Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Utredning och behandling av primär enures.
• Första bedömning vid daginkontinens.

Specialiserad vård

• Terapisvikt
• Daginkontinens eller sekundär enures

Bakgrund

Definition

Enures definieras som ofrivillig nattlig urinavgång under sömnen minst en gång per månad hos barn ≥ 6 år. Det bedöms som fysiologiskt hos barn < 6 år. Det är viktigt att barn med sängvätning får allmänna råd och att barn från 6 års ålder erbjuds aktiv behandling.  

Enures kan vara:

• monosymtomatisk – enures utan blåsdysfunktion
• non-monosymtomatisk – enures med blåsdysfunktion.

Blåsdysfunktion innebär problem att lagra urin i blåsan som exempelvis urgency eller trängningar, daginkontinens och/eller problem att tömma blåsan, till exempel vid hög eller låg tömningsfrekvens, svag stråle och krystkissningar.

Enures indelas i:

• primär enures – kontinuerlig sängvätning utan 6 månaders torr period
• sekundär enures – ny sängvätning efter tidigare torr period på minst 6 månader.

Daginkontinens

Med daginkontinens avses ofrivilligt urinläckage med avgränsade urinportioner (inte kontinuerligt sipprande) dagtid hos ett barn som fyllt 5 år.

Normal miktion

Normal miktionsfrekvens är ungefär 4–6 miktioner per dag och normal nokturi (nattlig miktion) är 1–2 miktioner per natt, där barnet vaknar och går upp för att kissa.

Epidemiologi

Primär enures förekommer hos 5–10 % av alla lågstadiebarn och 1–2 % av alla tonåringar, främst pojkar. Spontan mognad sker hos cirka 15 % per år i skolåldern och omkring 0,5 % har kvar besvär i vuxen ålder.

Etiologi

Primär enures har en klart ärftlig komponent och beror i de flesta fall på en eller flera av följande faktorer:

• nattlig polyuri på grund av bristande insöndring av antidiuretiskt hormon nattetid
• nattlig detrusoröveraktivitet (överaktiv blåsa)
• hög väckningströskel.

Andra bakomliggande orsaker:

• förstoppning (vanligt)
• neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD
• snarkningar eller sömnapné (anatomiskt andningshinder, vanligen adenoid hos barn)
• bakomliggande sjukdom eller missbildning (ovanligt, kan exempelvis bero på nydebuterad typ 1 diabetes, neurogen blåsrubbning eller diabetes insipidus).

Psykiska besvär är oftast sekundära till enures och sällan en primär orsak.

Utredning

Anamnes

Miktionsanamnes

• Enures – frekvens, eventuell tidigare torr period.
• Miktionsvanor dagtid – ofta (> 7 gånger per dygn) eller sällan (< 4 gånger per dygn).
• Daginkontinens – små eller stora urinportioner, ständigt sipprande.
• Urgency – plötslig oväntad trängning.
• Svag stråle – behov av att krysta eller trycka på magen vid miktion.

Allmän anamnes

• Allmänsymtom – trötthet, illamående, viktnedgång.
• Avföringsvanor – frekvens, hård eller lös avföring, avföringsinkontinens.
• Dryckesvanor – ungefärlig mängd och tid på dygnet.
• Törst – överdriven, särskilt nattetid.
• Sömn – svårväckt barn, snarkning, andningsuppehåll.
• Tidigare sjukdomar – urinvägsinfektioner, avvikande psykomotorisk utveckling.
• Ärftlighet.
• Psykiska besvär – koncentrationsproblem, svårighet att sitta stilla, problem i skolan.
• Påverkan – om barnet själv är mycket besvärat av nattvätan.

Status

• Allmäntillstånd.
• Bukpalpation (tecken på förstoppning).

Överväg även undersökning av:

• yttre genitalia – vid misstanke om samtidig daginkontinens, balanit, vulvit, hudbesvär, missbildning, avvikelse efter könsstympning
• rygginspektion samt neurologstatus i benen – vid misstanke om neurogen orsak med symtom som svag stråle, behov av att krysta
• blodtryck – vid allmänsymtom
• vikt och längd.

Handläggning vid utredning

Enures utreds i första hand med noggrann anamnes, relevant status och urinsticka, för att utesluta bakomliggande orsaker som till exempel: 

• förstoppning – behandla vid minsta misstanke (tills barnet har normala avföringsvanor i minst en månad)
• urinvägsinfektion – behandla efter signifikant urinodlingssvar vid samtidiga symtom som sveda och trängningar (enbart bakteriuri är sällan orsak till enures)
• typ 1-diabetes – utred eventuell glukosuri omgående
• lokala besvär från yttre genitalia – behandla vid behov
• obstruktiv sömnapné – utred vid misstanke
• samtidig daginkontinens – rekommendera miktionsschema med 5–6 schemalagda blåstömningar (samt direkt vid trängning).

Vidare utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid enures med samtidigt:

• allmänsymtom
• ständigt sipprande, krystkissning eller svag stråle
• kvarstående daginkontinens trots behandling med miktionsschema
• sekundär enures som kvarstår trots åtgärd av bakomliggande orsaker
• missbildning eller patologisk neurologstatus
• utebliven effekt av larm- och/eller läkemedelsbehandling.

Vid fortsatt misstänkt primär enures rekommenderas miktionsdagbok och vid behov dryckesmätning. Ingen ytterligare utredning behövs.

Miktionsdagbok

Be barnet och föräldrarna föra miktionsdagbok inklusive nattliga mätningar med vägning av blöja eller lakansskydd, gärna minst tre dygn.

• Förväntad blåskapacitet kan beräknas genom följande formel – (barnets ålder i år + 1) x 30 ml.
• Vuxen blåskapacitet på 400 ml nås i lägre tonåren.

Tolkning av miktionsdagbok:

• Överaktiv blåsa – urinportioner < 50 % av förväntad blåskapacitet.
• Nattlig polyuri – enuresvolym + första morgonurinen > 130 % av förväntad blåskapacitet.

Miktionsdagbok (pdf)

Laboratorieprover

  Ta urinsticka på alla och även urinodling vid misstänkt urinvägsinfektion.  

Behandling

Handläggning vid behandling

Uteslut och behandla först misstänkt bakomliggande orsak som förstoppning. Låt det gå minst 1 månad med regelbundna tarmvanor innan eventuell enuresbehandling inleds. Behandla därefter primär enures genom att:

• ge råd om dryck och miktion
• fortsätta behandling av förstoppning om aktuellt
• erbjuda lakansskydd vid behov
• erbjuda enureslarm eller läkemedel till barn från 6 år som är besvärade av nattvätan.

Råd om dryck och miktion

Rekommendera regelbundna rutiner med tillräcklig mängd vätska dagtid och minskat eller inget intag av dryck kvällstid samt miktion före sänggående.

Lakansskydd

Lakansskydd kan förskrivas till barn ≥ 6 års ålder för att slippa nattblöja, om barnet önskar.

Enureslarm

Enureslarm fungerar bäst hos barn som har överaktiv blåsa, nattväta de flesta nätterna och som inte sover extremt djupt. Det är viktigt att familjen är motiverad. Larmbehandling kan bota barnet, till skillnad från läkemedelsbehandling som enbart är symtomlindring.

Ett enureslarm består av en trådlös fuktsensor som placeras i trosa/kalsong och en alarmenhet. Sensorn känner av om barnet kissar. Larmet bör användas varje natt. Resultat kan ses direkt eller inom några veckor. Föräldrarna bör vara beredda på att sova i barnets rum några veckor, för att hjälpa barnet att vakna.

Utbildning av familjen och tät kontakt med engagerad sjukvårdspersonal är viktigt för resultatet, liksom barnets motivation.

Uppföljning rekommenderas efter 2 veckor för att upptäcka felkällor och öka motivationen samt efter 4 veckor för utvärdering.

Vid positivt resultat bör behandlingen fortsätta tills minst 4 veckor med torra nätter i rad uppnåtts. Om resultat är otillräckligt efter 6–8 veckor bör annan behandling erbjudas.

Läkemedelsbehandling

Desmopressin

Desmopressin har bäst effekt vid nattlig polyuri med normal miktion dagtid. Biverkningar är sällsynta och effekten ses oftast direkt. Den botande effekten är sämre än för enureslarm.

Vätskerestriktion rekommenderas från 1 timme före tablettintag till 8 timmar efter, för att minska risk för vätskeretention och hyponatremi.

Vid behandling rekommenderas tablettintag 30–60 minuter före sänggående:

• Inled med hög dos i 2 veckor – tablett 0,4 mg eller frystorkad tablett 240 µg (gärna provförpackning).
• Halvera dosen vid god effekt för att hitta lägsta effektiva dos.
• Avsluta behandlingen vid utebliven effekt.

Vid god effekt kan behandlingen fortsätta kontinuerligt varje natt eller som tillfällig dos, exempelvis vid övernattning.

Behandlingen bör utvärderas genom korta uppehåll med jämna mellanrum för att se om torrhet uppnåtts, förslagsvis 1 vecka var 3:e månad.

Enures hos barn – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Sekundär enures.
• Kvarstående daginkontinens trots miktionsschema.
• Terapiresistent enures, särskilt hos barn > 10 år.
• Misstänkt bakomliggande sjukdom.

Vid behov av enureslarm kan detta i vissa fall erbjudas via uroterapeut på barnmottagning.

Remissinnehåll

• Anamnes – frekvens av enures, hereditet, social påverkan, daginkontinens.
• Utredning och gärna tillväxtkurva.
• Miktionsdagbok vid daginkontinens.
• Resultat av provade behandlingar.

Patientinformation

• Sängvätning hos barn (1177.se)
• Välkommen till Svenska enuresakademin (svenskaenures.se)

Relaterad information

• Sängvätning hos barn – enures (rikshandboken-bhv.se)
• Urininkontinens hos barn och ungdomar (vardhandboken.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2026-02-09
Giltigt till: 2030-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne