Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och initial utredning vid misstänkt hepatit B

Infektionsmottagning

• Fortsatt utredning och behandling av patient med hepatit B

Bakgrund

Epidemiologi

Hepatit B är vanligt förekommande i världen med cirka 250 miljoner bärare. Högsta frekvensen finns i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien. I Sverige finns kroniska hepatitbärare främst bland personer från endemiska länder.

Risken för kronisk hepatit ökar ju yngre personen är vid smittotillfället. Hos vuxna utvecklar endast cirka 5 % kronisk sjukdom medan en nyfödd löper 90 % risk.

Etiologi

Hepatit B orsakas av virus med följande smittvägar:

• sexuell kontakt
• blod-blod
• mor-barn (hög risk för kroniskt bärarskap)
• syskon-syskon, adoptivbarn-föräldrar
• inokulation (intravenös injektion av drog, tatuering, piercing).

Inkubationstiden är 2–6 månader, vanligen cirka 3 månader.

Utredning

Symtom

Akut hepatit B

Drygt 50 % av vuxna med akut hepatit B får en symtomgivande infektion. Bland barn är andelen med symtom lägre. Vanliga symtom är:

• illamående
• matleda
• led- och muskelvärk
• trötthet.

Fulminant hepatit B

Fulminant hepatit B ger ofta allmänpåverkan, trötthet och slöhet, leversvikt med förhöjt PK-INR samt risk för leverkoma.

Kronisk hepatit B

Patienten är oftast symtomfri.

Anamnes

• Riskfaktorer för smitta.
• Andra sjukdomar och aktuella läkemedel.

Status

• Det är vanligt med normalt status.
• Ömhet under höger arcus kan förekomma.
• Vid ikterus (gulsot) ses gula ögonvitor och gul hud, urinen blir ofta mörk och avföringen ljus.

Handläggning vid utredning

• Ta blodprov vid misstanke om hepatit B.
• Erbjud blodsmittescreening till alla patienter från högendemiska områden och patienter med högriskbeteende för blod- och sexuell smitta.
• All undersökning, provtagning och behandling vid hepatit B är kostnadsfri för patienten.

Akut hepatit B och kronisk hepatit med positivt HBeAg innebär hög smittsamhet och kräver snabb handläggning.

Faktorer som kan påverka sjukdomsförloppet negativt är annan blodsmitta, högt BMI, immunosuppression och hög alkoholkonsumtion.

Smittskydd

Hepatit B är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram till att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare. Detta innebär ansvar för att:

• Ge information till patienten om sjukdomen och ge förhållningsregler, till exempel om personens skyldighet att informera om blodsmitta vid sjukvårdskontakt.
• Säkerställa att smittspårning påbörjas, antingen via egen enhet eller via remiss till särskild enhet enligt regionala rutiner.
• Skriva klinisk smittskyddsanmälan i SmiNet.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar (folkhalsomyndigheten.se)

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om Hepatit B

Smittspårning innebär provtagning och vaccination av dem som kan ha utsatts för smitta (sexualpartners, familjemedlemmar och personer som delat injektionsverktyg). Utförande är beroende av regionala förutsättningar.

Laboratorieprover

Vid misstanke om hepatit B, ta hepatitserologi och kontrollera leverfunktion.

Diagnoskriterier

• Diagnosen ställs vid påvisande av HBsAg.
• Vid akut hepatit B är HBsAg och anti-HBc IgM positivt.
• Vid kronisk hepatit är HBsAg och anti-HBc IgG positivt, men anti-HBc IgM negativt. Sjukdomsduration ska överstiga 6 månader.
• När HBeAg är positivt tyder det på höga virusnivåer och hög smittsamhet vid både akut- och kronisk hepatit B.

Kompletterande prover tas via specialiserad vård.

Behandling

Handläggning vid behandling

Akut och kronisk hepatit B utreds vidare och behandlas via specialiserad vård.

Utläkning av akut hepatit B sker hos mer än 95 % av immunkompetenta vuxna personer. Viruset kan dock finnas kvar i levercellerna, och vid en eventuell framtida immunsuppression finns det därför risk för att sjukdomen återkommer.

Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och hepatocellulär cancer. En del av patienterna kommer att erbjudas läkemedelsbehandling för att minska risken för leverskada och smittsamheten. Antiviral behandling av kronisk hepatit B är effektiv och förhållandevis enkel. Den leder dock sällan till bot utan syftar till att minska virusnivåerna och risken för komplikationer.

Förebyggande åtgärder

Till patienter som injicerar droger ges kontaktuppgifter till verksamhet med sprututbyte, för att minska risken för annan blodsmitta.

Accidentell exposition för blod-och kroppsvätska

Risken för smitta vid exponering av hepatit B är ca 20-30 % utan profylax. Så kallat nollprov tas på den exponerade samt smittkällan. Profylax ges till den exponerade utan att vänta på provsvar.

Postexpositionsprofylax

Profylax ska erbjudas skyndsamt, helst inom 24 timmar efter exposition till icke-immun person och är alltid kostnadsfri. Det kan då ges som snabbvaccination med hepatitvaccin dag 0, 7, 21 samt efter 6–12 månader. Hepatit B immunoglobin kan övervägas i vissa fall.

Om den exponerade fått enstaka vaccindoser tidigare (dvs ej fullvaccinerad) ges boosterdos vaccin. För fullvaccinerade finns särskilda rutiner.

Stick- och skärskador

Den som upptäcker behovet av profylax har ansvaret för att utföra det själv eller att komma överens med specialistklinik om utförandet.

Fortsatt uppföljning av den exponerade avgörs av vad nollprovet visat. Rådgör med specialist vid behov.

Vaccination

Alla regioner erbjuder vaccination mot hepatit B till nyfödda barn. Även många barn födda i andra länder är vaccinerade men komplettering kan bli aktuell.

Patientnära personal i hälso-och sjukvård bör erbjudas vaccination.

Vaccination kan vara aktuellt i samband med utlandsresa eller om man tillhör riskgrupp.

Rekommendationer om vaccination mot hepatit B – Profylax med vaccin och immunglobulin – före och efter exposition (folkhalsomyndigheten.se)

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Patient med hepatit B

Sjukskrivning

Det kan vara aktuellt med sjukskrivning vid akut hepatit B men mycket sällan vid kronisk infektion.

Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar - FMK (socialstyrelsen.se)

Komplikationer

Enstaka fall av akut hepatit B utvecklar fulminant infektion med akut leversvikt.

Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och hepatocellulär cancer.

Klinisk uppföljning

Uppföljning sker inom specialiserad vård. För att bekräfta utläkning krävs blodprov där HBsAg är upprepat negativt.

Patientinformation

Hepatit B (1177.se)

Relaterad information

Riskländer avseende hepatit B (folkhalsomyndigheten.se)

Statistik om smittsamma sjukdomar A–Ö (folkhalsomyndigheten.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde infektionssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2024-01-09
Giltigt till: 2027-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne