp insatt behandling och justera dos eller val av läkemedel om effekten inte är tillräcklig.

Följ särskilt upp kardiovaskulära riskfaktorer, metabolt syndrom, psykiskt mående och livskvalitet.

Patientinformation

Psoriasis (1177.se)

Relaterad information

• Nationella riktlinjer: psoriasis (socialstyrelsen.se)
• Psoriasis och psoriasisartrit – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Referenser

• Psoriasis, vårdförlopp (vardpersonal.1177.se) [2025-10-09]
• Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis (socialstyrelsen.se) (pdf) [2025-10-09]
• Läkemedelsbehandling av psoriasis och psoriasisartrit - behandlingsrekommendation (lakamedelsverket.se) (pdf) [2025-10-09]
• Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (socialstyrelsen.se) (pdf) [2025-10-09]
• Psoriasis: Epidemiology, clinical manifestations, and diagnosis (UpToDate.com) [2025-10-10]
• Clinical manifestations and diagnosis of psoriatic arthritis (UpToDate.com) [2025-10-10]
• Psoriasis - Skånelistan med bakgrundsmaterial [2025-10-17]
• Antihypertensive drug use and psoriasis: A systematic review, meta- and network meta-analysis (pubmed.gov)[2025-10-09]

Om innehållet

Publicerat: 2025-12-16
Giltigt till: 2029-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne