Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär utredning av barn med misstänkt matallergi som söker i primärvård
• Utredning och behandling av små barn med lindrig icke IgE-förmedlad senallergisk reaktion av komjölksprotein

Barnmottagning

• Vidare utredning och behandling av barn med IgE-förmedlad matallergi
• Utredning och behandling av svårare icke IgE-förmedlad matallergi
• Oral immunterapi (OIT) vid behov

Bakgrund

Denna rekommendation avser att ge stöd vid inledande utredning av matallergi hos barn (reaktioner som involverar immunförsvaret).

Livsmedel kan även ge upphov till icke-immunologiska reaktioner, exempelvis toxiska reaktioner, laktosintolerans eller ospecifika (ofarliga) utslag runt munnen av tomat och citron.

Definition

Matallergi

Matallergi delas huvudsakligen in i IgE-förmedlad och icke IgE-förmedlad allergi (ofta via specifika T-celler), samt blandformer av dessa.

Matallergi kan även kategoriseras utifrån hur snabbt reaktionen uppkommer efter intag av livsmedel:

• snabballergisk reaktion – kommer inom några minuter till 2 timmar
• intermediärallergisk reaktion – kommer efter 2 till flera timmar
• senallergisk reaktion – kommer efter flera timmar till dagar, med ett smygande förlopp och därför mer svårbedömt.

Epidemiologi

Förekomsten av allergiska sjukdomar bland barn har ökat markant i västvärlden de senaste 30 åren. Egenrapporterad matallergi någon gång i livet ligger betydligt högre än bekräftad (genom dubbelblind provokation).

• Komjölkproteinallergi – förekommer hos 3–5 % av alla barn under 4 år. Allergin växer oftast bort före 3 års ålder.
• Äggallergi – ses hos 2–3 % av alla barn under 4 år. Allergin växer oftast bort före 6–7 års ålder.
• Jordnöts- och trädnötsallergi – debuterar vanligen före skolåldern och kvarstår ofta i vuxen ålder.

Etiologi

Snabballergisk reaktion

En snabballergisk reaktion är IgE-förmedlad och kan bli livshotande. Hos barn är orsaken oftast komjölk, ägg, jordnöt eller trädnöt och mindre ofta soja, vete eller fisk.

Ansträngningsutlöst anafylaxi:

• är en ovanlig snabballergisk reaktion som är vanligare hos lite äldre barn och tonåringar
• ger anafylaxi då fysisk ansträngning initieras inom ett par timmar efter intag av mat, som barnet är sensibiliserat mot men normalt kan äta utan symtom
• kräver ibland ytterligare kofaktorer för att utlösa anafylaxi, som intag av NSAID, infektion, avkylning, menstruation.

Oralt allergisyndrom (OAS)

• OAS är en relativt vanlig IgE-förmedlad, snabballergisk, korsreaktion vid annan känd allergi.
• Reaktionen, som oftast är mild och ofarlig, orsakas av att ett livsmedelsprotein liknar det protein som barnet är allergiskt mot.
• Vanligast är björkpollenallergi som kan ge en korsreaktion vid intag av rå frukt, grönsaker, jord- eller trädnötter.
• Även annan allergi kan ge korsreaktioner.

Komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn

Komjölksprotein kan även orsaka en icke IgE-förmedlad, senallergisk reaktion. Den immunologiska mekanismen är osäker. Vid följande tillstånd hos spädbarn kan en möjlig koppling till komjölksprotein finnas:

• spädbarnskolik
• gastroesofageal reflux (GERD)
• förstoppning
• atopiskt eksem – de flesta orsakas inte av matallergi, men ibland kan komjölk (eller ägg) utlösa eller förvärra eksem hos spädbarn.

Ovanliga matallergiska tillstånd

Det finns flera andra ovanliga allergiska tillstånd. Dessa är ofta intermediär- eller senallergiska och icke IgE-förmedlade eller blandformer. Exempel är:

• allergisk proktit eller enterokolit – oftast orsakad av komjölksprotein, vanligt vid amning
• eosinofil esofagit eller gastroenterokolit (eosinofiler i slemhinnan) – oftast orsakad av komjölksprotein, ägg eller vete
• födoämnesprotein-inducerat enterokolit-syndrom (FPIES) – ofta debut vid introduktion av mjölkersättning (ibland havre) hos spädbarn, äldre barn kan reagera på kyckling, fisk, ägg eller spannmål.

Riskfaktorer

• Hereditet – allergi hos syskon eller föräldrar
• Allergi – annan allergisk sjukdom eller sensibilisering
• Astma – underbehandlad astma vid samtidig matallergi är en riskfaktor för svår matallergisk reaktion
• Eksem, torr hud

Utredning

Symtom

Snabballergisk reaktion

• Mild – urtikaria runt mun, klåda i mun och svalg, svullnad av läppar eller ögon, konjunktivit, rinit
• Kraftig – utbredd urtikaria, obstruktivitet, enstaka kräkningar, ibland anafylaxi

Oralt allergisyndrom (OAS)

• Klåda och svullnad i mun och svalg
• Stor mängd allergen kan utlösa kraftigare reaktion

Komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn

• Spädbarnskolik – skrikighet, oftast de första månaderna vissa timmar av dagen
• Gastroesofageal reflux (GERD) – upprepade kräkningar
• Förstoppning
• Atopiskt eksem – kliande papler och rodnad, oftast på kinder och hals

Ovanliga matallergiska tillstånd

Symtom som kan ge misstanke om ovanligare former av matallergi är:

• allergisk proktit – blod i avföringen
• eosinofil esofagit – matvägran och dålig tillväxt (mindre barn), magont, kräkningar och obehag vid sväljning (äldre barn), dysfagi och matobstruktion (tonåringar)
• FPIES – allmänpåverkan med blekhet, apati, kräkningar, buksmärta och diarré 1–4 timmar efter matintag.

