Risker med kombinerad hormonell antikonception
Behandling med kombinerad hormonell antikonception innebär en liten ökad risk att drabbas av venös tromboembolism (VTE). Det är den östrogena komponenten som står för den ökade blodproppsrisken, men gestagenkomponenten modifierar risken.
Risken för VTE är störst för nya användare under det första året och allra störst under de första tre månaderna. Efter ett uppehåll på 4 veckor eller mer, återkommer den förhöjda risken vid nystart. Rådgivaren ska därför avråda från uppehåll/pauser i behandlingen.
Risken förefaller vara dosberoende. Risken att drabbas av blodpropp för en frisk person i fertil ålder som inte använder p-piller är cirka 2 per 10 000 användare och år. Vid p-pillerbehandling ökar risken för VTE till 5–12 per 10 000 användare och år. Kombinerade p-piller som innehåller levonorgestrel, norgestimat eller noretisteron medför något lägre risk för VTE (5–7/10 000) jämfört med preparat innehållande desogestrel eller drospirenon (9–12/10 000).
Även p-ring och p-plåster bedöms ligga på denna något högre risknivå. Risken för VTE hos en gravid är 10–30/10 000 patienter och år och under de tre första månaderna efter en förlossning är risken 50–100/10 000 patienter och år. Den absoluta risken för VTE för den enskilda som använder p-piller är mycket liten.
Pågående behandling med kombinerade hormonella metoder medför en liten ökad risk för bröstcancer. Detta baseras på en stor rapport som publicerades 1996. I samma rapport kunde man inte se några skillnader mellan olika sorter av kombinerade p-piller. Inget samband ses heller mellan användningstid och bröstcancerrisk. Efter avslutad behandling avtar risken successivt och är tillbaka på grundnivån efter 10 år.
Sammanfattningsvis innebär det i realiteten en mycket liten riskökning för bröstcancer hos yngre personer då grundrisken hos dessa är mycket låg och den något ökade risken knappast kan betraktas som kliniskt relevant.
Rekommendationen är att patienter som har förstagradssläkting med bröstcancer, med eller utan påvisad bröstcancergen, kan använda alla preventivmetoder, inklusive hormonell antikonception. Kombinerad hormonell antikonception är att föredra före gestagen metod, då kombinerade metoder ger en skyddseffekt mot ovarialcancer. Inga säkra slutsatser har kunnat dras om p-pillers eventuella effekter på risken att utveckla bröstcancer vid känd mutation i BRCA1/BRCA2.
En liten riskökning för hjärtinfarkt och stroke finns påvisad för kombinerad hormonell antikonception. Risken ökar med stigande ålder och vid förekomst av andra riskfaktorer såsom rökning, hypertoni, hyperlipidemi och diabetes.
Det finns en ökad risk för att utveckla meningeom (en eller flera tumörer) efter användning av nomengestrolacetat. Risken ökar med kumulativ dos. Därför utgör meningeom eller anamnes på meningeom en kontraindikation för användning av kombinerade preventivmedel innehållande nomengestrolacetat (Zoely).