Anemi hos barn
-
ICD-10-SE
D50.9 Järnbristanemi, ospecificerad
D51.9 B12-bristanemi, ospecificerad
D52.9 Folatbristanemi, ospecificerad
D64.9 Anemi, ospecificerad
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Basal utredning av anemi hos barn.
- Behandling av menstruationsorsakad järnbristanemi.
Barnakutmottagning
- Uttalad anemi eller anemi och påverkat allmäntillstånd.
- Anemi och påverkan på trombocyter och/eller leukocyter.
Barnmottagning
- Vidare utredning och behandling av anemi (utom menstruationsorsakad järnbristanemi).
- Intravenös järnbehandling hos barn som ej klarar peroral behandling.
Bakgrund
Etiologi
Blodbrist, anemi, är ett symtom med principiellt olika bakomliggande orsak:
- Minskad produktion av röda blodkroppar – brist på hemoglobinkomponenter (järn, vitamin B12, folat), defekt syntes av hemoglobin (hemoglobinopati), hämning av benmärgen eller primär benmärgssjukdom.
- Förkortad överlevnad av röda blodkroppar – hemolys.
- Ökad förlust av röda blodkroppar – blödning.
Exempel på orsaker till anemi:
Järnbrist
- Minskat intag eller upptag – helamning efter 6 månaders ålder, ensidig/selektiv eller vegetarisk/vegansk kost, ätstörning, högt mjölkintag, celiaki.
- Ökad förlust – blödning från slemhinna, riklig menstruation, Meckels divertikel, trauma.
Vitamin B12- och folatbrist
- Lågt intag – ofta tonåringar, veganer.
- Minskat upptag – celiaki, läkemedel som antiepileptika.
Andra orsaker
- Talassemi – ärftlig sjukdom med defekt gen för bildning av hemoglobin.
- Hemolytisk anemi – nedbrytning av erytrocyter av olika orsaker.
- Benmärgssjukdom – akut leukemi, aplastisk anemi, myelodysplastiskt syndrom (MDS), Diamond-Blackfans anemi, Fanconis anemi.
- Sekundäranemi – exempelvis kronisk inflammation, njursvikt, hypotyreos.
Utredning
Symtom
- Trötthet, nedsatt ork, irritabilitet.
- Blekhet.
- Yrsel.
- Nedsatt aptit.
- Andfåddhet, hjärtklappning.
- Huvudvärk, kognitiv påverkan (koncentrationssvårigheter).
Anamnes
- Symtom på bakomliggande orsak – hematom, viktnedgång, nattsvettningar, låggradig feber.
- Kost – ensidig kost, stort mjölkintag, enbart amning hos barn > 6 månader.
- Återkommande eller långdragna infektioner.
- Utlandsresor – exempelvis malariaområde.
- Blödningstendens – näsblödning, blod i avföring eller urin, rikliga menstruationer.
- Andra sjukdomar, prematuritet.
- Läkemedel – särskilt NSAID, antiepileptika.
- Ärftlighet – sfärocytos eller annan hereditär anemi, talassemi, Oslers sjukdom.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta – blåsljud, takykardi.
- Blodtryck.
- Buk – mjältförstoring.
- Ytliga lymfkörtlar.
- Hud – blekhet, hematom, ikterus.
- Längd, vikt.
Handläggning vid utredning
Gör en klinisk bedömning och kontrollera basala laboratorieprover. Utifrån MCV kan följande misstänkas:
- Vid lågt MCV – järnbrist, talassemi.
- Vid normalt MCV – hemolytisk anemi, benmärgssjukdom (som leukemi, aplastisk anemi) eller sekundäranemi. Samtidig järn- och vitamin B12-brist.
- Vid högt MCV – vitamin B12- eller folatbrist, hemolytisk anemi eller benmärgssjukdom (som Myelodysplastiskt syndrom, Diamond-Blackfans anemi, Fanconis anemi).
Tonåringar med riklig menstruation eller ensidig kost med brist på järn, vitamin B12 eller folat kan i de flesta fall handläggas i primärvården. Diagnosen vid järnbrist kan bekräftas med provbehandling och uppföljning med Hb efter 1 månad.
Vid misstanke om annan anemi hos barn rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård.
Laboratorieprover
- Basala prover – Hb, MCV, leukocyter, trombocyter, CRP.
- Överväg – MCH, erytrocyter, retikulocyter, differentialräkning, ferritin, järn, TIBC, transferrin, kobalamin, folat.
- Överväg ytterligare prover utifrån misstanke – exempelvis bilirubin, LD, kreatinin, transglutaminasantikroppar och kalprotektin.
Tolkning av provsvar
- Järnbrist – lågt MCV, järn, ferritin (ferritin kan vara förhöjt vid samtidig inflammation). Högt TIBC.
- Vitamin B12- och folatbrist – högt MCV. Lågt kobalamin, folat.
- Talassemi – lågt MCV och MCH. Höga erytrocyter. Normalt ferritin.
- Hemolytisk anemi – normalt till högt MCV. Höga retikulocyter, högt bilirubin, LD.
Behandling
Handläggning vid behandling
Tonåringar med brist på järn, vitamin B12 eller folat kan ofta behandlas i primärvården. Behandlingen består av kostråd, läkemedel och vid behov dietistkontakt.
Tonåringar med riklig menstruation rekommenderas även kontakt med ungdomsmottagning eller gynekolog.
Kostråd
Exempel på kost som kan rekommenderas utifrån brist:
- Järn – lever, blodpudding, kött, ägg, skaldjur, tofu, spenat, baljväxter, nötter och fröer.
- Vitamin B12 – kött och mjölk.
- Folat – gröna bladgrönsaker, kål och baljväxter.
Läkemedelsbehandling
Ordinera vid järnbrist:
- Peroralt järn 1 gång dagligen i 3–6 månader (remiss vid behov av intravenös behandling).
- Uppföljning med Hb efter 1 månad (riktvärde ökning med 10 g/L) och med Hb + ferritin efter 3 månaders behandling. Fortsatt uppföljning därefter utifrån behov.
Ordinera vid vitamin B12- och folatbristanemi:
- Peroral behandling med kobalamin och/eller folsyra vid behov.
Remissrutiner
Remissindikation till barnakutmottagning
- Uttalad anemi eller anemi med påverkat allmäntillstånd.
- Anemi och samtidigt påverkan på trombocyter och/eller leukocyter.
Remissindikation till barnmottagning
- Konstaterad anemi för vidare utredning av orsak (undantag tonåringar med riklig mens eller ensidig kost, som svarar bra på provbehandling).
- Behov av intravenös järnbehandling hos barn som ej klarar peroral behandling.
Remissinnehåll
- Anamnes – kost, tarmsymtom, blödningssymtom.
- Hereditet – talassemi i familjen (ursprungsland).
- Utredningsresultat.
- Tillväxtkurva.
- Eventuell given behandling.
- Behov av tolk.
Om innehållet
Publicerat: 2023-01-27
Giltigt till: 2026-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne