Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Förändringar och budskap

Nytt kapitel för 2026. Barn har rätt till adekvat smärtlindring. Rekommendationerna gäller i första hand läkemedelsbehandling av feber, kortvariga smärttillstånd och enklare procedursmärta inom egenvård eller öppenvård. Rekommendationerna avser inte smärttillstånd med duration längre än tre månader.

Bakgrundsmaterial

Behandlingsmål

Feber

Febernedsättande medel ska bara ges om barnet mår märkbart dåligt av febern, har ont eller har svårt att dricka. Behandlingsmålet vid feber är acceptabel komfort och ett allmäntillstånd som tillåter tillräckligt vätskeintag. Att rutinmässigt ge febernedsättande med målet att uppnå afebrilitet hos ett opåverkat febrilt barn rekommenderas inte. Det finns inget vetenskapligt stöd för att febernedsättande läkemedel kan förebygga feberkramper eller att febernedsättande läkemedel kan differentiera mellan bakteriell och viral infektion utifrån graden av temperatursänkning (1-3) .

Smärta

Att förebygga och behandla smärta är en viktig del i patientens vård. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av rädsla inför framtida procedurer, vilket kan leda till onda cirklar.

Läkemedelsbehandling

Behandling för barn

I egenvårdssammanhang och utan läkarbedömning bör maxdoserna för paracetamol och ibuprofen inte överskridas. Att varva paracetamol och ibuprofen eller att kombinera båda preparaten rekommenderas ej i egenvårdssammanhang. Motivet är att minska risken för överdosering och biverkningar.

Utifrån aktuellt kunskapsläge kan paracetamol och ibuprofen betraktas som likvärdiga utifrån effekt och säkerhet vid behandling av smärta och feber vid korttidsbehandling inom de rekommenderade doseringarna nedan (4-7). Om risk för dehydrering föreligger, kan paracetamol med fördel väljas i första hand.

Feber 

• Paracetamol barn >3 månader: 15 mg/kg x 4. Dygnsdos max 60 mg/kg, upp till 4 000 mg/dygn. (8,9)
• Ibuprofen barn >6 månader: 7,5 mg/kg x 3–4. Dygnsdos max 30 mg/kg, upp till 1200 mg/dygn. (8,9)

Monoterapi rekommenderas i första hand. Vid otillräcklig behandlingseffekt, kan man i första hand byta preparat. Överväg att alternera paracetamol och ibuprofen vid otillräcklig effekt av preparatbyte (10).  Evidensen är dock otillräcklig för att dra säkra slutsatser om alternerade eller kombinationsbehandling (samtidig administration) jämfört med monoterapi, med avseende på effekt och säkerhet hos barn med feber, och en potentiellt ökad risk för doseringsfel bör beaktas (11-13).

Maxdosering skiljer sig inte från behandling av kortvariga smärttillstånd.

Barn <3 månader med feber som behöver bedömning, bedöms av barnläkare.

Som egenvård efter telefonrådgivning kan

• enstaka dos paracetamol 20 mg/kg ges.
• enstaka dos ibuprofen 10 mg/kg ges.

Kortvariga smärttillstånd med lätt till medelsvår smärta

• Paracetamol barn >3 månader: 15 mg/kg x 4. Dygnsdos max 60 mg/kg, upp till 4 000 mg/dygn.
• Ibuprofen barn >6 månader - 18 år: 7,5 mg/kg x 4. Dygnsdos max 30 mg/kg, upp till 1200 mg/dygn.

Monoterapi rekommenderas i första hand. Vid smärta av inflammatorisk genes kan ibuprofen med fördel användas i första hand. Kombinationsbehandling är lämplig vid otillräcklig effekt av monoterapi. Maxdosering skiljer sig inte från behandling av feber.

