Katastrofmedicin
Stora skadeutfall kan utgöra en påfrestning på sjukvården men händelser som allvarligt stör sjukvårdens förutsättningar och minskar kapaciteten i omhändertagandet av skadade inträffar också. Katastrofmedicin kan sägas hantera den diskrepans som uppstår när balansen mellan krav och resurser ändras i negativ riktning.
Vid den här typen av händelser måste det finnas goda förutsättningar för samverkan med andra aktörer. Detta kan vara traditionella samverkanspartners som kommunal räddningstjänst och polis men andra samhällsorganisationer och privata företag kan också komma ifråga.
En allvarlig händelse som inträffar i Skåne är ett ansvar för hela Region Skåne och en samordning av regionens resurser måste då ske. Detta innefattar även privata aktörer med avtal med Region Skåne.
Resurser och rapporter
-
Katastrofmedicinska resurser
Sjukvårdens samtliga resurser ska vid en allvarlig händelse/stor olycka kunna utnyttjas.
-
Mottagningskapacitet på akutsjukhusen
Vid en särskild händelse med ett flertal skadade kommer TiB/RLB initialt att lämna en fördelningsnyckel till Sjukvårdledare/Medicinskt ansvarig inom ambulanssjukvården. Detta kan innebära att förvaltningen/sjukhuset kan behöva höja sin beredskap för att klara av situationen.
-
Förstärkningsresurs vid stora olyckor
Förstärkningsresurser
Region Skåne har vid en särskild händelse möjlighet att förstärka den prehospitala vården med viss materiel såsom bårar och filtar. Förstärkningsresurser kan begäras ut av Tjänsteman i Beredskap (TiB) samt sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig inom ambulanssjukvården.
-
Mottagningskapacitet på akutsjukhusen
-
Regional Krisledning (RKL)
RKL är Region Skånes funktion för krisledning och utgör vid händelser relaterat till hälso- sjukvården regional särskild sjukvårdsledning (RSSL).
RKL består initialt av Tjänsteman i Beredskap (TiB), Regional Läkare i Beredskap (RLB) och Kommunikatör i Beredskap (KIB). Funktionerna är i beredskap årets alla dagar, dygnet runt.
RKL har som sin främsta uppgift att stödja, samordna och vid behov leda Region Skånes sjukvårdsresurser vid allvarliga händelser som berör hälso- och sjukvården.
-
Regional läkare i beredskap (RLB)
RLB:s uppgifter är att vara medicinskt stöd till TiB samt stöd åt sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i skadeområdet. RLB är dessutom chef Regional krisledning (RKL) i initialskedet och regional vårdplatskoordinator.
-
Tjänsteman i Beredskap (TiB)
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap ska det i varje region finnas en funktion som ständigt är bemannad och som vid allvarlig händelse eller risk för sådan händelse har till uppgift att:
- ta emot larm
- verifiera uppgifter
- larma vidare
- initiera och samordna det inledande arbetet
- informera om händelsen.
Denna funktion benämns i Region Skåne som Tjänsteman i Beredskap (TiB).
Region Skånes olika verksamheter kan vända sig till TiB vid behov av stöd när man misstänker en allvarlig händelse eller när det har inträffat annan störning som påverkar Region Skånes verksamhet.
-
Regional läkare i beredskap (RLB)
-
Stödstyrkan
Stödstyrkan finns för att Sverige snabbt ska kunna bistå personer med hemvist i Sverige som drabbas av en allvarlig händelse utomlands. Stödstyrkan ska kunna lämna Sverige inom tolv timmar efter beslut, en första bedömningsstyrka redan efter sex timmar.
-
Utbildning
Ansvaret för regional katastrofmedicinsk utbildning- och övningsverksamhet ligger inom Koncernstab Säkerhet och Beredskap. Regionala utbildningar inom området finns att söka i Region Skånes lärportal.
Kontakta i första hand din lokala katastrofsamordnare/katastrofkoordinator om du har frågor om de katastrofmedicinska utbildningarna.
På regional nivå är det Stefan Aregger Lundh som är ansvarig för katastrofmedicinsk övning och utbildning.