Psoriasisartrit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • L40.5 Psoriasis med ledsjukdom (M07.0-M07.3, M09.0)
    M07.2 Spondylit vid psoriasis (L40.5)
    M07.3B Psoriasisartrit i axelled (L40.5)
    M07.3D Psoriasisartrit i handled/hand (L40.5)
    M07.3C Psoriasisartrit i armbågsled (L40.5)
    M07.3F Psoriasisartrit i höftled (L40.5)
    M07.3G Psoriasisartrit i knäled (L40.5)
    M07.3H Psoriasisartrit i fotled/fot (L40.5)
    M07.3X Psoriasisartrit med annan eller ospecificerad lokalisation (L40.5)

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning.

Specialiserad vård

  • Fortsatt utredning, diagnostik och behandling i de flesta fall.

Psoriasis klassificeras som en kronisk inflammatorisk systemsjukdom. Denna riktlinje handlar om olika psoriasismanifestationer i rörelseapparaten. Särskild riktlinje finns för psoriasis i huden.

Epidemiologi

  • 2–4 % av Sveriges befolkning har hudpsoriasis.
  • 20–30 % av alla med hudpsoriasis har psoriasisartrit.
  • Psoriasisartrit kan debutera när som helst under livet, men oftast mellan 40–70 års ålder, och är lika vanligt hos män som hos kvinnor.

Etiologi

Orsaken till systemsjukdomen är inte fullt känd, dock spelar immunsystemet en central roll. Genetiska och miljöfaktorer bidrar.

Samsjuklighet

  • Typ 2-diabetes, hyperlipidemi, fetma, NAFLD
  • Hjärt-kärlsjukdom inklusive hypertoni.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Ögoninflammationer som uveit, irit och episklerit.
  • Depression, ångest.

Symtom

Psoriasisartrit debuterar ofta med inflammation i senfästen (entesit), därefter inflammation i leder och senare även rörelseinskränkning. Sjukdomen går ofta i skov med ett långdraget förlopp.

Ledsymtom

Den kliniska bilden varierar, men kan grovt indelas i mono-/oligoartikulär sjukdom (30-50%), symmetrisk polyartrit (30-50%) eller huvudsakligen axial sjukdom (5%). Hos 15–20 % debuterar ledsymtomen före hudsymtomen.

  • Monoartrit, asymmetrisk oligoartrit (2–4 leder) eller symmetrisk polyartrit (> 5 leder).
  • Daktylit – svullnad av helt finger eller hel tå, prediktor för en mer aggressiv sjukdom.
  • Spondylartrit – ryggvärk, ofta värre i vila och nattetid, bättre vid aktivitet. Ofta uni- eller sidoväxlande gluteal värk dagtid. Morgonstelhet.
  • Entesit – särskilt senfästesinflammation i akillessena eller plantarfascia.
  • Tenosynovit – särskilt handens flexorsenor samt fotens långa peroneus- och tibialissenor.

Hudsymtom

  • Hälften av alla med hudpsoriasis får värk och ledbesvär och hälften av dessa får psoriasisartrit.
  • Ofta fjällande fläckar, klinisk bild varierar.

Nagelsymtom

  • Indikation på ökad risk för ledsjukdom, 80 % av alla med psoriasisartrit har nagelförändringar.
  • Nageldystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar (oljefläckar).

Anamnes

  • Debut, förlopp.
  • Utbredning – inklusive värk och svullnad i leder, rygg och senfästen.
  • Stelhet – särskilt morgonstelhet i rygg.
  • Hudsymtom – även i hårbotten, bakom öron, genitalt och analt.
  • Ärftlighet – psoriasis, andra ledinflammationer.
  • Samsjuklighet – särskilt tarm- eller ögonbesvär.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta, blodtryck.
  • Ledstatus.
  • Hudstatus – hudförändringar där patienten anger symtom.
  • Nagelstatus.
  • Lokalstatus – eventuellt rygg, bäcken och senfästen.

Handläggning vid utredning

Psoriasisartrit kan misstänkas vid artrit, spondylit eller entesit och samtidig förekomst av psoriasis i hud eller naglar. Det finns ingen säker samvariation mellan aktivitetsgrad av psoriasisartrit och hudsymtom.

  • Vid misstanke om psoriasisartrit rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård för snar diagnos.
  • Laboratorieprover och bilddiagnostik kan övervägas i differentialdiagnostiskt syfte.

Laboratorieprover

Inflammationsmarkörer är ofta ospecifika men kan spegla grad av inflammation (förhöjt hos cirka 40 %).

Kontrollera i första hand SR, CRP och blodstatus. Övriga prover inklusive anti-CCP tas utifrån differentialdiagnostiska överväganden.

Differentialdiagnoser

  • Reumatoid artrit.
  • Artros.
  • Axial spondylartrit.
  • Reaktiv artrit.
  • Kristallartrit.

Handläggning vid behandling

  • Optimera behandling av hudpsoriasis.
  • Optimera behandling av samsjuklighet, särskilt hjärt-kärlsjukdom.
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling vid värk utan ledsvullnad.

Vid förekomst av artriter, daktyliter, kraftig entesit med svullnad eller misstanke om ryggengagemang rekommenderas behandling inom specialiserad vård.

Multidisciplinär handläggning kan behövas, särskilt vid samsjuklighet.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel att överväga inom primärvården:

  • COX-hämmare – vid lindrig ledsjukdom
  • lokal steroidinjektion – vid isolerad artrit, tenosynovit, entesit
  • paracetamol – vid smärtlindring vid behov.

Psoriasis – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissindikation reumatologmottagning

  • Misstanke om psoriasisartrit.

Remissinnehåll

  • Symtom, anamnes och status.
  • Hereditet för reumatisk sjukdom.
  • Aktuella läkemedel.
  • Relevant utredning.

Psoriasisartrit kan leda till:

  • smärta, leddestruktion, nedsatt ledfunktion
  • inverkan på livskvalitet och arbetsförmåga.

Psoriasis arthritis mutilans (PAM) är ett ovanligt men allvarligt tillstånd med nedbrytning av benvävnad och ledstrukturer i småleder i fingrar och tår.

Psoriasis (1177.se)

Publicerat: 2025-07-22
Giltigt till: 2029-07-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom, en diagnos eller vilka mediciner du tar.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)