Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning i de flesta fall hos barn över 1 år.

Specialiserad vård

Barn med hälta handläggs inom specialiserad vård utifrån misstänkt diagnos enligt följande:

• Alla barn < 1 år.
• Barn > 1 år vid misstänkt akut orsak, oklar orsak eller terapisvikt.

Bakgrund

Denna riktlinje ger vägledning i den primära handläggningen av oklar hälta och smärta i benen hos yngre barn, upp till cirka 10 år. Vid besvär hos äldre barn hänvisas till separat kunskapsstöd Höft- och knäsmärta hos äldre barn.

Definition

Hälta innebär att belastningen på en extremitet begränsas, ofta till följd av smärta men också på grund av svaghet eller missbildning.

Etiologi

Hälta hos mindre barn kan ha många orsaker och utgå från olika strukturer i exempelvis leder, muskler, nerver och skelett.

Ledrelaterad orsak

• Coxitis simplex – vanligaste orsaken, synovit (reaktiv artrit) i höftleden av oklar orsak, ofta efter viros eller överansträngning, förekommer hos barn i åldern 2–12 år (oftast 3–8 år).
• Perthes sjukdom – aseptisk bennekros i caput femoris, ses främst hos pojkar, förekommer i åldern 3–12 år (oftast 4–8 år).
• Kongenital höftledsluxation – hittas oftast i nyföddhetsperioden, men kan i enstaka fall missas.
• Septisk artrit – akut ledinfektion, ofta orsakad av stafylokocker eller Kingella kingae, vanligast hos spädbarn men förekommer i alla åldrar.
• Juvenil idiopatisk artrit (JIA) – kronisk reumatisk ledinflammation, ofta tidig debutålder.
• Henoch-Schönleins purpura (HSP) – akut IgA-vaskulit som även kan ge artrit, medianåldern är 4–6 år.
• Annan artrit – exempelvis reaktiv artrit, borreliaartrit, juvenil SLE.

Traumarelaterad orsak

• Stressfraktur – fraktur utan trauma, exempelvis efter belastande idrott eller vid nedsatt skeletthållfasthet (som vid ätstörning).
• Ockult fraktur – odislocerad spiralfraktur efter ringa trauma, ofta i tibia, ses vanligen hos yngre barn.
• Olycksfall – fraktur, distorsion, kontusion, luxation.
• Misshandel – trauma där anamnes inte stämmer med skada, misstänk särskilt vid multipla eller upprepade skador.

Annan orsak

• Benlängdsskillnad – kan vara funktionell (bäcken- eller ryggorsakad) eller strukturell (olika långa ben).
• Växtvärk – benignt tillstånd med oklar etiologi, vanligast i förskoleåldern, men förekommer upp till 12 års ålder.
• Diskit/osteomyelit – akut stafylokockinfektion i disk eller kotpelare, vanligast hos mindre barn.
• Influensaassocierad benign myosit (rullstolvirus) – oftast i vaderna, ses främst hos barn i yngre skolåldern.
• Fotrelaterad orsak – calcaneusapofysit, Köhlers sjukdom, främmande kropp.
• Mjukdelsrelaterad orsak – överrörlighet, muskeldystrofi.
• Neurologisk orsak – CNS-infektion, neuropati, hjärntumör.
• Akut buksmärta – särskilt akut appendicit, testistorsion, inklämt ljumskbråck.
• Leukemi – ovanligt, oftast i åldern 2–5 år.
• Skelett- eller mjukdelssarkom – ovanlig tumör, vanligast i åldern 5–20 år.
• Rakit – vitamin D-brist, ger mjukt deformerat skelett.

Utredning

Anamnes

• Hälta – debut (akut, smygande, efter trauma), duration.
• smärta – belastningsrelaterad, i vila, nattlig, lokalisation.
• Hudutslag.
• Morgonstelhet. 
• Viktminskning. 
• Infektion – pågående eller tidigare, feber, utlandsresa, fästingbett.
• Trauma, idrottsaktivitet.
• Hereditet – särskilt för reumatisk sjukdom, autoimmun sjukdom, psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom, hypermobilitet, skelettdysplasi.

Status

Observera först mindre barn i spontan rörelse innan undersökning på brits. Överväg följande undersökningar (bilateralt):

• allmäntillstånd – smärtpåverkan, avvikande rörelsemönster (hälta, tåisättning vid gång)
• lokalstatus från fot till höft (i den ordningen) – palpationsömhet, rörelseinskränkning, artrittecken, resistens, muskelatrofi
• Trendelenburgs test – positivt om bäckenet tippar när man står på det svaga benet och lyfter det friska
• hud – svullnad, rodnad, värmeökning, utslag, blåmärken
• rygg-, neurolog- och bukstatus (inklusive testiklar).

Fynd vid ledrelaterad orsak

• Coxitis simplex – snabb debut av ensidig smärta (ibland uttalad), inskränkt rotation, ingen feber, normal CRP.
• Perthes sjukdom – smygande eller episodisk smärta både i vila och aktivitet (utan föregående trauma), inskränkt inåtrotation och abduktion.
• Kongenital höftledsluxation – inskränkt abduktion (särskilt hos barn < 3 år), asymmetrisk gång vid ensidig, vaggande gång vid bilateral, positiv Trendelenburgs test.
• Septisk artrit – allmänpåverkan, feber, artrit, rörelsesmärta, högt CRP.
• Juvenil artrit (JIA) – morgonstelhet och hälta > 6 veckor, ofta artrit i knä eller fot, ibland feber, hudutslag och entesit.
• Henoch-Schönleins purpura – palpabel purpura, ibland artrit, hematuri och buksmärta.

Fynd vid trauma och annan orsak

• Fraktur – ovilja att röra kroppsdel, smärta vid belastning, mindre smärta i vila, lokaliserad palpationsömhet, inte alltid svullnad.
• Diskit/osteomyelit – försiktigt rörelsemönster, ofta låggradig feber, ibland lokal ömhet över disk, ofta förhöjt CRP och SR.
• Växtvärk – bilateral diffus värk nattetid i lår, knän eller underben i ett par timmar (inga symtom dagtid), ensidiga besvär förekommer men ska växla sida.
• Influensaassocierad benign myosit – muskelvärk i vaderna, svårt att gå, ibland feber och svullnad, läker spontant inom några dagar.
• Leukemi – trötthet, lokal svullnad och smärta i ben och leder, anemi, låga eller höga leukocyter.
• Skelettsarkom – nattlig ensidig smärta, lokal palpationsömhet, ofta allmänsymtom som trötthet.
• Mjukdelssarkom – växande mjukdelstumör, ofta smärtfri med allmänsymtom som trötthet.

Handläggning vid utredning

Små barn kan ha svårt att avgöra var smärtan sitter och det finns många tänkbara bakomliggande orsaker som behöver uteslutas. Höftorsakad smärta förläggs ofta till knäregionen och ryggrelaterad orsak till höften.

Bedöm barnet utifrån klinisk bild. Överväg kontroll av temp och CRP och behov av akut röntgen, särskilt vid trauma.

Alarmerande fynd kan vara tecken på exempelvis artrit, osteomyelit, diskit, fraktur eller malignitet. Följande fynd bör därför handläggas akut inom specialiserad vård:

• allmänpåverkan, hög feber
• ovilja att gå eller röra sig, särskilt hos mindre barn
• bensmärta med samtidig trötthet, anemi, låggradig feber
• nattlig ensidig smärta
• artrit, morgonstelhet
• lokaliserad palpationssmärta över skelett
• påtaglig rörelseinskränkning i höften
• positivt Trendelenburgs test
• påtaglig palpationsömhet i buk eller ömmande testikel
• misstänkt misshandel – följ separat kunskapsstöd Barn som far illa.

Vid avsaknad av alarmerande fynd bör patienten handläggas utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Vid akut hälta utan alarmerande fynd hos mindre barn är coxitis simplex vanligaste orsaken.

Röntgen bör övervägas frikostigt vid misstanke om sent upptäckt höftledsluxation, Perthes sjukdom, fraktur eller oklar artrit. Vid positivt fynd (eller fortsatt misstanke trots normal röntgen) rekommenderas fortsatt handläggning inom specialiserad vård.

Notera särskilt följande:

• Vid Perthes sjukdom kan röntgen vara normal de första 2–3 månaderna.
• Vid stressfraktur eller ockult fraktur kan röntgen vara normal i tidigt skede, upprepa efter någon vecka vid behov.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån aktuell diagnos, i de flesta fall via specialiserad vård.

Coxitis simplex

Coxitis simplex har god prognos och läker alltid spontant. Läkningen går snabbare om barnet vilar och är i stillhet. Försiktighet med smärtstillande läkemedel rekommenderas för att inte maskera försämring.

Uppföljning rekommenderas efter 2–3 dagar. Vid försämring rekommenderas kontakt med specialiserad vård, liksom vid utebliven läkning efter 1 vecka.

Remissrutiner 

Akutmottagning

• Alarmerande fynd.
• Konstaterad fraktur (via röntgen).
• Utebliven förbättring vid coxitis simplex.

Ortoped- eller barnmottagning

• Oklara höft- eller knäbesvär med hälta.
• Misstänkt sent upptäckt kongenital höftledsluxation.
• Misstänkt Perthes sjukdom.
• Terapisvikt. 

Relaterad information

• Höftbesvär hos barn (1177.se)
• Fotbesvär hos barn (1177.se)

Referenser

• BLF Svensk barnreumatologisk förening. Vårdprogram (reuma.barnlakarforeningen.se) [2025-06-04]
• Approach to hip pain in childhood (uptodate.com) [2025-06-04]
• Overview of viral myositis (uptodate.com) [2025-06-18]
• Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner, Svenska infektionsläkarföreningen (infektion.net) [2025-06-18] 
• The limping child: epidemiology, assessment and outcome (pubmed.gov)[2025-06-18]
• Evaluating the child who presents with an acute limp (pdf)[2025-06-18]

Om innehållet

Publicerat: 2026-03-16
Giltigt till: 2030-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne