Bemötande och krisstöd för flyktingar
Ett första steg för att förebygga psykisk ohälsa är att lugna oroliga personer, lyssna aktivt, visa omsorg och ge information. Vid psykisk ohälsa ska personer erbjudas behandling enligt ordinarie vårdriktlinjer.
Vanliga akuta krisreaktioner
Krisreaktioner kan uttrycka sig som beteendeförändringar, känsloförändringar, kognitiva förändringar eller kroppsliga reaktioner. Det är också vanligt att drabbade personer kan få nya tankar om livets mål och mening. Det kan till exempel vara att personen börjar omvärdera sådant som hen tidigare uppfattat som självklart eller får en negativ självbild eller syn på världen.
-
Exempel på beteendeförändringar, känsloförändringar, kognitiva förändringar eller kroppsliga reaktioner
Beteendeförändringar
- rastlöshet
- ökad uppmärksamhet eller vaksamhet
- lättirriterad
- vilja att vara ensam, drar sig undan från familj och vänner eller tvärtom undviker ensamhet
- ökat bruk av alkohol eller droger
- undvikande beteende
- minskat intresse för saker man tidigare tyckt varit roliga och likgiltighet eller främlingskap inför andra
- drar sig undan
- struntar i personlig hygien
Känsloförändringar
- blir ”avskild” från sig själv som en utomstående observatör eller upplevelse av omvärlden som overklig
- katastrofkänsla, det vill säga upplever att tryggheten är rubbad
- ilska, rädsla, oro, sårbarhet, överlevnadsångest, ångest, ledsenhet, hat, skam och skuld
Kognitiva förändringar
- koncentrationssvårigheter
- glömska
- osäkerhet eller svårigheter i att ta beslut
- påträngande minnesbilder
Kroppsliga reaktioner
- darrningar
- svettningar
- huvudvärk
- hjärtklappning
- yrsel och svimningskänsla
- sämre aptit
- matthet eller spänningar
- värk i muskler, främst i bröstkorg, axlar och nacke
- sömnsvårigheter, orolig sömn, tidigt uppvaknande, mardrömmar eller känsla av att vara mindre utvilad på morgonen
- starka fysiska reaktioner
Att bemöta oroliga patienter
Det är viktigt att du lugnar, lyssnar aktivt, visar omsorg och informerar när du träffar oroliga patienter. Människor reagerar olika i olika situationer.
-
Grundläggande råd vid patienter som uttrycker oro
Lugna
Det är viktigt att du själv är lugn när du möter patienten. Personen som du möter kan lugnas så mycket som möjligt genom att du utstrålar ett lugn. Studier visar att ett lugnt bemötande är mycket viktigt för personer som är med om svåra händelser.
Lyssna aktivt
Det är viktigt att du lyssnar in den person som du har framför dig och att du anpassar dig till de reaktioner som just den personen visar. Det är också viktigt att du ger dig tid att lyssna på det patienten har att säga dig och vad just den personen frågar dig om.
Visa omsorg
Visa att du bryr dig om patienten. Försök att ge personen framför dig hopp om framtiden, att det inte alltid kommer att kännas så här. Tänk på att göra det utan att förminska personens upplevelse.
Informera
Information är mycket viktigt. Det är viktigt att informationen är ärlig och tydlig även till barn. Detta även om den måste anpassas till barnets utvecklingsnivå. Frågor som kan uppkomma är till exempel: kommer vi aldrig kunna träffas som vanligt igen?
Skriftlig information är mycket värdefull och bra att lämna ut. Den du träffar kanske snabbt glömmer bort det som du har sagt. Be gärna den du träffar att upprepa det du har sagt för att öka och följa upp förståelsen.
Långvariga reaktioner
Akuta krisreaktioner är naturliga och oftast övergående, men hos en del personer blir reaktionerna starka, plågsamma och långvariga.
-
Exempel på långvariga eller fördröjda reaktioner
- ihållande rädsla och ångest
- nedstämdhet
- depression
- att känna sig ”paralyserad”
- återupplevelse av händelsen genom jobbiga oönskade bilder eller mardrömmar
- överspändhet i form av lättskrämdhet, känsla av skakighet eller nervositet, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att komma till ro när man ska sova
- undvikande beteende där man trycker undan smärtsamma tankar och känslor, vilket kan leda till känslolöshet även för andra sorters känslor
- minskad sexuell lust
- missbruk av alkohol eller droger
- självmordstankar
Barn, ungdomar och föräldrar
Familjer som har flytt från krig och kommit till ett nytt land behöver ett lugnt bemötande och tydlig information om vad barnhälsovård i Sverige innebär. Du kan erbjuda föräldern eller föräldrarna information och vad som är bra för barn som har flytt eftersom föräldraskapsstöd ingår i barnhälsovården.
Barns reaktioner
Det är bra för föräldrar att förstå hur små barn kan reagera på stressfyllda upplevelser. Reaktionerna kan komma när barnet är i trygghet och vardagen stabiliserats någorlunda, men även innan. Barns reaktioner är normala och det är på många sätt bra att barn visar sina reaktioner. Föräldern kan lugnas och bättre förstå, hjälpa och ge hopp genom att du förklara detta för dem.
Föräldrars stöd
Föräldrarnas eller anknytningspersonens närhet och stöd är det viktigaste för små barn som har upplevt och som är påverkade av stressfyllda händelser. Det är bra om föräldrar klarar av att vara tillräckligt närvarande och lyhörda, för att lugna, trösta och hjälpa till med känsloreglering.
De allra flesta barn som drabbas av en krisreaktion återhämtar sig med hjälp av stöd i sitt nätverk och genom vanliga strategier för återhämtning och utan professionellt stöd. Forskning har visat att majoriteten av de som drabbas av påfrestande och svåra händelser inte utvecklar långvariga eller allvarliga besvär.
Exempel på vad föräldrar kan hjälpa till med
Känslomässigt stöd
Att ha tålamod, att lugna och trösta. Små barn behöver mycket kroppskontakt för att lugna ett stressat system.
Positiva stunder tillsammans
Exempelvis korta lekstunder där barnet får styra och föräldern följer. Det är bra om detta kan ske en liten stund varje dag om det är möjligt.
Lek och rörelse
Det är viktigt att röra sig är för små barns välbefinnande. Det kan också hjälpa mot stress. Det är även bra med utevistelse där barn kan röra sig och leka mer fritt. Utomhusvistelse kan redan ha blivit associerat med fara, men här är det ju tryggt och det kan vara läkande att uppleva det tillsammans. Men både barn och vuxna kan vara extra alerta på ljud och andra stimuli som påminner om kriget.
Hålla fast vid vardagsstruktur och rutiner
Exempelvis sovtider, läggningsrutiner, lek och utevistelse.
Stå för hoppfullhet
Exempelvis genom att skydda barnet från skrämmande information avsedd för vuxna och att svara enkelt på barnets frågor.
-
Tecken hos barn och ungdomar som kan visa att de mår dåligt
Var uppmärksam på olika tecken hos barn och ungdomar som kan tyda på att de inte mår bra och riskerar att utveckla psykisk ohälsa:
- extra vaksamhet på det som händer runt dem eller lättskrämd
- reagerar genom att stänga av och upplevs därför som apatiska eller mimiklösa
- börja dra sig undan
- mer irritation eller trots
- skuldkänslor som yttrar sig som att de bli mer kritiska mot sig själv eller mot andra
- fysiska symtom som ont i huvudet, ont i magen, brist på aptit
- de yngsta barnen kan bli extra klängiga, ängsliga, svårtröstade och gnälliga
- lite äldre förskolebarn kan gråta ohejdat eller visa ilska genom att protestera mot allt eller bli hyperaktiva
- skolbarn kan bli mer håglösa, allvarliga och nedstämda
- överdriven oro
- koncentrationssvårigheter
- förändrad lek eller ihållande rädsla
- negativ syn på framtiden eller oro för att det inte ska bli bättre
- Äldre barn kan börja kissa på sig på natten igen, vara klängiga på föräldrarna, gråta ofta, suga på tummen eller vara rädda att bli lämnade ensamma
- Svårt att sova, mardrömmar, nattskräck, skrika och ropa