En laddningsdos av paracetamol kan övervägas för att något snabbare nå maximal effekt vid medelsvår smärta: 30 mg/kg (motsvarande en dubbel engångsdos). Underhållsbehandling kan därefter fortgå med 15 mg/kg x 4. Att den maximala dygnsdosen överskrides första dygnet är acceptabelt. Om patienten remitteras till akutmottagning bör det framgå på remissen om patienten fått en laddningsdos.

Procedursmärta

1–2 ml sockerlösning (glukos 30 % eller sukros 24 %):

• Kan ges peroralt till spädbarn i samband med vaccination, eller blodprovstagning.
• Ge halva dosen cirka 1 - 2 minuter före ingreppet.
• Resterande mängd ges efter åtgärden, för bäst effekt uppdelat på flera fraktioner. Dosen kan upprepas 1 - 2 gånger.

Receptfri lidokain/prilokain 25 + 25 mg/g kräm eller plåster (dosering och applikationstid vid intakt hud):

Ålder	Kräm	Plåster	Applikationstid
1-2 mån	1 gram	1 st	1 timme (max)
3-12 mån	2 gram	2 st	1 timme (max)
1-5 år	10 gram	10 st	1-5 timmar (max)
6-11 år	20 gram	20 st	1-5 timmar (max)
12-18 år	60 gram		1-5 timmar (max)

Hos barn med atopisk dermatit, lokaliserat där plåster ska sitta bör applikationstiden reduceras till 30 minuter (8). Bör inte användas på öppna sårskador hos barn.

Applikation av kräm eller plåster bör ske 1 timme innan den smärtsamma åtgärden. Krämen ska appliceras i ett tjockt lager på huden och täckas med ett ocklusivt förband. Då en sekundär vasokonstriktion på applikationsområdet kan försvåra venprovtagning, kan läkemedlet avlägsnas 15 minuter innan åtgärd, då ofta en vasodilatation hunnit inträda (8,14). 

Läkemedelsgrupper

Perorala läkemedel

Paracetamol

Paracetamol är ett centralt verkande antipyretikum och analgetikum som utgör del av basterapin vid behandling av feber och nociceptiv smärta. Effekten tillstöter oftast inom 0,5–1 timme med maximal analgetisk effekt först cirka två timmar efter peroral administrering och tre till fyra timmar efter rektal administrering (15,16). 

Paracetamol finns i följande enterala beredningsformer: filmdragerad tablett, munsönderfallande tablett, brustablett och suppositorium. Perorala beredningsformer bör ges i första hand, då absorptionen är mer oförutsägbar vid rektal administration (15). Munsönderfallande tabletter, brustabletter eller suppositorier bör inte delas för att minska dosen. Då den aktiva substansen inte med säkerhet är jämnt fördelat i dessa beredningsformer, kan delning medföra en osäkerhet i given dosmängd.

Paracetamol är kontraindicerat vid svår leverinsufficiens och försiktighet rekommenderas hos bland annat patienter med malnutrition, undervikt, nedsatt leverfunktion eller sambehandling med enzyminducerande läkemedel (17).

COX-hämmare (ibuprofen)

Ibuprofen är ett COX-hämmande läkemedel med antiinflammatorisk, analgetiskt och antipyretisk effekt (18). Effekt ses oftast inom 0,5–1 timme och maximal koncentration i blod uppnås efter cirka 1–2 timmar hos barn vid peroral administration (19,20).

Ibuprofen finns i följande enterala beredningsformer: filmdragerad tablett, oral lösning och suppositorier. Liksom för paracetamol, bör rektal administration endast väljas när peroralt intag inte är möjligt.

Vid behandling mot feber eller smärta vid infektion bör patienten följas upp då ibuprofen kan maskera infektionssymptom vid exempelvis bakteriell pneumoni och hudinfektion. 

Ibuprofen bör användas med försiktighet till barn med nedsatt njurfunktion, risk för uttorkning och hypovolemi (feber, kräkning, diarré) samt vid sambehandling med nefrotoxiska läkemedel eller läkemedel som ökar risk för blödning. Kontraindikationer inkluderar svår njursvikt, ökad blödningsbenägenhet och återkommande/aktiv gastrointestinal blödning eller sår (18,21). 

Topikala läkemedel

Lidokain/Prilokain

Lidokain och prilokain är lokalanestetika som ger hudanestesi i epidermis och dermis samt närliggande smärtreceptorer och nervändar efter topikal applikation. En ytlig bedövning uppnås efter 60‍-‍90 minuter. Den systemiska absorptionen beror på dosen, behandlad hudyta och appliceringstid.

Amid-lokalanestetika, framför allt prilokain, kan orsaka methemoglobinemi. Barn yngre än 3 månader har lägre nivåer av methemoglobinreduktas som konverterar Met-Hb till vanligt hemoglobin och är extra känsliga. Om den rekommenderade dosen överskrids bör barnet bedömas kliniskt med avseende på systembiverkningar sekundära till methemoglobinemi, exempelvis cyanos.

Lidokain/prilokain bör inte användas till barn under 1 års ålder som samtidigt behandlas med methemoglobininducerande läkemedel (exempelvis sulfonamider, nitrofurantoin, fenytoin och fenobarbital) (8,14).

Särskilda överväganden

Kontraindikationer och försiktighet

Följande läkemedel rekommenderas ej som smärtbehandling för barn i öppenvård:

• Kodein eller tramadol - genetisk polymorfism i CYP2D6 medför en varierande och oförutsägbar effekt, som kan sträcka sig från utebliven smärtlindring till överdosering.
• Aspirin - association med akut toxisk metabol encefalopati (Reye syndrom)(23).

Att beakta vid behandling

Vattkoppor

I samband med vattkoppsinfektion avrådes från behandling med COX-hämmare då man inte kunnat utesluta att intag av COX-hämmare vid detta tillstånd kan bidraga till utveckling av infektiösa hud- och mjukdelskomplikationer.

Astma

Överkänslighet mot COX-hämmare är mycket ovanligt hos barn och ungdomar och COX-hämmare kan därför i regel användas till barn med astma. I en meta-analys från 2024 medförde intag av ibuprofen ingen ökad risk för astma jämfört med andra smärtstillande (främst paracetamol) (24). Studierna är dock små och få, mer forskning behövs. 

Obesitas

Det finns få studier som undersöker farmakokinetiken för paracetamol och ibuprofen bland barn med obesitas. Evidensbaserade riktlinjer för dosering i denna population saknas.

Referenser

1. Hashimoto, R., Suto, M., Tsuji, M., Sasaki, H., Takehara, K., Ishiguro, A., & Kubota, M. (2021). Use of antipyretics for preventing febrile seizure recurrence in children: a systematic review and meta-analysis. European journal of pediatrics, 180(4), 987–997. https://doi.org/10.1007/s00431-020-03845-8
2. Barbi, E., Marzuillo, P., Neri, E., Naviglio, S., & Krauss, B. S. (2017). Fever in Children: Pearls and Pitfalls. Children (Basel, Switzerland), 4(9), 81. https://doi.org/10.3390/children4090081
3. King D. (2013). Question 2: does a failure to respond to antipyretics predict serious illness in children with a fever?. Archives of disease in childhood, 98(8), 644–646. https://doi.org/10.1136/archdischild-2013-304497
4. Kuo, N., Su, N. Y., Hou, S. K., & Kang, Y. N. (2021). Effects of acetaminophen and ibuprofen monotherapy in febrile children: a meta-analysis of randomized controlled trials. Archives of medical science : AMS, 18(4), 965–981. https://doi.org/10.5114/aoms/140875
5. Tan, E., Braithwaite, I., McKinlay, C. J. D., & Dalziel, S. R. (2020). Comparison of Acetaminophen (Paracetamol) With Ibuprofen for Treatment of Fever or Pain in Children Younger Than 2 Years: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA network open, 3(10), e2022398.  https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.22398
6. Narayan, K., Cooper, S., Morphet, J., & Innes, K. (2017). Effectiveness of paracetamol versus ibuprofen administration in febrile children: A systematic literature review. Journal of paediatrics and child health, 53(8), 800–807. https://doi.org/10.1111/jpc.13507
7. Pierce, C. A., & Voss, B. (2010). Efficacy and safety of ibuprofen and acetaminophen in children and adults: a meta-analysis and qualitative review. The Annals of pharmacotherapy, 44(3), 489-506. https://doi.org/10.1345/aph.1M332
8. Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel. ePed
9. Lathund smärtbehandling barnklinikerna SUS.docx
10. Fever in under 5s: assessment and initial management. London: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2021 Nov 26. (NICE Guideline, No. 143.) Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK552086/
11. Green, C., Krafft, H., Guyatt, G., & Martin, D. (2021). Symptomatic fever management in children: A systematic review of national and international guidelines. PloS one, 16(6), e0245815. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0245815
12. Trippella, G., Ciarcià, M., de Martino, M., & Chiappini, E. (2019). Prescribing Controversies: An Updated Review and Meta-Analysis on Combined/Alternating Use of Ibuprofen and Paracetamol in Febrile Children. Frontiers in pediatrics, 7, 217. https://doi.org/10.3389/fped.2019.00217
13. Wong, T., Stang, A. S., Ganshorn, H., Hartling, L., Maconochie, I. K., Thomsen, A. M., & Johnson, D. W. (2014). Cochrane in context: Combined and alternating paracetamol and ibuprofen therapy for febrile children. Evidence-based child health : a Cochrane review journal, 9(3), 730-732. https://doi.org/10.1002/ebch.1979
14. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken. Procedurorsakad smärta [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2023 [Uppdaterad 2024-04-24; citerad 2025-06-16]. Hämtad från: Procedurorsakad smärta | Smärta hos barn och ungdomar | Läkemedelsboken
15. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken. Behandling med paracetamol [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2023 [uppdaterad 2024-04-24; citerad 2025-06-16]. Hämtad från: Behandling med paracetamol | Smärta hos barn och ungdomar | Läkemedelsboken
16. Kelley, M. T., Walson, P. D., Edge, J. H., Cox, S., & Mortensen, M. E. (1992). Pharmacokinetics and pharmacodynamics of ibuprofen isomers and acetaminophen in febrile children. Clinical pharmacology and therapeutics, 52(2), 181–189. https://doi.org/10.1038/clpt.1992.128
17. FASS N02BE01: Paracetamol → ATC-register | FASS Vård
18. FASS M01AE01: Ibuprofen → ATC-register | FASS Vård
19. Uptodate, Lexidrug Evidence-based Clinical Solutions for Healthcare | UpToDate | Wolters Kluwer
20. Ziesenitz, V. C., Welzel, T., van Dyk, M., Saur, P., Gorenflo, M., & van den Anker, J. N. (2022). Efficacy and Safety of NSAIDs in Infants: A Comprehensive Review of the Literature of the Past 20 Years. Paediatric drugs, 24(6), 603–655. https://doi.org/10.1007/s40272-022-00514-1
21. de Martino, M., Chiarugi, A., Boner, A., Montini, G., & De' Angelis, G. L. (2017). Working Towards an Appropriate Use of Ibuprofen in Children: An Evidence-Based Appraisal. Drugs, 77(12), 1295-1311.   https://doi.org/10.1007/s40272-022-00514-1
22. FASS Acetylsalicylsyra: Läs om Aktiv Substans | FASS Vård
23. Feber - Rikshandboken i barnhälsovård
24. Baxter, L., Cobo, M. M., Bhatt, A., Slater, R., Sanni, O., & Shinde, N. (2024). The association between ibuprofen administration in children and the risk of developing or exacerbating asthma: a systematic review and meta-analysis. BMC pulmonary medicine, 24(1), 412. https://doi.org/10.1186/s12890-024-03179-3

Om innehållet

Publicerat: 2026-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne