Allergisk rinokonjunktivit hos barn

Skånelistans rekommenderade läkemedel och Bakgrundsmaterial.

Rekommenderade läkemedel

Behandling/tillstånd Substans Preparat/generika
Generell behandling
Antihistaminer desloratadin desloratadin
Organspecifik behandling
Allergisk konjunktivit med milda besvär levokabastin Livostin
natriumkromoglikat Lecrolyn sine
Allergisk konjunktivit med måttliga - svåra besvär olopatadin Opatanol
Allergisk rinit med milda besvär mometason mometason
Allergisk rinit med måttliga - svåra besvär mometason + olopatadin Ryaltris

Förändringar och budskap

I detta kapitel beskrivs allergisk rinit och allergisk konjunktivit hos barn.
Skånelistan och bakgrundsmaterialet är väsentligen samma som förra året under Lung-allergi.

Terapiråd

Patientinformation och instruktion, miljöåtgärder samt kontroll och uppföljning är mycket viktiga delar vid omhändertagandet, utöver läkemedelsbehandlingen.

Alla rekommenderade preparaten vid tillfälliga eller lindriga besvär finns att köpa receptfritt och kan användas för egenvård. Barn under 6 års ålder med återkommande besvär bör bedömas av läkare vid något tillfälle.

Behandlingsmål

Symtomfrihet, men vid hög allergenexposition kan tillfälliga lindriga symtom accepteras.

Behandling för barn och ungdomar

Behandling av allergisk rinokonjunktivit

Allergisk rinokonjuktivit kan variera i svårighetsgrad och behandlingsbehov.

  • Mild allergi; ingen påverkan på dagliga aktiviteter som skola, fritidsaktiviteter och/eller nattsömn.
  • Måttlig till svår allergi; besvärande påverkan på dagliga aktiviteter som skola, fritidsaktiviteter och/eller nattsömn

Basbehandling

Bäst effekt uppnås vid daglig förebyggande behandling.

  • Peroral behandling med antihistamintabletter utgör oftast basbehandling.
  • Vid lindriga och kortvariga besvär kan perorala antihistaminer eller nasala steroider användas.
  • Lokal steroidbehandling för näsan rekommenderas till alla patienter med långdragna besvär.
  • Lokalbehandling med ögondroppar är mer effektiv än behandling med antihistamintablett. Vid regelbunden och längre tids behandling bör ögondroppar i endospipetter eller i flaska utan konserveringsmedel användas.
  • Vid måttlig till svår allergisk rinit kan lokal behandling med kombinationspreparat med antihistamin och steroid användas.
  • Vid uttalade symtom kan en kort peroral steroidkur ges, men bör användas restriktivt till barn.
  • Vid bristfällig symtomkontroll trots optimal behandling och kontrollerad följsamhet bör patienten remitteras för ställningstagande till allergen immunterapi (AIT).

Topikala läkemedel

Ögondroppar natriumkromoglikat

Som förebyggande lokal behandling rekommenderas mastcellsstabiliserande natriumkromoglikat Lecrolyn sine i flaska utan konserveringsmedel som är billigare än samma i endospipetter. Öppnad flaska är hållbar i 8 veckor.

Ögondroppar antihistamin

Vid tillfälliga och kortvariga besvär rekommenderas antihistaminögondroppar med levokabastin (Livostin), som dock endast finns i flaska med konserveringsmedel. Emedastin (Emadine) antihistaminögondroppar, som även finns i endospipetter, är betydligt dyrare.

Vid regelbunden och längre tids behandling bör ögondroppar utan konserveringsmedel användas.

Antihistamin med mastcellsstabiliserande egenskap

Olopatadin (Opatanol) med antihistamin med mastcellsstabiliserande egenskaper bör övervägas vid måttlig till svår allergi när effekten av annan behandling är otillräcklig. Det är dock en dyrare behandling och finns bara i flaska med konserveringsmedel. Kombinationsdropparna ketotifen (Zaditen), som är dyrare, finns som endospipetter.

Ögondroppar steroider

Lokal steroidbehandling (droppar) är effektiv men bör endast förskrivas av eller i samråd med ögonläkare på grund av biverkningsrisken.

Nässpray steroider

Det finns flera nasala steroider på marknaden men det finns ingen kliniskt relevant skillnad i effekt mellan de olika.

Mometason har indikation för behandling av säsongsbunden allergisk och perenn rinit samt näspolypos. De godkända indikationerna, det låga systemupptaget samt prisbilden är anledningarna till att mometason rekommenderas. Mometason är godkänt från 3 års ålder.

För att förebygga lokala biverkningar, som till exempel krustor och näsblödning, är rätt sprayteknik viktig liksom användning av lägsta möjliga effektiva dos.

Nässpray antihistamin

Lokalt antihistamin i form av nässpray levokabastin (Livostin) har sämre effekt på nästäppa än nasala steroider. Effekten är jämförbar med perorala antihistaminer, men är dyrare än både nasala steroider och perorala antihistaminer.

Nässpray kombinationsbehandling

En kombinationsspray av antihistamin och steroid och är mer effektiv än var och en för sig och bör prövas vid otillräcklig effekt av nasal steroid vid måttlig till svår allergi. Det är dock en dyrare behandling. Kombinationen mometason och olopatadin (Ryaltris) rekommenderas på grund av neutral smak och möjlighet till lägre dos än kombinationen flutikason och azelastin (Dymista och numera generika). Båda är godkända från 12 års ålder. Ryaltris är receptbelagd.

Perorala läkemedel

Antihistamin

Desloratadin är en icke-sederande, långtidsverkande antihistamin som har samma tillslagstid samt biotillgänglighet för alla beredningsformer.

  • Oral lösning finns för barn från 1 års ålder.
  • Munsönderfallande tablett (2,5 mg) finns för barn 6–12 år.
  • Tablett (5 mg) kan ges från 12 års ålder.
  • Munsönderfallande tablett (5 mg) bör endast förskrivas till de som inte kan svälja tabletter.

Övriga icke sederande antihistaminer har inga fördelar jämfört med desloratadin, men har olika nackdelar såsom ofullständigt sortiment, högre åldersgräns eller är prodrug.

Glukokortikoider

Prednisolon (Prednisolon) och betametason (Betapred, Betametason) har likvärdig effekt. Perorala steroider kan ges vid terapisvikt trots optimal grundmedicinering.

Allergen immunterapi (AIT) med tabletter

Allergen immunterapi (hyposensibilisering) kan vara indicerad vid allergisk rinokonjunktivit eventuellt i kombination med astma orsakad av pollen, pälsdjur eller dammkvalster. Optimal farmakologisk behandling ska ha prövats med otillräcklig effekt.
Mot björk-, gräs- och kvalsterallergi kan AIT även ges sublingualt (SLIT) i form av tabletter eller som subcutana injektioner (SCIT), se nedan under Injektionsläkemedel.

  • Itulazax (björk) – godkänd från 18 år
  • Grazax och Aitgrys (gräs) – godkänd från 5 år
  • Acarizax och Airmyte(kvalster) – godkänd från 12 år.

Tabletterna läggs under tungan en gång dagligen året runt. För Aitgrys från ca fyra månader innan förväntat säsongstart och sedan till pollensäsongen är slut. Rekommenderad behandlingstid för alla är 3 år. Grazax, men inte Aitgrys, har dokumenterat långtidseffekt och sjukdomsmodifiering.

Itulazax, Grazax och Acarizax ska endast förskrivas av specialist med kunskap och utbildning om SLIT (sublingual immunterapi). Första tabletten ska intas på mottagning under övervakning. Behandling med mer än ett preparat kan ges samtidigt.

Kostnaden för tabletterna är hög. Fördelen med denna form av behandling jämfört med SCIT är framför allt att antalet mottagningsbesök minskar (kostnader + patienttid) men med fler än två SLIT-behandlingar minskar de ekonomiska fördelarna.

Injektionsläkemedel

Allergen immunterapi (SCIT) med injektioner

Se ovan om indikationer. SCIT finns för behandling mot svår allergi mot björk, gräs, katt, hund och bi- och getingallergi. Behandlingen ges på specialistmottagning genom subkutan allergeninjektion (SCIT) var sjätte vecka i underhållsfas. Behandlingen i fulldos bör pågå i 3 år för luftvägsallergen och 5 år för bi- och getingallergen.

Levnadsvanor

Vid pälsdjursallergi ges råd om pälsdjursfri närmiljö och vid kvalsterallergi råd om översyn av ventilation och överdrag på madrass, kudde och täcke.

Allmänt

Allergisjukdomarna, framför allt luftvägsallergi och astma, hör till våra folksjukdomar och en stor del av patienterna måste med nödvändighet skötas i primärvården. Det är därför viktigt med samverkan mellan primärvård och specialistmottagningar såväl kring den enskilde patienten som kring olika former av service med utredning och utbildning.

  1. Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) guidelines-2016 revision, J Allergy Clin Immunol, 2017 Oct;140(4):950-958. (pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)
  2. Allergisk rinokonjunktivit. 2022. BLF- aol Riktlinje
  3. Allergisk rinit hos barn och vuxna Läkartidningen (lakartidningen.se)

Publicerat: 2025-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.