Tuberkulos

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • A15.3 Lungtuberkulos, verifierad med icke angiven metod
    A16.2 Lungtuberkulos, utan uppgift om bakteriologisk eller histologisk verifikation
    B90.9 Sena effekter av tuberkulos i andningsorganen och ospecificerad tuberkulos
    Z11.1 Riktad hälsokontroll avseende lungtuberkulos
    Z20.1 Kontakt med och exponering för tuberkulos
    Z22.7 Latent tuberkulos
    Z23.2 Vaccination avseende tuberkulos [BCG]

Primärvård

  • Hälsoundersökning/bedömning och initial utredning vid misstänkt latent tuberkulos
  • Vid misstanke om aktiv sjukdom – telefonkontakt med mottagande instans

Specialiserad vård

  • Fortsatt utredning och behandling vid latent eller aktiv tuberkulos på infektions- eller barnmottagning

Definition

Tuberkulos (TB) finns i aktiv och latent form. Aktiv TB en allvarlig infektionssjukdom, ofta med ett långdraget förlopp.

Latent tuberkulos (LTBI) innebär att patienten:

  • exponerats för tuberkulossmitta (positiv immunologisk reaktion eller epidemiologi)
  • saknar kliniska symtom (är inte smittsam)
  • saknar bilddiagnostiska tecken på aktiv sjukdom.

Epidemiologi

Tuberkulos är en vanlig infektion globalt, ungefär en fjärdedel av jordens befolkning har LTBI. Varje år insjuknar nästan tio miljoner människor i aktiv tuberkulos.

Tuberkulos har ökat i Sverige under 2000-talet men är fortfarande en ovanlig sjukdom. Majoriteten som insjuknar är personer födda eller exponerade i länder med hög TB-incidens (> 100 fall/100 000 invånare).

Cirka 10 % av personer med LTBI insjuknar i aktiv tuberkulos. Barn som är födda i Sverige till föräldrar från länder med hög förekomst av TB har ökad risk att insjukna.

Etiologi

Tuberkulos orsakas främst av Mycobacterium tuberculosis. Vanligaste lokalisationen är lungorna men de flesta organ, som lymfkörtlar, skelett, tarm, urinvägar och hjärna kan drabbas.

Smittan är luftburen, så bara lungtuberkulos med hosta kan vara smittsam. Smittspridningen är begränsad och förekommer främst mellan personer som delar hushåll. Utbrott har förekommit inom riskgrupper.

Hälsoundersökning vid asyl och migration

Varje region har skyldighet att erbjuda asylsökande, nyanlända och vissa anhöriginvandrare (anknytningar) hälsoundersökning till och med 6 år efter beviljat uppehållstillstånd. Screening avseende tuberkulos bör ingå vid hälsoundersökning av patient, vars ursprungsland har hög förekomst av tuberkulos.

Screening vid hälsoundersökning

  • Screening för LTBI med provtagning rekommenderas på personer ≤ 35 år samt personer > 35 år med diabetes, hiv, silikos, dialys eller TNF-alfa-hämmare.
  • Screening för aktiv TB med lungröntgen rekommenderas till personer > 35 år utan riskfaktorer.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att insjukna i aktiv TB är:

  • nyligen smittad – senaste 2 (til 5) åren
  • ålder – barn < 5 år, ungdomar, äldre
  • immunsuppression – läkemedel, sjukdom (HIV)
  • diabetes – särskilt insulinkrävande
  • njursvikt – dialyskrävande
  • malign sjukdom
  • grav undervikt
  • härkomst från land med hög förekomst av TB
  • nyligen avslutad graviditet (risken anses ökad det första halvåret efter förlossningen).

Symtom

Aktiv lungtuberkulos

  • Hosta > 3 veckor, ofta med slembildning och ibland blodtillblandning
  • Långdragen feber eller subfebrilitet
  • Nattsvettningar
  • Ofrivillig viktnedgång eller avmagring (utebliven viktökning hos små barn).

Aktiv tuberkulos med engagemang i andra organ

  • Förstorade oömma körtlar
  • Led- eller skelettsmärta
  • Tarmbesvär
  • Huvudvärk, nackstelhet
  • Personlighetsförändring.

Aktiv tuberkulos under graviditet ger ofta diffusa symtom. Barn < 5 år (särskilt spädbarn) har ökad risk för allvarlig och spridd sjukdom.

Anamnes

  • Födelse- eller ursprungsland
  • Tid för ankomst till Sverige, flyktväg (vistelse i flyktingläger)
  • Tidigare tuberkulos, eventuell behandling
  • Arbete inom hälso- och sjukvård i Sverige eller annat land
  • Kända omgivningsfall
  • BCG-vaccination

Status

  • Allmäntillstånd
  • Lungor
  • Buk
  • Ytliga lymfkörtlar
  • Hud – ärr efter BCG

Handläggning vid utredning

  • Vid misstänkt aktiv TB, kontakta omgående specialiserad vård för fortsatt handläggning.
  • Vid misstänkt LTBI, kontrollera test för immunologisk reaktion.
  • Vid hälsoundersökning för asyl och migration, överväg screening för TB.

Lungröntgen rekommenderas vid:

  • positivt test eller
  • anamnes på tidigare (eventuellt behandlad) TB.

Symtomfri patient som haft (och eventuellt behandlats för) en aktiv TB och som nu har normalt test och normal lungröntgen behöver inte behandlas eller följas upp ytterligare.

Laboratorieprover

Ett hudtest (TST – tuberculin skin test) med en positiv tuberkulinreaktion (PPD) kan inte skilja på aktiv TB och LTBI. Därför finns även metoder (IGRA – Interferon gamma release assay) för att mäta kroppens immunsvar efter exponering för tuberkelbakterier.

IGRA–test

  • Vuxna och barn ≥ 2 år kan provtas. Provtagningstekniken är viktig.
  • Vid icke bedömbart svar rekommenderas nytt prov.
  • Om svaret fortsatt är icke bedömbart rekommenderas ett TST.

Observera att 15-20 % med aktiv TB kan ha negativt IGRA-test.

TST

  • TST rekommenderas på barn < 2 år eller vid upprepade icke bedömbara svar på IGRA-test.
  • Ingen induration = 0 mm tolkas som negativt.
  • En induration ≥ 10 mm tolkas som positiv för friska vuxna och vaccinerade barn.
  • En induration ≥ 6 mm tolkas som positiv för ovaccinerade barn under 18 år.

Bilddiagnostik

Vid remiss till lungröntgen, fråga efter tecken till aktiv eller genomgången tuberkulos.

Differentialdiagnoser

  • Lungcancer
  • Atypisk pneumoni
  • Astma
  • Vid engagemang i andra organ – lymfom, meningit, led- eller ryggsjukdom

Handläggning vid behandling

Patient med LTBI bör informeras om:

  • symtom på aktiv sjukdom
  • att aktivering kan ske närsomhelst i livet
  • att kontakta vården vid symtom.

Smittskydd

  • Aktiv TB ska anmälas till SmiNet.
  • LTBI är inte anmälningspliktig och eventuell behandling är frivillig.

Vaccination

  • Vaccination för barn görs enligt rekommendationer i Rikshandboken.
  • Vaccination är sällan aktuellt för vuxna då effekten av BCG-vaccination inte är särskilt god.

BCG-vaccination (rikshandboken-bhv.se)

Läkemedelsbehandling

Specialiserad vård ansvarar för läkemedelsbehandling av aktiv TB och för riskvärdering och eventuell profylaktisk behandling vid LTBI.

Remissindikation till infektions- eller barnmottagning

  • Misstänkt aktiv tuberkulos – kontakta omgående mottagande instans.
  • Positivt IGRA-test eller TST – initiera/utför lungröntgen och skicka remiss (oavsett incidens av tuberkulos i det land patienten kommer ifrån).
  • Vid tveksamhet – kontakta specialiserad vård för samråd.

Tuberkulos - tbc (1177.se)

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om tuberkulos

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos – Folkhälsomyndigheten (pdf) 

Riskländer avseende tuberkulos, Folkhälsomyndigheten

Tuberkulosscreening för gravida kvinnor

Publicerat: 2021-08-05
Giltigt till: 2024-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.