Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning av patient som söker i primärvård

Hudmottagning

• Oklar diagnos.
• Många kliniskt avvikande eller stora nevi.

Bakgrund

Definition

Melanocytära nevi är ett samlingsnamn för godartade hudförändringar orsakade av lokal proliferation av melanocyter. Melanocytära nevi kan vara medfödda eller förvärvade.

Epidemiologi

De flesta nevi är förvärvade och ökar fram till 50 års ålder. Nevi kan även tillbakabildas. Äkta medfödda nevi förekommer hos omkring 1 % av alla nyfödda barn. Små lätt upphöjda nevi är vanliga och kan uppkomma under tidiga barnaåren. De kvarstår genom livet.

Etiologi

Hereditet och solexponering är de två viktigaste faktorerna av betydelse för uppkomsten. Förändringarna kan klassificeras i olika typer utifrån melanocyternas lokalisation:

• junctionnevus – i gränsen mellan epidermis och dermis
• intradermalt nevus – i dermis
• sammansatt nevus – en kombination av junctionnevus och intradermalt nevus
• medfött nevus – i dermis, subkutis och djupare strukturer.

Det finns även speciella former av melanocytära nevi, exempelvis:

• Spitz nevus – ofta rosa och ibland pigmenterade och kupolliknande. Ses främst hos barn men kan också förekomma hos vuxna och kan försvinna spontant efter några år.
• Reeds nevus – variant av Spitz nevus men mörkbrunt till svart.
• Blått nevus – djupare dermalt nevus och därför blåaktigt.
• Halonevus – hos barn och ungdomar ses ibland en hypopigmentering runt ett nevus där nevuset går i regress. Oftast godartat tillstånd.
• Dysplastiskt nevus är en histopatologisk diagnos som endast kan ställas av patolog efter undersökning av borttagen förändring.

Utredning

Anamnes

• Hereditet
• Tidigare hudcancer
• Aktuella läkemedel och läkemedelsallergi

Nevi är i de allra flesta fall godartade men kan vara differentialdiagnos till hudmelanom. Därför bör en anamnes inriktas på att eftersöka om det hos patienten förekommer symtom som kan inge misstanke om hudmelanom.

Symtom som kan inge misstanke om hudmelanom är en fläck eller knuta (ofta pigmenterad) som:

• är nytillkommen eller har ökat i storlek
• har förändrats i färg eller form
• inte liknar övriga fläckar eller knutor på huden
• växer snabbt, är fast i konsistensen och är upphöjd.

Status

Hudstatus med helkroppsundersökning rekommenderas för att inte missa hudmelanom på andra lokaler. Bedöm särskilt:

• hudtyp
• uppskattat antal nevi – stora (över 5 mm) respektive små (under 5 mm)
• enskilt nevus – lokalisation, storlek, färg, form, avgränsning, upphöjning, skiljer ut sig från övrig hudkostym, så kallad ugly duckling.

Använd gärna dermatoskopi eller teledermatoskopi.

Junction nevus

• Utseende – välavgränsad, platt
• Dermatoskopi – jämnt pigmenterat nätverk

Intradermalt nevus

• Utseende – upphöjd med bred bas eller stjälkad, mjuk vid palpation, hudfärgad eller brun.
• Dermatoskopi – globulärt eller kullerstensmönster, kommateckenliknade kärl (vid depigmentering), avsaknad av pigmenterat nätverk.

Sammansatt nevus

• Utseende – centralt upphöjd på platt pigmenterad yta.
• Dermatoskopi – globulärt mönster och ljusa eller mörka strukturlösa områden centralt med pigmentnätverk i periferin.

Handläggning vid utredning

Pigmenterade hudförändringar handläggs utifrån klinisk och dermatoskopisk bild.

• Vid misstanke om hudmelanom rekommenderas handläggning enligt SVF hudmelanom.
• Vid misstanke om ytliga (in-situ), mukösa (i slemhinnor) hudmelanom eller lentigo maligna rekommenderas bedömning inom specialiserad vård.
• Vid många kliniskt avvikande eller stora nevi rekommenderas bedömning via specialiserad vård.
• Vid typiskt melanocytärt nevus kan diagnosen ställas kliniskt och excision bör undvikas.

Differentialdiagnoser

Möjliga differentialdiagnoser till nevi är till exempel:

• hudmelanom
• seborroisk keratos
• lentigo solaris
• basaliom
• angiom
• dermatofibrom
• pigmenterad aktinisk keratos.

Behandling

Handläggning vid behandling

Excision av typiskt melanocytärt nevus bör inte utföras inom offentligt finansierad sjukvård även om det besvärar patienten kosmetiskt eller vid exempelvis rakning.

I de fall excision är aktuellt bör följande råd beaktas:

• Excision kan med fördel göras med 2–3 (max 5) mm klinisk marginal där melanom in situ vill uteslutas/bekräftas. Mät med linjal för att undvika icke-radikal excision.
• Skär vinkelrätt genom hela huden för att få tillräckligt med material (gärna med synlig fettväv på undersidan) och behålla marginalen.
• Lägg snittföring i längsriktning på extremitet för att underlätta vid eventuell utvidgad excision.
• Undvik stansexcisioner då diagnostiken riskerar att inte bli fullständig.
• Skicka för PAD och ange misstänkt diagnos, storlek och lokalisation, samt klinisk excisionsmarginal på PAD-remiss. Var noga med att ange precis lokalisation.

Remissrutiner 

Remissindikation till hudmottagning

• Oklar diagnos.
• Stort antal nevi (> 50–100 stycken).
• Många kliniskt avvikande eller stora nevi.
• Multipla kongenitala nevi eller enstaka > 1,5 cm.

Remissinnehåll

• Anamnes.
• Hudförändringens lokalisation och noggrann beskrivning (storlek, färg, symtom).

Patientinformation

• Födelsemärken och hudförändringar (1177.se)
• Råd och rekommendationer – Solråd (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Relaterad information

Nationellt vårdprogram melanom (kunskapsbanken.cancercentrum.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde hud- och könssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2024-11-06
Giltigt till: 2027-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne