Vårdnivå och samverkan

Primärvård

•   Primär bedömning, utredning och behandling i de flesta fall.  

Specialiserad vård

• Bedömning och behandling i svåra fall.

Bakgrund

Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för kollagen kolit och lymfocytär kolit.

Definition

Mikroskopisk kolit innebär en kronisk inflammation i kolon som karaktäriseras av kronisk, vattentunn diarré.

Epidemiologi 

Incidensen är 10–14 per 100 000 invånare och år. Medelåldern för debut är cirka 60–70 år. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor.

Etiologi 

Etiologin är oklar men sannolikt multifaktoriell.

Riskfaktorer 

Följande faktorer har identifierats som både riskfaktorer och utlösande faktorer:

• läkemedel – framför allt COX-hämmare, ASA, protonpumpshämmare, statiner, SSRI
• rökning.

Samsjuklighet 

• Celiaki.
• Gallsaltmalabsortion.

Utredning

Symtom

• Diarré – vattentunn, ej blodtillblandad.
• Buksmärta.

Anamnes

• Debuten kan vara snabb eller smygande.
• Långdraget förlopp. Intermittent förlopp kan förekomma.
• Vanligen viktstabilitet.

Status

• Allmäntillstånd.
• Bukstatus. 
• Överväg rektalpalpation.

Handläggning vid utredning

• Överväg annan orsak till diarré.
• Alarmerande symtom talar för annan orsak och bör utredas.
• Kontrollera laboratorieprover.
• Vid misstanke om mikroskopisk kolit genomförs koloskopi. Tänk på att ha med frågeställning mikroskopisk kolit på remissen för att få nödvändiga biopsier av hela kolonslemhinnan.

Alarmerande symtom

• Kort symtomduration med snabbt progredierande förlopp.
• Blod i avföringen.
• Feber. 
• Nattlig diarré.
• Viktnedgång.

Laboratorieprover

• Hb, CRP
• F-kalprotektin (ofta lågt eller endast lätt förhöjt)

Exempel på övriga prover som kan kontrolleras vid behov i differentialdiagnostiskt syfte:

• transglutaminasantikroppar, TSH
• f-Hb
• gastroenteritpanel bakterier
• protozoer, maskägg (mikro + DNA-påvisning) i vissa fall.

Diagnoskriterier

Typisk histologisk bild ställer diagnosen.

Differentialdiagnoser

• IBS
• IBD
• Långdragen gastroenterit
• Glutenintolerans
• Malignitet
• Gallsaltsmalabsorption. 

Behandling

Handläggning vid behandling

• Överväg utsättning av potentiellt utlösande läkemedel.
• Behandla med budesonid 9 mg dagligen sex veckor.
• Om diarrén går i regress – trappa ned budesonid med 3 mg varannan vecka till utsättning.
• Vid behov kan symtomatisk behandling med loperamid eller kolestyramin ges.

Vid recidiv

• Påbörja ny behandlingsomgång.
• Vid andra recidivet föreslås kontinuerlig behandling med lägsta möjliga dos, 3–6 mg budesonid dagligen. Utsättningsförsök bör göras årligen.

Vid behov av underhållsbehandling ta ställning till:

• insättning av osteoporosprofylax enligt separat rekommendation
• justering av eventuell diabetesbehandling.

Svårbehandlade patienter samt patienter som kräver mer än 6 mg budesonid dagligen, eller patienter där budesonid inte kan sättas ut efter ett år bör remitteras till specialiserad vård. Behandling med immunsupprimerande läkemedel kan då vara aktuellt.

Prognosen vid mikroskopisk kolit är god.

Remissrutiner

Remissindikation

• Svårbehandlade patienter, inkluderande patienter som kräver doser högre än 6 mg budesonid dagligen.
• Täta recidiv, eller om budesonid inte kan sättas ut efter ett år
• Oklar diagnos.

Remissinnehåll

• Anamnes. 
• Genomgången utredning.
• Effekt av genomförd behandling.

Komplikationer

• Observera risk för kortisonbiverkningar vid långvarig behandling.

Patientinformation

Mikroskopisk kolit - 1177

Referenser

• Mikroskopisk kolit - Skånelistan med bakgrundsmaterial [2025-09-02]
• Microscopic (lymphocytic and collagenous) colitis: Clinical manifestations, diagnosis, and management (UpToDate.com) [2025-09-02]
• Mikroskopisk kolit (lakemedelsboken.se) [2025-09-02]
• Steroidbehandling motiverar inte ulkusprofylax med protonpumpshämmare (janusinfo.se) [2025-10-14

Om innehållet 

Publicerat: 2025-10-23
Giltigt till: 2029-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne