Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning, behandling och kontroll primärt hos barn.

Specialiserad vård

• Bedömning och vid behov behandling vid kvarstående besvär hos barn.
• Ensidig serös mediaotit hos vuxna eller tonåringar utan nyligen genomgången infektion eller annan förklaring.

Bakgrund

Definition

Sekretorisk mediaotit är ett inflammatoriskt tillstånd med vätska i mellanörat bakom en hel trumhinna, utan akuta symtom eller tecken till infektion.

Epidemiologi

Efter genomgången akut mediaotit har cirka 20 % av alla barn kvarstående vätska i mellanörat i 3 månader. Hos barn < 2 års ålder är andelen ännu högre.

Etiologi

Sekretorisk mediaotit (SOM, otosalpingit) är vanligt efter förkylning och i efterförlopp till akut mediaotit.

Riskfaktorer

• Barn – övervikt, fetma, ärftlighet, adenoidhypertrofi, Downs syndrom, kraniofacial missbildning.
• Vuxna – allergi.

Utredning

Symtom

• Lockkänsla.
• Fyllnadskänsla i örat.
• Krasande ljud i örat.
• Nedsatt hörsel.

Långdragna besvär hos barn kan ge symtom som:

• försenad språkutveckling
• högljutt tal
• irritabilitet
• ändrat kommunikationsbeteende.

Anamnes

• Förkylning eller akut mediaotit – nyligen genomgången.
• Nedsatt hörsel – upplevd eller tecken till.
• Andra symtom.

Status

• Allmäntillstånd.
• Öron – inspektion trumhinna, trumhinnerörlighet.
• Mun och svalg – gärna inspektion epifarynx hos vuxna.
• Hörseltest eller audiogram.

Fynd som talar för sekretorisk mediaotit

• Inspektion – vätska i mellanöra, förtjockad eller indragen trumhinna.
• Siegels tratt, pneumatisk otoskopi – nedsatt eller ingen rörlighet av trumhinna.
• Tympanometri – rak kurva, typ B.
• Webers test – ledningshinder, tonen lateraliseras till sjuka örat (vuxna och äldre barn).
• Audiogram – lätt nedsatt hörsel, ledningshinder.
• Viskprov – hörselnedsättning.

Viskprov kan övervägas om tillgång till audiogram saknas eller för yngre barn (barn < 4 år) där audiogram är svårt att utföra.

Utförande av viskprov

• Barnet sitter i undersökningsstolen utan ögonkontakt med ena sidan mot undersökaren, på 1 meters avstånd.
• Håll för örat som är vänt mot undersökaren.
• Viska tvåstaviga ord såsom apa, docka, lastbil, krita, godis som barnet får upprepa, som en lek.

Om tympanometri

Tympanometri är en snabb och enkel metod för att indirekt påvisa luft, vätska eller var i mellanörat. Tympanogram med rakt streck (B-kurva) talar för perforation eller var/vätska i mellanörat. ECV används för att särskilja perforation från var eller vätska. ECV > 1,0 ml hos barn och >2,0 ml hos vuxna talar för perforation eller fungerande plaströr.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån klinisk bild efter bedömning av trumhinnor och hörsel.

Sekretorisk mediaotit hos tonåring eller vuxen

• Sekretorisk mediaotit efter nyligen genomgången infektion behöver inte utredas initialt.
• Ensidig sekretorisk mediaotit utan annan förklaring och utan kronisk öronsjukdom bör handläggas enligt SVF huvud- och halscancer.
• Nytillkommen dubbelsidig sekretorisk mediaotit utan annan förklaring som inte normaliseras inom ett par månader bör föranleda kontakt med specialiserad vård.

Sekretorisk mediaotit hos barn

• Sekretorisk mediaotit efter nyligen genomgången infektion behöver inte utredas initialt.
• Ställningstagande till utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid sekretorisk mediaotit med minst ett komplicerande fynd.

Komplicerande fynd:

• Uttalad hörselpåverkan eller kvarstående hörselpåverkan under minst 3 månader.
• Funktionshinder som försvårar barnets kommunikation.
• Misstänkt påverkad talutveckling och/eller beteendepåverkan.
• Snarkning eller andningsuppehåll som tecken på att barnet har symtomgivande förstoring av tonsiller eller adenoid.

Differentialdiagnoser

• Akut mediaotit.
• Simplexotit.
• Extern otit.
• Vaxpropp.
• Främmande kropp i hörselgången.
• Tumör i nasofarynx eller epifarynx.
• Plötslig sensorineural hörselnedsättning.
• Öppetstående örontrumpet.
• Tensor tympanisyndrom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Sekretorisk mediaotit är vanligtvis spontanläkande men kan ha långdraget förlopp.

Hos barn med bilateral sekretorisk otit > 3 månader och samtidig hörselnedsättning på minst 25 dB kan insättning av rör (och eventuellt abrasio vid adenoid) vara aktuellt.

Egenvård

Autoinflation flera gånger dagligen rekommenderas. Valsalvas manöver kan användas eller otovent ballong (barn > 3 år). Eventuell allergi som utlösande faktor hos vuxna bör behandlas.

Remissrutiner 

Remissindikation för barn

• Barn med funktionshinder som försvårar barnets kommunikation.
• Bilateral serös mediaotit med symtom i ≥ 3 månader eller utan symtom i ≥ 6 månader.
• Ensidig serös mediaotit med symtom i ≥ 3–6 månader.
• Serös mediaotit med snarkning eller andningsuppehåll.

Remissindikation för tonåringar och vuxna

• Kvarstående serös mediaotit i > 2-3 månader efter genomgången infektion.

Komplikationer

En del patienter med långdragen sekretorisk mediaotit utvecklar senare i livet adhesivotit eller kolesteatom.

Patientinformation

Ont i örat (1177.se)

Referenser

• Öron-, näs- och halssjukdomar (lakemedelsboken.se) [2024-02-07]
• Nationella rekommendationer för rörbehandling av barn med öroninflammationer (pdf) [2024-02-07]
• Otitis media with effusion (serous otitis media) in children: Clinical features and diagnosis (uptodate.com) [2024-02-07]

Om innehållet

Publicerat: 2024-02-13
Giltigt till: 2027-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne