Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Terapiråd

Se läkemedelsbehandling.

Läkemedelsbehandling

Lokala beredningar innehållande ketokonazol respektive glukokortikoider har likvärdig effekt (1, 2). Vid utebliven effekt eller differentialdiagnostiska problem bör remiss till hudläkare övervägas.

Behandling för vuxna

Vid seborroiskt eksem på kroppen kan lokal glukokortikoid grupp I-III användas.

I ansiktet är lokal glukokortikoid grupp I oftast tillräckligt. Vid mer långvariga och uttalade besvär i ansiktet kan lokalbehandling med kalcineurinhämmare provas. 

I hårbotten kan lokal glukokortikoid grupp II-III i lösning användas.

Behandlingen kan kompletteras med ketokonazolinnehållande schampo 2 gånger per vecka under den första månaden och därefter 1 gång per vecka för att ge varaktig effekt (2-4).

Behandling för barn

Behandling för små barn

Det saknas evidens för behandling av infantilt seborroiskt eksem (5, 6). Bad och mjukgörande kan räcka i många fall. Vid otillräcklig effekt kan tillägg av lokal glukokortikoid grupp I under 2 veckor övervägas vid annan lokalisation än skalpen.

Om tillståndet

Allmänt

Det finns två huvudformer av seborroiskt eksem, den infantila som debuterar under livets tre första månader och den adulta. Infantilt seborroiskt eksem är vanligen lindrigt och går oftast i spontan regress före ett års ålder. Mjällbildning i hårbotten är mycket vanligt och kan utgöras av en lindrig form av seborroiskt eksem alternativt en manifestation av atopisk dermatit. Seborroiskt eksem är vanligt förekommande i den vuxna befolkningen med en prevalens på 1-5% och anses vara ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i huden (2, 7).

Det seborroiska eksemet är lokaliserat till hudområden med hög talgproduktion som skalp, öron, ansikte, centrala delar av bröstet samt intertriginöst och är vanligare hos män. Patogenesen vid seborroiskt eksem är inte klarlagd (7-10). Traditionellt har Malassezia furfur (Pityrosporum ovale) betraktats utgöra en bidragande orsak till utvecklingen av seborroiskt eksem men på senare tid har betydelsen av andra faktorer, som barriärdysfunktion, uppmärksammats (9, 10). Ketokonazolinnehållande preparat har bättre effekt än placebo vid behandling av seborroiskt eksem (4). En alternativ förklaring till effekten av ketokonazolinnehållande preparat vid seborroiskt eksem har föreslagits vara deras antiinflammatoriska effekt (9).

Behandlingen syftar till att minska kliniska tecken och lindra symtom. Tillståndet är ofta kroniskt recidiverande och det innebär att behandlingen ofta behöver upprepas över lång tid.

Seborroiskt eksem – AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Referenser

1. Elgash M, Dlova N, Ogunleye T, Taylor S. Seborrheic dermatitis in skin of color: clinical considerations. J Drugs Dermatol 2019; 18:24-27.
2. Kastarinen H, Oksanen T, Okokon EO, et al. Topical anti-inflammatory agents for seborrhoeic dermatitis of the face or scalp. Cochrane Database Syst Rev, 2014(5):CD009446.
3. Naldi L, Diphoorn J. Seborrhoeic dermatitis of the scalp. BMJ Clin Evid. 2015;1713.
4. Okokon EO, Verbeek JH, Ruotsalainen JH, et al. Topical antifungals for seborrhoeic dermatitis (Review). The Cochrane Library 2015, Issue 5.
5. Victoire A, Magin P, Coughlan J, van Driel ML. Interventions for infantile seborrhoeic dermatitis (including cradle cap). Cochrane Database Syst Rev. 2019;3(3).
6. Hassan S, Szeto MD, Sivesind TE, et al. From the Cochrane Library: Interventions for infantile seborrheic dermatitis (including cradle cap). J Am Acad Dermatol. 2022 Feb;86(2):e87-e88. doi: 10.1016/j.jaad.2021.09.031
7. Karakadze MA, Hirt PA, Wikramanayake TC. The genetic basis of seborrhoeic dermatitis: a review. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2018;32:529-36
8. Niemeyer-van der Kolk T, van der Wall HEC, Balmforth C, Van Doorn MBA, Rissmann R. A systematic literature review of the human skin microbiome as biomarker for dermatological drug development. Br J Clin Pharmacol. 2018;84:2178-93
9. Chang CH, Chovatiya R. More yeast, more problems?: reevaluating the role of Malassezia in seborrheic dermatitis. Arch Dermatol Res. 2024 Mar 12;316(4):100.
10. Rousel J, Nădăban A, Saghari M, et al. Lesional skin of seborrheic dermatitis patients is characterized by skin barrier dysfunction and correlating alterations in the stratum corneum ceramide composition. Exp Dermatol. 2024 Jan;33(1):e14952.

Om innehållet

Publicerat: 2026-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne