Rekommendationer

• Kost vid motorikstörning, gastropareskost

  Motorikstörning av olika svårighetsgrader innefattar ett relativt stort antal sjukdomar, vars gemensamma drag är att mag- och tarmkanalen helt eller delvis förlorat sin förmåga till samordnat muskelarbete p g a nervskador. Följden blir att passage genom mag- och tarmkanalen försvåras eller stoppas. Gastropares syftar till fördröjd magsäckstömning, men motoriken kan även vara nedsatt i matstrupen och hela eller delar av tarmkanalen.

  Symtomen varierar beroende på var i mag- och tarmkanalen sjukdomen påverkar mest. Vanliga symtom kan vara sväljningssvårigheter, illamående, kräkningar, obehag i samband med måltid, avsaknad av hunger, gasfyllda diarréer, förstoppning, avföringsinkontinens och ofrivillig viktnedgång.

  Vid diabetes kan gastropares visa sig med mer svängande blodsockervärden och ge blodsockerfall (hypoglykemi) efter måltid, då blodsockret normalt skulle ha ökat. Maten höjer blodsockret först när den kommit ut i tunntarmen och gastropares kan därför ge postprandiella insulinkänningar. 

  Höga blodsockervärden och förstoppning hämmar magsäckstömningen. Mat som inte kunnat passera magsäcken pga. stor partikelstorlek hindrar nästa måltids mat att passera förbi magsäcken (trots liten partikelstorlek).

  Diagnoser där motoriken i mag- och tarmkanalen och gastropares kan förekomma är: diabetes, neurogen tarmrubbing, neurologisk skada, Parkinsons sjukdom, psykisk sjukdom (anorexia), kollagen sjukdom, metabola/endokrina tillstånd och ventrikelkirurgi/-cancer. Även vissa läkemedel såsom opiater påverkar.

  Kontakta dietist vid behov av gastropareskost.

  Livsmedelsval och måltidsordning

  Gastropareskostens konsistens är mjuk och har liten partikelstorlek (≤ 2 mm) för att lättare passera från magsäcken till tarmen. Kosten ska vara fiberrik men behöver ofta kompletteras med fiber i pulverform (ej granulat) för att motverka förstoppning. Måltiderna bör inte vara alltför fettrika, då även fett fördröjer magsäckens tömning.

  Små måltider tolereras oftast bättre. Fördela måltiderna över dagen, tre huvudmål och tre mellanmål. Mellanmålen är extra viktiga eftersom huvudmåltiderna oftast är mindre än normalt. Näringsdrycker kan behövas.

  Livsmedel som bör undvikas helt är fasta livsmedel (helt kött, pasta, ris, bulgur, råkost), hinnor (citrusfrukter), skal (tomater, frukt), trådiga livsmedel (sparris, rabarber, ananas, purjolök, gröna bönor, broccoli- och blomkålsstjälkar), majs, lök, kål, frön och kärnor (nötter, mandel, solrosfrön, bröd med hela korn eller kross), skaldjur, sill, gravad och rökt fisk, hårdost och torkad frukt.

  • Livsmedelsval

    I gastroparskosten ingår köttfärsrätter, korv utan skinn, fiskfärs och kokt fisk, kokt, pressad eller stuvad potatis, potatismos, rotmos, utvalda kokta grönsaker och rotfrukter samt kokt eller konserverad frukt.

    Övriga livsmedelsval

    Livsmedel	Ingår	Undvik
    Matlagningsmetoder	Kokt, ugnskokt, ugnsstekt, sås till maten	Hårda stekytor, paneringar, friterad mat
    Kött och fågel	Korv utan skinn, finmalen köttfärs, köttfärsrätter, släta patéer, kalvsylta	Helt kött av nöt, gris, lamm och fågel samt korv med skinn
    Fisk och skaldjur	Plattfiskar, torskfiskar, makrill i tomatsås, tonfisk på burk, slät fiskfärs/-paté, fiskpudding, fiskbullar och väl mixade skaldjur exempelvis räkor	Sill, inklusive inlagd sill, lax, gravad fisk, kallrökt fisk, varmrökt fisk, skaldjur exempelvis räkor
    Ägg	Löskokt ägg,  mosat/finhackat kokt ägg, mjuk äggröra, fransk omelett, ugnsomelett, äggstanning utan ”skinn”	Hårdkokt ägg, stekt ägg, pannkaka, ugnspannkaka
    Ost och pålägg	Fint riven hårdost, bredbar mjukost utan bitar, kesella/kvarg, köttpålägg, ”extra tunna skivor”, kokt medvurst, bredbar leverpastej, kaviar, ansjovisfiléer	Hårdost, dessertost med kanter exempelvis brieost, keso/ cottage cheese, helt köttpålägg såsom skinka, kalkon samt rökt korv/medvurst
    Potatis	Kokt potatis utan skal, kokt pressad potatis, potatismos/-puré, bakad potatis, stuvad potatis, sötpotatis utan skal	Stekt potatis, pommes frites, ugnsstekt klyftpotatis
    Pasta, bulgur, quinoa		Alla sorter
    Ris, havreris, kornris		Alla sorter
    Bröd	Knäckebröd typ Husman, skorpor, mjukt bröd bakat på finmalet fullkornsmjöl (utan kanter)	Fröknäcke, mjukt bröd med hela korn/kross/nötter/fröer/frukt, mjukt bröd bakat på grovt mjöl, nybakat vitt bröd, bullar/Frallor
    Gryn, müsli, flingor, gröt	Cornflakes, havrekuddar, havrefras, fullkornsvälling, havregrynsgröt	Müsli, flingor, granola, råggröt, mannagrynsgröt, risgrynsgröt
    Grönsaker	Kokta broccoli- och blomkålsbuketter, stuvad hackad spenat, mixad svamp, skållad skalad urkärnad tomat, konserverade passerade tomater, tomatpuré, mixad lök, mixade grönsaker till soppa. mixade ärtor och bönor, hummus, puré, mos, timbaler	Färska/råa grönsaker, sallat, kål, stjälkar av broccoli/blomkål, svamp, paprika, gurka, tomat, lök, majs, sparris, gröna ärtor, gröna bönor/vaxbönor, bönor, linser, kikärter av alla slag
    Rotfrukter	Välkokta rotfrukter exempelvis kokt morot och palsternacka, rotmos, puré, mos, mixade inlagda rödbetor	Råa rotfrukter, rivna rotfrukter, råkost, kokta inlagda rödbetor
    Frukt och bär	Gulbrun banan, poröst skalat äpple, skalat päron, rivet äpple/päron, citrusfrukter utan hinnor, kiwi, melon (utan kärnor), fryst mango, jordgubbar, hallon, kokta frukter, konserverade frukter, släta puréer av frukt och bär, släta fruktkrämer. slät sylt/marmelad, mixade bär, äppelmos	Gröngul banan, citrusfrukter med hinnor, färsk mango, ananas, rabarber, krusbär, björnbär, hjortron, blåbär, vinbär, lingon, kokos, kokosflingor, fikon, torkad frukt
    Nötter, mandel, frön, snacks	Fint mixade/malda i mindre mängder, nötsmör	Alla nötter, mandel, frön och kärnor, chips, popcorn
    Drycker	Alla

  • Förslag till måltidsordning

    Frukost

    • Fil eller slät yoghurt med havrekuddar/cornflakes
    • Välling (vid diabetes, välj fullkorn)
    • Havregrynsgröt med mjölk
    • Knäckebröd med lätt matfett och lämpligt pålägg
    • Ägg löskokt
    • Äppelmos - vid diabetes, välj lågkalori
    • Kaffe, te eller annan dryck

    Mellanmål

    • Knäckebröd eller skorpa med lätt matfett och lämpligt pålägg
    • Frukt, lämplig enligt lista
    • Kaffe, te eller annan dryck
    • Eventuellt näringsdryck

    Lunch

    • Varmrätt (Gastropares)
    • Dessert (Gastropares)
    • Vatten eller annan måltidsdryck

    Mellanmål

    • Knäckebröd eller skorpa med lätt matfett och lämpligt pålägg
    • Frukt, lämplig enligt lista
    • Kaffe, te eller annan dryck
    • Eventuellt näringsdryck.

    Middag 

    • Varmrätt (Gastropares)
    • 2 dl lättmjölk.

    Kvällsmål

    • Knäckebröd eller skorpa med lätt matfett och lämpligt pålägg
    • Frukt, lämplig enligt lista
    • Kaffe, te eller annan dryck
    • Fil eller slät yoghurt med havrekuddar/cornflakes
    • Eventuellt näringsdryck
• Kost efter skov, ES

  Kost efter skov, ES-kosten, är avsedd för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som insjuknat i akut skov. Innan ES-kosten påbörjas har vissa patienter enbart parenteral nutrition, ibland i kombination med kosttillägg. Total tarmvila med enbart parenteral nutrition är enbart rekommenderat vid stopp i tarmen eller grav tarmsvikt för att minska risken för atrofi i tarmen.