Anamnes

• Barnets kost inklusive misstänkt livsmedel
• Tid mellan intag och symtomdebut samt mängd av livsmedlet
• Riskfaktorer
• Läkemedel
• Tillväxtkurva

Status

• Allmäntillstånd – inklusive vikt och längd
• Hjärta
• Lungor
• Mage
• Hud – urtikaria, angioödem, eksem

Handläggning vid utredning

Vid misstänkt anafylaxi rekommenderas akut handläggning enligt särskild rekommendation.

Snabballergisk reaktion

Vid anamnes på snabballergisk reaktion rekommenderas kontakt med specialiserad vård för vidare utredning.

• Hos spädbarn under 1 år eller vid svårare symtom bör utredning göras på barnmottagning.
• Hos äldre barn eller vid mildare symtom kan utredning med laboratorieprover initieras.

Oralt allergisyndrom (OAS)

Hos patient med känd underliggande allergi och symtom vid intag av frukt eller grönsaker krävs ingen ytterligare utredning, utan diagnosen OAS kan ställas kliniskt.

Vid symtom efter intag av jord- eller hasselnöt kan dock OAS vara svår att skilja från äkta jordnöts- eller hasselnötsallergi.

Komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn

• Vid mag- och tarmsymtom rekommenderas utredning med diagnostisk elimination och provokation, gärna via dietist.
• Vid svårbehandlat atopiskt eksem som ej förbättrats vid minst 2 veckors behandling med grupp II-steroidkräm, rekommenderas diagnostisk elimination och provokation, särskilt om samtidiga mag- och tarmsymtom.

Ovanliga matallergiska tillstånd

Misstänkt ovanligt matallergiskt tillstånd bör utredas skyndsamt inom specialiserad vård.

Laboratorieprover

Utredning med specifikt IgE

Utredning med specifikt IgE kan vara svårtolkat och bör därför göras inom eller i samråd med specialiserad vård.

I de fall provtagning är aktuellt, rekommenderas prov mot misstänkt specifikt allergen. En bred utredning (panel) riskerar att fånga en allergisk sensibilisering utan klinisk betydelse.

• Positivt specifikt IgE och symtom mot aktuellt allergen – barnet bör handläggas av barnläkare
• Negativt specifikt IgE och kraftiga symtom – barnet bör handläggas av barnläkare
• Negativt specifikt IgE och mildare symtom – barnet bör få lugnande besked, ingen IgE-förmedlad matallergi föreligger.

Undersökningar

Diagnostisk elimination och provokation

Vid misstänkta milda komjölksproteinrelaterade senallergiska (icke IgE-förmedlade) besvär hos spädbarn kan utredning med elimination och provokation göras.

Inför undersökningen bör relevanta symtom som förväntas försvinna och återkomma identifieras. Rekommendera gärna föräldrarna att föra symtomdagbok.

• Elimination – komjölksprotein utesluts under minst 3–4 veckor, från mammans kost om barnet ammar, annars via komjölksproteinfri ersättning.
• Provokation – efter elimination får mamman (vid amning) inta motsvarande 1–2 glas mjölk, annars ges vanlig modersmjölksersättning igen till barnet (vanlig mjölk om barnet är över 1 år).

Utredningen är positiv om symtomen tydligt minskar under eliminationen och återkommer vid provokationen. Vid otydligt svar är orsaken till symtomen oftast en annan och komjölksbaserad kost kan återinföras.

Diagnoskriterier

För diagnosen IgE-förmedlad matallergi krävs positivt specifikt IgE och symtom av samma livsmedel.

Behandling

Handläggning vid behandling

Elimination är hörnstenen i all behandling av matallergi. Samtidigt är det viktigt att inte eliminera livsmedel utan noggrann utredning. Barn med matallergi behandlas främst inom specialiserad vård, förutom lindriga komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn.

Komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn

Vid positiv diagnostisk elimination och provokation bör dietistkontakt erbjudas och komjölksfri kost rekommenderas.

• Vid amning – ge tydlig kostinformation inklusive kosttillskott till mamman
• Vid modersmjölksersättning – förskriv komjölksfri ersättning till barnet

Komjölksfri kost rekommenderas initialt under 3 (–6) månader, efterföljt av ny diagnostisk provokation.

• Om symtomen inte återkommer vid provokation kan barnet återgå till komjölksbaserad kost.
• Om symtomen återkommer rekommenderas fortsatt komjölksfri kost, vid behov i samråd med specialiserad vård.

Förebyggande åtgärder

Tidig introduktion (under första levnadsåret) av alla livsmedel rekommenderas, även om barnet har eksem eller föräldrarna har allergi. Vid introduktion av trädnötter och jordnötter rekommenderas nötsmör eller nötmjöl, inte bitar.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Misstänkt IgE-förmedlad matallergi 
• Misstänkt FPIES, eosinofil esofagit, allergisk proktit
• Misstänkt livsmedelsutlöst eksem hos barn som inte svarat på behandling eller fått en snabb reaktion efter födointag
• Misstänkta komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn med svår reaktion eller oklar bild 
• Ställningstagande till oral immunterapi (OIT)

Remissinnehåll

• Anamnes och symtom
• Utredning
• Tillväxtkurva

Patientinformation

• Matallergi (1177.se)
• Komjölksallergi (1177.se)
• Nötallergi och jordnötsallergi (1177.se)

Relaterad information

• Mjölkproteinallergi (rikshandboken-bhv.se)
• Komjölksfri modersmjölksersättning

Om innehållet

Publicerat: 2022-06-08
Giltigt till: 2025-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne