Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Terapiråd

Asymtomatisk bakteriuri

Asymtomatisk bakteriuri (ABU) definieras som förekomst av relevant mängd bakterier i urin (≥ 10⁵ cfu/ml) utan samtidiga urinvägssymtom. Kan förekomma hos spädbarn och då rekommenderas bedömning av barnläkare. ABU hos äldre barn kräver ingen utredning. Kan vara relaterat till miktionsrubbning.

Akut cystit (nedre urinvägsinfektion)

Telefonkontakt med barnklinik rekommenderas för alla barn <2 år. Akut cystit (nedre urinvägsinfektion) hos barn <2 år är ovanligt och bör handläggas som febril urinvägsinfektion (pyelonefrit).

Febril urinvägsinfektion (pyelonefrit)

Febril UVI hos barn <2 år remitteras till barnakuten. Telefonkontakt med barnklinik ska övervägas vid febril UVI hos barn över 2 år.

Nedanstående rekommendationer gäller peroral behandling. Vid allmänpåverkan/sepsis eller om barnet kräks och inte kan behålla läkemedel givet per os ges intravenös behandling. 

Läkemedelsbehandling

Doseringsrekommendationerna följer Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer.

• Ta alltid urinodling, helst även CRP, före behandling.
• Telefonkontakt med barnklinik rekommenderas för alla barn <2 år.

Behandling för barn

Akut cystit

Rekommenderad behandling i första hand:

• Barn under 2 år: rekommenderas behandling via specialiserad vård.
• Barn ≥2 år: tablett nitrofurantoin 5 mg, 1,5 mg/kg x 2 i 5 dagar (kan krossas och blandas med vatten eller mat, observera att nitrofurantoin är kontraindicerat vid GFR <40 mL/min).
• Barn ≥ 5 år: tablett pivmecillinam 200 mg, 1 x 3 i 5 dagar.

I andra hand, vid okänt resistensmönster:

• Mixtur Cefadroxil 15 mg/kg x 2 i 5 dagar.

Andrahandsval vid känt resistensmönster:

• Mixtur trimetoprim  3 mg/kg x2 i 5 dagar (max 400 mg/dygn).

Dosering vid tablettbehandling trimetoprim:

• Barn under 12 år med vikt 15–30 kg: tablett trimetoprim 100 mg ½ x 2 i 5 dagar.
• Barn under 12 år och vikt >30 kg: tablett trimetoprim 100 mg 1 x 2 i 5 dagar.
• Barn över 12 år: tablett trimetoprim 160 mg 1 x 2 i 5 dagar. 

Febril UVI (pyelonefrit/övre UVI)

• Barn <2 år: Handläggs av barnläkare.
• Barn ≥ 2 år: Telefonkontakt med barnklinik ska övervägas vid febril UVI hos barn över 2 år. Om odlingssvar/resistensmönster inte är känt rekommenderas kontakt med barnklinik för behandling.

Till barn ≥2 år rekommenderas:

I första hand cefixime

• Cefixime 8 mg/kg x 1 per oralt (alternativt 4 mg/kg x 2 per oralt), max 400 mg x 1 i 10 dagar.

 Som alternativ efter odlingssvar rekommenderas:

• Trimetoprim/sulfametoxazol 3 (-5) mg/ kg x 2 (max 120 mg x2) i 10 dagar.

Behandling vid terapisvikt

Behandling och utredning kan behöva individualiseras vid avvikande kliniska fynd eller fördröjt svar på behandling (>48 timmar). 

Läkemedelsgrupper

Antibakteriella läkemedel

Särskilda överväganden

Att beakta vid behandling

Resistensnivåerna mot trimetoprim/sulfametoxazol bland E.coli är >20 % vilket gör detta läkemedel mindre lämpligt som empiriskt första handsval vid febril UVI. För resistensnivåer hos sjukdomsframkallande bakterier samt verksamhet avseende olika antibakteriella preparat hänvisas till: 

Information från Läkemedelsverket nr 5 2017 (lakemedelsverket.se)

Information från Läkemedelsverket nr 5 2017 bakgrundsdokumentation

Om tillståndet

Allmänt

Symtom och utredning vid akut cystit (nedre urinvägsinfektion)

Vanliga symtom vid akut cystit hos barn ≥ 2 år är dysuri, täta trängningar och urininkontinens. Makroskopisk hematuri ses vid hemorragisk cystit.

För att ställa diagnosen akut cystit eller febril urinvägsinfektion hos barn krävs en positiv odling (≥ 10³ CFU/ml) från ett urinprov som är uppsamlat med en tillförlitlig metod. Den mest pålitliga metoden är suprapubisk blåspunktion, men även kateterprov och mittstråleprov kan betraktas som tillförlitliga. Mittstråleprov kan även tas på blöjbarn. Utrusta föräldrarna med ett provtagningskärl för att fånga upp urinen när barnet kissar. Spädbarn kissar ofta vid uppvaknandet vilket kan utnyttjas. Oftast föreligger leukocyturi. Ett positivt nitrittest är en stark indikator på bakteriuri. UVI med njurengagemang ger oftast hög feber (≥ 38 ºC) och ofta, men inte alltid, CRP-stegring (≥ 20 mg/L).

Riskerna med urinvägsinfektion hos barn är både under- och överbehandling. Ha febril urinvägsinfektion (pyelonefrit) i åtanke vid oklar feber hos barn. Det är lätt att missa denna diagnos, vilket leder till underbehandling. Överbehandling kan orsakas av att man får föroreningar vid urinprovtagning. Säkerställ därför adekvat provtagning och överväg upprepad provtagning.

Symtom och utredning vid febril urinvägsinfektion (pyelonefrit)

Febril UVI är vanligast hos små barn och man söker oftast på grund av feber utan fokala symtom. De minsta barnen kan vara svårmatade, ha kräkningar, dålig viktuppgång och ibland ikterus. Vid irritabilitet, slöhet och allmänpåverkan ska sepsis misstänkas. 

Hos äldre barn förekommer symtom som hos vuxna, med flanksmärta, kräkningar och dunkömhet över njurar vid febril UVI.

Uppföljning

Efter genomgången UVI

Utredning efter genomgången UVI syftar till att upptäcka bakomliggande orsaker till infektionen, identifiera eventuell njurskada och riskfaktorer för recidiverande UVI. Var särskild uppmärksam vid infektioner orsakade av andra bakterier än  E.coli. 

Om barnet är symtomfritt efter behandling behövs ingen urinodling.

Akut cystit:

• Alla barn under 2 år bör utredas vidare via barnläkare för att hitta bakomliggande orsak, njurskada eller riskfaktorer för recidiv.

Febril UVI hos barn <2 år: 

• Ultraljudsundersökning av urinvägar ingår i basutredningen efter en febril UVI och ska göras på  barn <2 år. Ultraljud kan identifiera anatomiska avvikelser så som dilatation av njurbäcken eller urinledare som kan tyda på vesicoureteral reflux eller avflödeshinder. Övrig utredning ska följa de nationella riktlinjerna (www.barnlakarforeningen.se).

 Febril UVI hos barn ≥ 2 år:

• Individuell bedömning enligt nationella riktlinjer.

Vid recidiv

Blåsdysfunktion är en riskfaktor för recidivinfektioner. Hos småbarn kan det vara svårt att diagnostisera, men hos barn över 3–4 års ålder som fått kontroll över urinblåsan ser man ofta att UVI är relaterat till avvikande miktionsmönster, såsom glesa miktioner eller ofullständig blåstömning. Ofta ser man att barn med blåsdysfunktion även har förstoppningsproblem.

En enstaka akut cystit kräver ingen utredning. Vid recidiverande akut cystit bör man ta en noggrann miktionsanamnes (inklusive dryckes- och miktionsdagbok) och eventuellt komplettera med en residualurin- och flödesmätning.

Flickor får lättare nedre urinvägsinfektion än pojkar. Flickor informeras om miktionsrutiner och vikten av att tömma blåsan regelbundet och fullständigt. Uteslut förstoppning. Pojkar remitteras till barnläkare efter första recidivet, och flickor efter tredje recidivet. 

• Urinvägsinfektion hos barn – AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Referenser

• Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård 2022 (folkhalsomyndigheten.se)
• UVI-riktlinjer.pdf (barnlakarforeningen.se)
• Information från Läkemedelsverket nr 5 2017 (lakemedelsverket.se)
• Urinvägsinfektion hos barn - vårdriktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne (skane.se)
• Rekommenderade läkemedel för barn - Region Uppsala
• Läkemedel vid urinvägsinfektioner (UVI) - behandlings­rekommendation | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se)

Om innehållet

Publicerat: 2026-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne