Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Initial utredning och bedömning av patient som söker i primärvård.

Specialiserad vård

• Akutmottagning – akut orsak till dysfagi
• Specialiserad vård – utredning, behandling och uppföljning utifrån misstänkt bakomliggande orsak till dysfagi

Bakgrund

Definition

Dysfagi är ett symtom där patienten upplever svårigheter att svälja mat, dryck, saliv och/eller läkemedel. Dysfagi kan delas in i två huvudgrupper:

• orofaryngeal orsak – i munhåla-svalg
• esofageal orsak – i matstrupe.

Epidemiologi

Dysfagi är ett vanligt tillstånd som ökar med stigande ålder. I befolkningen har ungefär 8 % besvär med dysfagi. På särskilt boende är förekomsten betydligt högre (≥ 75 %).

Etiologi

En normal sväljning utförs i tre faser.

• Oral fas – föda bearbetas av tänder och tunga till en bolus (till största delen viljestyrd).
• Faryngeal fas – bolus transporteras ned genom svalget samtidigt som luftvägen skyddas av epiglottis. Detta sker genom icke-viljestyrd koordinering av muskelaktivitet (sväljreflexen) och centralt hämmad andning.
• Esofageal fas – bolus förs via peristaltik ned genom matstrupen (autonomt).

Dysfagi kan förekomma i olika faser av sväljningen och det finns många möjliga bakomliggande orsaker. Att identifiera orsaker till dysfagi kan således i vissa fall vara komplext.

Orofaryngeala orsaker

Exempel på orofaryngeala orsaker:

• candida
• glappande tandprotes, dåligt tandstatus
• muntorrhet
• sår, blåsor eller annat smärttillstånd i munnen.

Motorikstörning i esofagus

Exempel på esofageala orsaker:

• gastroesofageal reflux – inflammation i slemhinnan leder till dysmotorik
• eosinofil esofagit
• akalasi
• diabetes – sen komplikation som ger dysmotorik
• krikofaryngeusdysfunktion – kan ses vid neurologiska sjukdomar, diabetes, reflux och kan på sikt ge Zenkerdivertikel.

Neurologiska orsaker

Exempel på neurologiska orsaker som kan påverka självfunktionen:

• TIA/stroke
• demenssjukdom
• Parkinsons sjukdom
• myastenia gravis
• ALS
• MS.

Andra orsaker

Andra sjukdomar som kan påverka sväljfunktionen:

• autoimmun sjukdom – reumatoid artrit, Sjögrens syndrom
• tumör – i munhåla, svalg, esofagus
• svår lungsjukdom – svårighet att hålla andan under sväljning kan ge dysfagi
• efter genomgången behandling av cancer i huvud-halsområde
• läkemedel – till exempel opioder eller läkemedel med biverkning muntorrhet
• funktionella tillstånd – globuskänsla (klumpkänsla), hypersensibel esofagus, IBS, sväljrädsla.

Utredning

Symtom

• Svårighet att svälja.
• Smärtsam sväljning.
• Klumpkänsla i halsen.

Anamnes

• Debut, duration och progress. Intermittenta eller progredierande symtom.
• Upphakningar eller stoppkänsla.
• Svårighet att svälja viss konsistens eller dryck.
• Hosta i samband med måltid.
• Halsbränna, uppstötningar, frekventa rapningar.
• Kräkningar.
• Röstpåverkan, heshet.
• Ofrivillig viktnedgång.
• Upprepade lunginflammationer.

Status

• Allmäntillstånd.
• Mun och svalg.
• Palpation av lymfkörtlar och tyreoidea.
• Överväg neurologiskt status.

Handläggning vid utredning

Akut handläggning

Akuta sväljningssvårigheter och misstanke om:

• TIA/stroke – handlägg enligt riktlinje för TIA/Stroke, akut.
• främmande kropp i esofagus – skicka patienten till akutmottagning för omhändertagande.

Skyndsam handläggning

Patient med nytillkomna sväljsvårigheter bör utredas enligt standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer.

Patient med sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen eller med undersökningsfynd som kan tala för tumör i huvud- eller halsområdet, utred enligt standardiserat vårdförlopp huvud-halscancer.  

Elektiv handläggning

Vid klumpkänsla i halsen utan smärta upp mot öronen, utan dysfagi och utan misstanke om bakomliggande orsak krävs sällan ytterligare utredning. Provtagning med TSH och provbehandling (enligt nedan) kan ges. Vid oklarhet rekommenderas bedömning via öron-, näs- och halsmottagning.

Vid dysfagi försök kartlägga om orsaken finns i munhåla, svalg, esofagus eller i en annan bakomliggande sjukdom.

Symtom som kan tyda på orofaryngeal orsak är:

• att patienten upplever att besväret kommer från munhåla, svalg eller hals
• felsväljning
• hosta i samband med måltid
• upprepade lunginflammationer
• heshet
• tröghet vid sväljning.

Symtom som kan tyda på esofageal orsak är:

• att patienten upplever att besväret kommer från bröstkorgen
• regurgitation av nedsvald mat och/eller dryck till svalg eller munhåla
• upphakningar och/eller krampkänsla bakom bröstbenet.

Symtom som kan tyda på neurologisk orsak är:

• tal-eller röstförändring
• nasalt tal
• fascikulationer (tunga)
• mycket slem i mun/svalg
• mat och/eller dryck som kommer upp i näsan
• tuggtrötthet.

Utredning görs utifrån misstanke om bakomliggande orsak:

• Orofaryngeal – bedömning via öron-, näsa- och halsmottagning (ÖNH).
• Esofageal – gastroskopi (med px).
• Neurologisk – bedömning via neurologimottagning.
• Oklar svårighet med sväljningsakten – röntgen farynx-esofagus.

Fortsatt handläggning

Vid gastroskopi som visar:

• normala förhållanden – överväg röntgen farynx-esofagus om kvarstående misstanke om esofageal orsak.
• patologi – handlägg enligt diagnostiserad orsak.

Vid röntgen farynx-esofagus som visar:

• normala förhållanden – överväg ytterligare utredning utifrån misstanke.
• dysfunktion i munhåla eller svalg – remittera för bedömning via ÖNH-mottagning.
• dysfunktion i esofagus – överväg remiss för bedömning via mag-tarmmottagning.

Vid redan känd neurologisk sjukdom eller kognitiv sjukdom med tidigare känd dysfagi kan remiss direkt till logopedmottagning övervägas  

Behandling

Handläggning vid behandling

Val av behandling beror på identifierad orsak till dysfagi.

Läkemedelsgenomgång kan övervägas för att:

• om möjligt undvika läkemedel som ger muntorrhet
• vid behov justera beredningsform (utifrån sväljningsbesvär)

Patienten kan prova receptfria salivstimulerande läkemedel och/eller tabletthölje som gör det lättare att svälja.

Provbehandling vid globuskänsla

Vid klumpkänsla utan smärta upp mot öronen kan följande övervägas:

• kontakt med logoped vid tecken till rösttrötthet eller spänningar i halsen
• provbehandling med PPI eller alginsyra som vid GERD.

Om provbehandling inte gett symtomlindring på 10–12 veckor kan remiss till specialiserad vård (ÖNH) övervägas.

Åtgärder för att underlätta vid matintag

Vid dysfagi som ger svårighet med intag av mat och dryck kan olika åtgärder provas för att förbättra sväljning och minska risk för komplikationer. Exempel på detta är:

• hjälp vid måltid, till exempel matning eller hjälpmedel
• förändring av hållning, sittposition eller måltidsmiljö
• konsistensanpassning av mat och dryck (kolsyrad, förtjockning)
• god munhälsa.

Kontakt med logoped, arbetsterapeut eller dietist rekommenderas utifrån behov.

Nutrition

Kontakt med dietist rekommenderas om risk för undernäring finns relaterat till dysfagi.

Remissrutiner

Remissindikation

• Akutmottagning – misstanke om akut dysfagi (exempelvis vid TIA/stroke eller främmande kropp).
• ÖNH-mottagning – misstanke om orofaryngeal dysfagi.
• Neurologimottagning – misstanke om neurologisk sjukdom.
• Mag-tarmmottagning – i vissa fall vid misstanke om esofageal dysfagi.

I vissa fall kan patient remitteras direkt till logopedmottagning.

Remissinnehåll

• Anamnes, status.
• Genomförda undersökningar.
• Eventuella utförda åtgärder.

Patientinformation

Svårt att svälja – dysfagi (1177.se)

Relaterad information 

Kost med anpassad konsistens 

Referenser

• Regionalt medicinskt vårdprogram för dysfagi hos vuxna [2025-11-26]
• ABC om Orofaryngeal dysfagi (lakartidningen.se) [2025-11-26]

Om innehållet

Publicerat: 2026-01-26
Giltigt till: 2030-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne