Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Terapiråd

Kronisk urtikaria delas in i kronisk spontan urtikaria och kronisk inducerbar urtikaria. Vid kronisk spontan urtikaria kan man inte finna någon säker utlösande orsak.

Läkemedel som kan ge eller försämra urtikaria eller angioödem, såsom ACE-hämmare, och NSAID bör utsättas.

Läkemedelsbehandling

Behandlingen är symtomatisk och pågår till spontan utläkning (1).

Förstahandsbehandling är icke-sederande H1-­antihistaminer i normal dos. Om effekten är otillräcklig efter 2–4 veckor kan dosen ökas upp till fyrfaldig normal dos. Icke­ sederande H1-­antihistamin i upp till fyrfaldig dos har god effekt hos 45–65 % av patienterna.

Vid akut exacerbation av kronisk urtikaria kan man ge en kort kur med prednisolon 20–50 mg/dagligen i max 10 dagar.

Behandling vid terapisvikt

Om icke-sederande H1-­antihistamin i fyrfaldig dos har otillräcklig effekt efter 2–4 veckor rekommenderas remiss till hudklinik för tillägg av omalizumab (2). Omalizumab är en monoklonal antikropp som binder till IgE och ges som subkutan injektion med cirka en månads intervall. Behandlingen fortgår till spontan utläkning av sjukdomen. God effekt av omalizumab uppnås hos 77–90 % av patienterna.

Urtikaria Kronisk-omalizumab (Xolair) (pdf)

Vid otillräcklig effekt av omalizumab kan man på hudklinik överväga behandling med ciklosporin.

Om tillståndet

Allmänt

Urtikaria är ett tillstånd som karaktäriseras av kvaddlar (nässelutslag) eller angioödem eller båda symtomen samtidigt. En kvaddel är en kliande hudlesion med en central svullnad och omgivande rodnad, som kvarstår 30 minuter till 24 timmar innan huden återgår till det normala. Angioödem är en plötslig och ofta smärtsam svullnad av djupare delen av huden eller mukösa membran och kan kvarstå upp till 72 timmar. Urtikaria definieras som kronisk när symtomen kvarstår dagligen eller nästan dagligen under mer än 6 veckor (1).

Kronisk urtikaria delas in i kronisk spontan urtikaria och kronisk inducerbar urtikaria. Vid kronisk spontan urtikaria kan man inte finna någon säker utlösande orsak. Vid kronisk inducerbar urtikaria finns däremot en utlösande orsak. Kronisk inducerbar urtikaria kan exempelvis utlösas av kyla, värme eller tryck och då bör dessa faktorer undvikas. Två eller flera subtyper av kronisk urtikaria kan förekomma samtidigt hos en enskild individ.

Spontan regress av kronisk urtikaria ses hos 30–55 % inom 5 år, men sjukdomen kan persistera i många år. Livstidsprevalens av kronisk urtikaria beräknas vara 1–2 % (3). Kronisk urtikaria kan ha betydande påverkan på livskvalitet (4).

Diagnostik

Utredning vid kronisk urtikaria syftar till att bekräfta diagnosen och utesluta andra differentialdiagnoser.

Noggrann anamnes avseende förloppet, utlösande faktorer och associerade symtom är avgörande. Extensiva screeningtester vid kronisk urtikaria rekommenderas inte. Laboratorieprover vid kronisk spontan urtikaria kan begränsas till diff och CRP eller SR.

Vid kronisk inducerbar urtikaria finns en utlösande faktor i anamnesen och detta kan ofta bekräftas med lämpligt provokationstest hos hudläkare. Vid kronisk spontan urtikaria kan man i anamnesen inte finna någon utlösande orsak. Hos en del av dessa patienter har man funnit cirkulerande histaminfrisättande autoantikroppar (anti­FceR1­antikroppar) vilket tyder på autoimmuna mekanismer (5).

Infektioner har diskuterats som utlösande genes till kronisk spontan urtikaria, men relevansen är oklar. Utredning avseende övre luftvägsinfektioner, tarmparasiter och infektion med Helicobacter pylori kan övervägas utifrån anamnes och status.

Typ 1-allergi är en extremt ovanlig orsak till kronisk spontan urtikaria. NSAID kan orsaka en icke­allergisk hypersensitivitetsreaktion som både kan utlösa och försämra en kronisk spontan urtikaria och NSAID bör därför undvikas. Thyreoidearubbning anses inte vara orsak till urtikaria utan är ett parallellfenomen. Behandling av thyreoideasjukdomen brukar inte påverka urtikarians förlopp (5). Stress kan troligen försämra urtikaria.

Om samma enskilda nässelutslag kvarstår i mer än 24 timmar bör urtikariavaskulit uteslutas med stansbiopsi, ANA och urinsticka. Om patienten har andra symtom som intermittent feber, ledvärk och trötthet bör autoinflammatoriska sjukdomar övervägas (6). Hos patienter som endast har angioödem måste ACE-hämmare och hereditärt eller förvärvat angioödem uteslutas som genes.

Urtikaria – AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Referenser

1. Kremer AE, Mettang T, Weisshaar E. Non-dermatological challenges of chronic itch. Acta
   Derm Venereol 2020;100:adv 00025.
2. Reich A, Ständer S, Szepietowski JC. Drug-induced pruritus: a review. Acta Derm Venereol. 2009;89:236-244.
3. Weisshaar E, Szepietowski J, Dalgard F, Garcovich S, Gieler U et al. European S2k guideline on chronic pruritus. Acta Derm Venereol 2019;99:469-506.
4. Pereira M, Ständer S. Therapy for pruritus in the elderly: a review of treatment developments. Expert Opin Pharmacother 2018;19:443- 450.
5. Pereira M, Zeidler C, Storck M, Agelopoulos K, Philipp-Dormston W et al. Challenges in clinical research and care in pruritus. Acta Derm Venereol 2020;100:adv00028.
6. Isery L, Dutray S, Chastaing M, Schollhammer M, Consoli S, Consoli S. Psychogenic itch. Transl psychiatry. 2018;8:52.

Om innehållet

Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne