Rekommendationer

• Rekommenderad måltidsordning

  Måltid	Tider	Energifördelning
  Frukost	07.00-08.30	15-20%
  Mellanmål	09.30-10.30	5%
  Lunch	12.00-13.00	25-30%
  Mellanmål	14.00-15.00	5-10%
  Middag	17.00-18.30	25-30%
  Kvällsmål	20.00-21.30	10-15%

  En del patienter kan behöva ännu fler måltider, som exempelvis ett tidigt morgonmål eller ett nattmål. Orolig nattsömn kan bero på hunger. Yrsel, irritabilitet och aggressivitet på morgonen kan vara tecken på för lång nattfasta.

  Vissa patienter kan på grund av sjukdom eller medicinsk behandling behöva äta på helt andra tider än de ordinarie. Det är viktigt att se till den enskildes behov och i möjligaste mån låta patienten äta när hen kan/vill göra det.

• Information mellan vårdpersonal och patient

  Maten är en viktig del av vården och personalen skall fråga patienten om hens vanor och önskemål. Personalen är skyldig att informera om tid och plats för måltider, veckans meny, alternativ till frukost, lunch och middag samt valmöjligheter av till exempel bröd, pålägg, dryck och portionsstorlek. 

  Patienten behöver också veta att det går att få något att äta utanför ordinarie måltidstider och eventuellt få önskekost.
  Om intaget av mat och dryck registreras, behöver patienten få information om varför och hur detta sker.

• Förberedelser inför måltiden

  I den mån det är möjligt och önskas bör patienten äta i matsalen. För att optimera och stimulera patienten att äta, kan personalen behöva:

  • Öppna fönstret och vädra rummet     
  • Ställa i ordning och torka av matbordet eller sängbordet
  • Ge patienten möjlighet att tvätta händerna
  • Hjälpa patienten att hitta en bekväm sittställning, framförallt om maten serveras vid sängbordet
  • Ge patienterna möjlighet att sitta i mindre grupper och få sällskap av varandra
  • Hjälp till med matintaget
• Servering av maten

  Presentera gärna menyn för patienten inför serveringen. Det är speciellt viktigt för patienter som får konsistensanpassad kost och för dem med till exempel synnedsättning.

  Låt patienten äta i sin egen takt. Anpassa livsmedel, portionsstorlek, konsistens och liknande till patientens behov och önskemål. Om patienten lämnar kvar mat på tallriken, fråga alltid varför.

  Många patienter behöver hjälp inför måltid med till exempel att:

  • Breda ut servetten
  • Öppna förpackningar (margarin, sylt, senap och så vidare)
  • Skära sönder helt kött
  • Hälla mjölk över gröten
  • Bre smörgåsen
  • Få lämpliga hjälpredskap, som pipmugg, tallrik med pet-emot-kant och ätredskap
  • Vid synskada behöver patienten få veta var på tallriken de olika komponenterna finns.
• Personlig äthjälp och hjälpmedel

  Att hjälpa någon att äta kräver en stark känsla för patientens integritet och för bibehållen värdighet och välbefinnande. Kontakt och kommunikation är viktigt när normala samtal inte fungerar, till exempel om patienten har afasi, lider av demens eller psykisk sjukdom.
  
  Medhjälparen måste vara lyhörd och på olika sätt försöka få klarhet i varför en patient inte vill äta. Orsaken till matvägran kan vara: tugg eller sväljningssvårigheter, motvilja mot serverad maträtt, depression eller tarmbesvär.
  
  Har patienten nedsatt ork, kan det vara bra att vila en stund före måltiden. Behöver patienten matas kan matningstiden ibland bli så lång att maten behöver värmas på igen.
  
  Måltidssituationen för patienter med demenssjukdom kan underlättas om distraherande och onödiga föremål på bordet tas bort. Att skapa kontrast mellan mat och tallrik och mellan tallrik och bord kan underlätta också för patienter med synnedsättning.

  Sittställningen

  Sittställningen är mycket viktig. En bra sittställning är viktig både för den patient som äter själv och för den som matas. Om man inte sitter bra kanske man inte heller orkar eller kan äta. Det är viktigt att man sitter stadigt och har fötterna i golvet. Om man sitter rakt eller lite framåtböjd underlättar det sväljningen. Armarna på bordet ger lite extra stöd.

  Hjälpmedel

  Har man svårt att hantera vanliga bestick, tallrik och glas finns det särskilda hjälpmedel.

  En bit ”antihalk” under bricka eller tallrik kan underlätta för att de ska hållas på plats. Eventuellt kan en ny, oanvänd wettex-duk, som fuktats och vridits ur, ha samma effekt.

  Det finns specialbestick med olika tjocklek på skaften, sådana som är lätta för den som är svag i händerna och tunga för dem som skakar eller darrar. Att använda en tesked kan fungera för en del. Det finns särskilda bestick för personer med en-handsfunktion eller andra rörelseinskränkningar.

  Tallrik med pet-emot-kant, förhöjd kant eller en vanlig djup tallrik kan underlätta för den som till exempel bara har en hand att äta med. Det finns glas i plast, som är lättare, och glas med greppvänlig fot, olika sorters bägare, små muggar och liknande som kan underlätta drickandet.

  Arbetsterapeuten kan hjälpa till med utprovning av äthjälpmedel och hjälp med träning av patientens finmotorik.

• Råd vid aptitlöshet
  • Anpassa måltiden till patienter som äter för lite
  • Kontrollera att patienten får rätt konsistens på maten
  • Anpassa portionsstorleken och kontrollera att det inte ligger för mycket mat på tallriken
  • Servera fler små måltider
  • Låt patienten äta när hen vill (till exempel tidigt morgonmål eller nattmål)
  • Kontrollera att maten ser aptitlig och tilltalande ut vid serveringen
  • Låt inte varm mat stå och bli kall. Servera vid lägst 60°. (Färdiglagad mat får varmhållas högst 2 timmar.)
• Tänder och munhygien

  Bra tänder och/eller fungerande protes är förutsättningar för att kunna äta. Matvägran, viktnedgång och ensidigt kostval kan bero på dåliga tänder och illasittande proteser. Naturligt gäller detta oftare äldre patienter. Äldre kan inte alltid beskriva sina tand- eller munbesvär och därför är det viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar dålig munhälsa.

  Svampinfektioner och muntorrhet kan leda till ätsvårigheter och undernäring. Vissa sjukdomar och mediciner kan relativt snabbt leda till kariesangrepp även hos den som haft friska tänder. De munvårdande insatserna måste också förstärkas hos patienter som äter energität kost med många små måltider.

  Exempel på patientgrupper som behöver uppmärksammas är bland annat patienter med stroke, Parkinsons sjukdom, demens, depression, nedsatt immunförsvar, dysfagi och de patienter som intar många mediciner.

• Muntorrhet

  För att motverka muntorrhet kan man dels försöka stimulera salivutsöndringen och dels kompensera för salivbrist med saliversättningsmedel och vätskerik mat. Servera gärna mycket sås som underlättar sväljning och minskar risken för att maten fastnar i matstrupen. Att dricka mycket är också viktigt.
  
  Salivstimulerande livsmedel är salt, ättika, citrusfrukter och syrliga bär. Inled gärna måltiden med en bit inlagd sill och komplettera huvudrätten med inlagda rödbetor, gurka eller lingonsylt. Avsluta med en syrlig efterrättskräm på rabarber eller krusbär.
  
  Att tugga och suga är salivstimulerande. Det finns sockerfria, salivstimulerande tabletter på apoteket. Att suga i sig dryck genom sugrör och suga på syrliga karameller är andra bra metoder.
  
  Är salivsekretionen helt utslagen hjälper det inte att försöka stimulera med smakrika livsmedel. Då är det bättre att skölja munnen med någon av de konstgjorda saliver som finns på apotek.

• Illamående och kräkningar

  Vissa sjukdomar och medicinska behandlingar kan ge upphov till illamående och kräkningar. Det kan tyckas att den som mår illa borde låta bli att äta och det kan kanske gå för en dag, men inte under längre tid. Lite mat tillförd i lugn takt minskar risken för kräkningar. Det går att vara både hungrig och illamående samtidigt och en tom magsäck förstärker illamåendet. Läkemedel som dämpar illamående kan vara till god hjälp.

  När illamåendet håller i sig längre tid, finns några beprövade råd och åtgärder att följa:

  • Vädra rummet före måltid och låt patienten få tvätta händerna och fräscha upp ansiktet.
  • Inled måltiden med något torrt, till exempel skorpa, kex eller knäckebröd (utan smör).
  • Ge något salt. Salt binder vatten och kan stilla det oroliga maginnehållet, till exempel salta pinnar, salt kex eller kaviar.
  • Kalla rätter föredras ofta lättare än varma. Kall mat doftar mindre.
  • Kokt mat är lättare att tåla än stekt och fet mat.
  • Bättre att dricka mellan måltiderna än till maten. Servera drycken lite i sänder och ofta. Lämpliga drycker är mineralvatten, klara läskedrycker, iste och buljong.
  • Vila i halvsittande ställning efter maten minskar risken för uppstötningar.