  Läkarordinationen och lokala anvisningar skiljer sig och behandlingen är individuell, varför tiden innan kosten inleds varierar. Övergång från ES-kosten till vanlig mat ska ske successivt och beror på patientens tolerans. När ES-kostens alla steg genomförts, kan Mag-tarmkost (MT) introduceras. ES-kosten kan även användas vid akut gastroenterit. Födo- och vätskeintaget måste då anpassas efter symptombild och graden av allmänpåverkan. Introduktion av lättsmält mat rekommenderas så tidigt som möjligt.

  ES-kosten är laktosreducerad, fett- och fiberlåg. Låglaktos/laktosreducerande produkter kan användas.  

  Kosttilläggen ska vara laktos- och fettlåga, fiberfria och med ett högt proteininnehåll. För patienter med Crohns sjukdom och fettmalabsorption måste kosttilläggen individualiseras då toleransen för fett varierar. I de flesta fall fungerar de färdiga fettlåga kosttilläggen. Byte av kosttillägg eller ändrad volym ska ordineras av behandlande läkare eller dietist.

  ES-kosten är inte energi- eller näringsmässigt fullvärdig

  En bedömning av varje enskild patients energi- och vätskebehov ska göras och behoven tillgodoses. Beroende på mängd kosttillägg som tolereras, behövs i första hand kompletterande mängd enteral nutrition och i andra hand kompletterande mängd parenteral nutrition. De patienter som under sin behandling med parenteral nutrition druckit kosttillägg, kan börja på steg 3 direkt.

  Energiinnehåll i ES-kosten

  Steg	Från köket (se måltidsordning)	Energi från kosttillägg	Totalt
  Steg 1		Individuellt
  Steg 2	cirka 400 kcal	+ 4 kosttillägg à 300 kcal	1600 kcal
  Steg 3	cirka 700 kcal	+ 4 kosttillägg à 300 kcal	1900 kcal
  Steg 4	cirka 1500 kcal	+ 2 kosttillägg à 300 kcal	2100 kcal

  Måltidsordning för ES-kost

  • Förslag till måltidsordning

    Steg 1 

    Anpassas individuellt med kosttillägg och kompletterande mängd parenteral nutrition.

    Steg 2 

    • Frukost - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Mellanmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Lunch - 1,5 dl morots- och potatissoppa samt 1,5 dl saftsoppa
    • Mellanmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Middag - 1,5 dl tomatsoppa samt 1,5 dl saftsoppa
    • Kvällsmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal

    Steg 3

    • Frukost - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Mellanmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Lunch - 2,5 dl sommargrönsakssoppa samt 2 dl saftsoppa
    • Mellanmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Middag - 2½ dl spenatsoppa alternativt kan grön ärtpuré eller grön sparrissoppa med frikadeller samt 2 dl saftsoppa
    • Kvällsmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal samt en skiva mjukt ljust fiberrikt bröd på finmalet mjöl utan hela korneller knäckebröd med margarin, skrapat

    Steg 4

    • Havregrynsgröt med äppelmos eller nyponsoppa samt 1-2 skivor mjukt, ljust fiberrikt bröd på finmalet mjöl utan hela korn eller knäckebröd med margarin, skrapat och kokt skinka/ost/smältost
    • Mellanmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal
    • Lunch - Kalvfrikadeller alternativt kan tofu, seitan eller Quorn beställas, morotspuré, potatismos eller pressad potatis samt saftsoppa och måltidsdryck/vatten
    • Mellanmål - Mjukt, ljust fiberrikt bröd på finmalet mjöl utan hela korn eller knäckebröd med margarin, skrapat och kokt skinka/ost/smältost samt te
    • Middag - Kokt fisk, mager sås, bönpuré samt potatismos eller pressad potatis samt måltidsdryck/vatten
    • Kvällsmål - 2 dl kosttillägg à 300 kcal, mjukt, ljust fiberrikt bröd på finmalet mjöl utan hela korn med margarin, skrapat

  Att tänka på

  • Kontakta dietist för individuellt anpassade kostråd.
  • När ES-kostens alla steg genomförts, eller tidigare om symptombilden tillåter, kan MT-kost beställas.
  • Patienter som äter vegetarisk kost bör undvika torkade baljväxter, och istället välja till exempel tofu, seitan eller quorn.
  • Patienter med Crohns sjukdom och fettmalabsorption kan behöva fettreducerad kost 40 g, FR 40, denna kost ska dock inte sättas in utan ordination från dietist eller gastroenterolog.
  • Till de patienter som behöver fortsätta med kosttillägg efter utskrivning, kan dietisten skriva beslut på kosttillägg.
• Mag- och tarmkost, MT

  Mag- och tarmkost är avsedd för patienter med störningar i mag- och tarmkanalen och kan användas vid:

  • Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Efter operation i mag- och tarmkanalen
  • Efter operation med stomi
  • Vid förträngningar och motorikrubbningar i mag- och tarmkanalen

  Andra kosttyper under Mag- och tarmkost kan vara aktuella

  Mag- och tarmkosten är en mjuk och lättsmält kost utan trådiga livsmedel, fruktskal, större kärnor eller hinnor. Den är även fiber- och laktosreducerad och har en fettmängd som motsvarar ordinarie sjukhuskost. Energifördelningen fett är 25-35 E%.

  Livsmedelsval och måltidsordning

  • Livsmedelsval för MT-kosten

    Livsmedel	Ingår	Undviks
    Grönsaker och rotfrukter	Grönsaker och rotfrukter ska vara väl tillagade. Hackad spenat, broccoli- och blomkålsbuketter, skalad squash, skalad aubergine, avokado, skalad tomat. Morot, palsternacka, rotselleri, kålrot, majrova, kålrabbi, rödbeta. De flesta övriga grönsaker, oliver och svamp fungerar bra i mixad form. Majs och sparris ska både mixas och passeras. Övergång till råa grönsaker kan ske efter hand, om möjligt för det specifika tillståndet.	Jordärtskocka, paprika, all lök, övrig kål.
    Frukt och bär	Banan, kiwi, kärnfri melon, fileade citrusfrukter, hela hallon och jordgubbar. Följande skalade frukter: äpple, päron, aprikos, persika. Finfördelad mango. Dessertsoppor, krämer och alla frukt- och bärpuréer.	Frukt och bär med sega skal och hinnor, t ex vindruvor, krusbär, björnbär, hjortron, rabarber, ananas.  Passionsfrukt, granatäpple, plommon, stjärnfrukt, physalis. Torkad frukt.
    Bröd, mjöl och gryn	Mjukt bröd (<6 g fiber/100 g) och knäckebröd (<8 g fiber/100 g), utan hela korn. Risgrynsgröt, mannagrynsgröt, havregrynsgröt och rågflingegröt gjord på laktosfria mejeriprodukter.	Bröd med hela korn, och hög fiberhalt.
    Mjölk och mejeriprodukter	Laktosfria mejeriprodukter. Hård- och smältost.	Laktosinnehållande mejeriprodukter.
    Potatis, ris och pasta	Kokt potatis, potatismos ris och pasta.	Hårda stekytor, stekt potatis, potatiskroketter, pommes frites. Fullkornsris och fullkornspasta. Matgryn, bulgur och quinoa.
    Kött, fisk och ägg	Kött, kyckling, fisk, skaldjur och ägg.	Panerade rätter och hårda stekytor.
    Vegetabiliska proteinkällor	Tofu, quorn (ej vegansk), seitan	Torkade baljväxter
    Drycker		Söta drycker i större mängd,  kaffe och andra koffeininnehållande drycker.
    Övrigt	Senap, rökarom, lökpulver, paprikapulver, currypulver, peppar, inläggningar, ättiksinläggningar, kokosmjölk. Socker till gröt, fil och te serveras till de patienter som så önskar och tolerera det.	Kokosflingor, popcorn, hela nötter och mandel.  Starkt kryddad mat, t.ex. pepparrot, chili. Sötsaker och godis i stora mängder.

    Vid vegan/vegetarisk kost använd tofu, quorn (ej vegan innehåller ägg) och seitan som proteinrikt alternativ.

  • Förslag till måltidsordning

    Frukost

    • Havregrynsgröt eller laktosfri fil eller yoghurt
    • Smörgåsar med ost eller bredbart pålägg
    • Juice, nyponsoppa eller laktosfri mjölk

    Mellanmål

    • 1 smörgås och/eller kosttillägg

    Lunch

    • Varmrätt
    • Dessert
    • Måltidsdryck

    Mellanmål

    • Smörgås och/eller skorpor med pålägg alternativt vetebröd.
    • Te eller annan varm eller kall dryck

    Middag

    • Varmrätt
    • Måltidsdryck

    Kvällsmål

    • Smörgåsar med ost eller annat pålägg
    • Te eller annan varm eller kall dryck

    Vid ökat energibehov kan ett extra mellanmål behövas, som ett extra kosttillägg. Ta gärna kontakt med dietist för råd om lämpliga mellanmål.

• Glutenfri kost, GF

  Kosten är avsedd för patienter med celiaki/glutenintolerans eller med dermatitis herpetiformis.

  Gluten finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Gluten är ett komplex som består av proteingrupperna gluteniner och gliadiner. Gliadiner är den del av gluten som ger upphov till besvär för glutenintoleranta personer. Gliadinerna åstadkommer en skada på slemhinnan i tunntarmen, vilket leder till ett försämrat upptag av näringsämnen.

  Havre innehåller naturligt inte gluten, men kan tillföras gluten genom kontamination under behandlingsprocessen. Det finns specialframställd havre som är garanterat fri från inblandning av annat spannmål.

  Alla livsmedel som innehåller gluten måste uteslutas ur kosten. Strikt glutenfri mat läker tarmslemhinnan. Kostbehandlingen är livslång.

  Livsmedel som innehåller gluten

  • Vete: mjöl/kross/kli/groddar
  • Råg: mjöl/flingor/kross/kli/sikt/malt
  • Korn: gryn/mjöl/malt

  Andra livsmedel som kan innehålla gluten är buljong, cornflakes, godis, HP-sås, kryddblandningar, pommes frites, rostad lök, snacks, öl och svagdricka. Innehåll av gluten måste alltid deklareras. Läs alltid ingrediensförteckningen.

  Alternativ i glutenfri kost

  Alternativ som kan användas i den glutenfria kosten är till exempel bovete, durra, ren havre, hirs, majs, potatis, quinoa, ris och teff.

  • Benämningar som innebär att livsmedlet innehåller gluten

    Följande benämningar betyder att livsmedlet innehåller gluten:

    • bulgur
    • couscous
    • dinkelvete
    • durumvete
    • fullkornsmjöl
    • grahamsmjöl 
    • helkornsmjöl
    • idealmjöl
    • kamutvete 
    • kruskakli
    • lantbrödsmjöl
    • malt
    • manitoba Vete
    • mannagryn
    • matvete
    • nudlar (av vete)
    • pasta
    • semolina
    • skrädmjöl
    • ströbröd
    • skorpsmulor
    • skorpmjöl
    • speltvete
    • triticale
    • veteprotein
    • vetesirap
    • vört

  Många patienter med celiaki har initialt en sekundär laktasbrist. Intaget av mjölk och laktoshaltiga livsmedel kan därför behöva reduceras i början av behandlingen.

  Observera att patienter med nydiagnostiserad glutenintolerans alltid ska remitteras till dietist.

  Märkning av gluten

  EU-kommissionen antog 2009 en ny förordning om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med celiaki. Två typer av märkning får förekomma: Glutenfri och Mycket låg glutenhalt. 
  

  Symbolen med det överkorsade axet talar om att produkten garanterat är ”glutenfri” eller har ”mycket låg glutenhalt”. Båda benämningarna innebär att livsmedlet kan ingå i den glutenfria kosten.

  Glutenfritt (max 20 mg per kg)

  • Majs, hirs, ris och likande
  • Spannmål som reducerats på gluten, till exempel specialframställd vetestärkelse
  • Specialframställd havre

  Mycket låg glutenhalt (max 100 mg per kg)

  • Spannmål som reducerats på gluten, till exempel specialframställd vetestärkelse
  • Specialframställd havre

  Energi- och näringsinnehåll

  Matsedeln följer ordinarie sjukhusmåltider med utbyte av aktuella livsmedel så att maten blir glutenfri. Kosten har samma energi- och näringsinnehåll och måltidsordning som ordinarie sjukhusmåltider om inte annat ordinerats.

• Kost efter operation i mag-tarmkanalen

  Följ läkarordination och/eller lokala anvisningar. MT-kost rekommenderas som upptrappningskost.

  Patienten bör informeras om att tugga maten väl samt att dricka små mängder till maten och resten mellan måltiderna. Oftast fungerar det bäst med små portioner och det är då viktigt att måltiderna fördelas med tätare intervall för att säkerställa energi- och näringsbehov. Fler måltider än rekommenderad måltidsordning vid MT-kost kan behövas.

  Efter operation i nedre mag- och tarmkanalen kan upptrappning från MT-kost till annan kost, anpassad sjukhusmåltid, oftast ske relativt snabbt. Fortsatt försiktighet med trådiga livsmedel, fruktskal och hinnor rekommenderas.

  Efter operation med gastrektomi och esofagektomi får patienterna vanligtvis nutritionsstöd med 1000 ml sondmat via kateterjejunostomi. För patienter som har svårt att komma igång att äta eller patienter som har ett högt energibehov, behövs större mängd och/eller kosttillägg ordineras samt dietist kontaktas.

  Inför hemgång behöver alla patienter dietistkontakt för individuellt utformad nutritionsbehandling.

• Laktosfri eller laktosreducerad kost

  Laktos är mjölksocker och finns naturligt i mjölk och mejeriprodukter från ko, buffel, får och get.

  Laktosfri kost beställs till de patienter som är mycket känsliga för laktos. Till patienter som klarar en viss mängd laktos finns information om laktosreducerad kost. 

  Vid laktosfri kost ska all laktos uteslutas från kosten.

  Mejeriprodukter som kan användas i den laktosfria kosten

  • Laktosfri mjölk
  • Laktosfria mjölkprodukter
  • Hårdost
  • Mjukost
  • Mjölkfritt margarin
  • Laktosfritt smörgåsmargarin och matfett

  I den laktosfria kosten får endast produkter med ett laktosinnehåll under 0,01 gram per 100 g användas.

  Vid laktosintolerans är känsligheten för laktos olika och toleransnivån varierar. Här följer information över laktosinnehåll i olika produkter.

  Livsmedel grupperade efter laktosinnehåll (gram per 100 gram)

  • Livsmedel som innehåller mindre än 0,01 gram laktos per 100 gram
    • Laktosfria produkter
    • Hårdost
    • Mjukost
    • Mjölkfritt margarin/ matfett
    • Ströbröd*
    • Crème fraiche
    • Cottage cheese
    • Pannkaksmix som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Majonnäs (även lättmajonäs)
    • Färskost
    • Korv som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Yoghurt
    • Maränger (tillverkad av skummjölk)
    • Mjukost med mjölkpulver
    • Halloumi
    • Chips Sourcream
  • Livsmedel som innehåller mindre än 0,1 gram laktos per 100 gram
    • Knäckebröd som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Vitmögelost
    • Grönmögelost
    • Gräddersättning
    • Majonnäs som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Dressingar som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Opastöriserad mjölk
    • Getmjölk
    • Filprodukter
    • Kaffegrädde
    • Gräddfil
    • Kvarg
  • Livsmedel som innehåller 0,1 - 1 gram laktos per 100 gram
    • Låglaktosprodukter
    • Kaffebröd som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Smör
    • Margarin/matfett
    • Mozzarella
    • Grahamsbröd och franskbröd som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Leverpastej som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Fetaost
    • Salladsost
    • Potatis- och majschips som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Pulver till vissa vällingar och grötar som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Mjölkchoklad
    • Nougat som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Vissa Müsli som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Potatismospulver som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Kryddblandningar som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Torra såsmixer som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Yoghurtgodis
  • Livsmedel som innehåller 1-6 gram laktos per 100 gram

    1-3 gram

    • Konfektyrer som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
    • Vispgrädde

    Mer än 3 gram

    • Glass
    • Mjölk

    Mer än 6 gram

    • Mesost
    • Messmör

  Värdena bygger på analyser utförda på Livsmedelsverket. Se sidan Mjölk och laktos på Livsmedelsverkets webbplats.

  Mjölk och laktos (livsmedelsverket.se)

  Det är viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen!

  Laktosreducerad kost

  Det går inte att beställa laktosreducerad kost från köket. Vid laktosintolerans är det vanligt att man klarar en viss mängd laktos i maten utan besvär och specialkost behövs därför inte. 

  Hur mycket laktos som tolereras är individuellt och varierar från person till person. För de flesta med laktosintolerans fungerar grundkosten med viss justering, beställ alternativ rätt om den tänkta rätten innehåller större mängd laktos, se tabell ovan för laktosinnehåll.

  Mjölk behöver i de flesta fall uteslutas som måltidsdryck. Laktosfria ersättningsprodukter finns att beställa från köket. Sortimentet kan variera från sjukhus till sjukhus.

  Laktosreducerade och laktoslåga livsmedel innebär att laktoshalten reducerats till en nivå som inte överstiger 1 gram per 100 gram konsumtionsfärdig vara.