Candidavulvovaginit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • N77.1 Vaginit, vulvit och vulvovaginit vid infektionssjukdomar och parasitsjukdomar som klassificeras på annan plats
    B37.3 Candidainfektion i vulva och vagina (N77.1)

     

Primärvård

  • Bedömning och behandling av patient som söker i primärvård.

Specialiserad vård

  • Bedömning och behandling av patient som söker på gynekologisk mottagning.
  • Bedömning i vissa fall vid upprepade besvär eller utebliven effekt av behandling.

Denna rekommendation omfattar infektioner orsakade av candida i vulva och vagina. Dermatofytinfektion i hud och naglar och andra infektioner av jästsvampar behandlas i separata rekommendationer.

Definition

Vulvovaginit innebär en inflammation i vulva och vagina, ofta orsakad av jästsvampen candida. Recidiverande candidavulvovaginit definieras som > 3-4 skov per år.

Epidemiologi

Hos kvinnor i fertil ålder är genital candidainfektion vanligt.

  • 75 % får minst en symtomgivande infektion.
  • 6-9 % får recidiverande infektioner.

Etiologi

I normalfloran i vagina förekommer sparsamt med Candida. Vanligast är Candida albicans (75–95 %), men även andra agens av candida kan förekomma. Om balansen i vaginalfloran rubbas kan mängden candida öka och ge symtomgivande infektion.

Riskfaktorer

Ökad risk föreligger vid faktorer som undertrycker normalfloran (laktobaciller) vulvovaginalt eller faktorer med immunologisk eller hormonell påverkan. Exempel är:

  • antibiotikabehandling
  • graviditet
  • premenstruellt
  • östrogen – lokalt eller peroralt
  • diabetes
  • immunosuppression.

Symtom

  • Klåda.
  • Ökade flytningar.
  • Ibland ytlig dyspareuni.
  • Smärta – särskilt vid långvarig infektion.

Anamnes

  • Symtom.
  • Riskfaktorer.
  • Andra sjukdomar.
  • Aktuella läkemedel.

Status

Statusfynd kan vara diskreta. Vid gynekologisk undersökning kan följande statusfynd förekomma:

  • Röda och svullna slemhinnor.
  • Ökad flytning; vitaktig, ibland kesoliknande.
  • Eksem eller sprickor i omgivande hud.

Handläggning vid utredning

Infektion med candida är den vanligaste orsaken till akut klåda i vulva. Diagnosen ställs kliniskt efter differentialdiagnostiska överväganden. Vid sporadiska besvär behövs ingen ytterligare utredning. Vid akut klåda i vulva hos kvinnor i icke-fertil ålder bör andra orsaker övervägas.

Recidiverande vulvovaginit

Uteslut diabetes som bakomliggande orsak.

  • Uteslut diabetes som bakomliggande orsak och överväg andra orsaker.
  • Överväg svampodling från vagina vid täta recidiv eller otillräcklig effekt av behandling då resistens mot sedvanliga antimykotika förekommer.

Differentialdiagnoser

  • Bakteriell vaginos – vanligast.
  • Överdriven underlivshygien.
  • Irritation efter upprepade lokala svampbehandlingar.
  • Hudsjukdom – atopiskt eksem, lichen sclerosus, psoriasis.
  • Skabb.
  • Flatlöss.
  • Kondylom.
  • Genital herpes.
  • Atrofiska slemhinnor hos postmenopausala kvinnor.
  • Vulvacancer och skivepiteldysplasier i vulva (VIN).

Handläggning vid behandling

  • Behandlingen består i egenvårdsråd och antimykotika.
  • Lokalbehandling (vagitorier och kräm) kan köpas receptfritt.
  • Recidiv är vanligt.
  • Vid egenbehandling > 2 gånger per halvår rekommenderas läkarbedömning för att utesluta differentialdiagnoser.

Egenvård

Patienten bör informeras om att:

  • tvätta vulva högst 1 gång per dag
  • använda oparfymerad mild tvättkräm eller tvättolja (ej tvål och vatten)
  • använda löst sittande underkläder av bomull
  • tvätta underkläder i oparfymerade medel
  • använda mjukgörande 1-2 gånger dagligen vid sprickor.

Läkemedelsbehandling

I första hand rekommenderas lokalbehandling med klotrimazol, receptfria vagitorier och eventuellt kräm i 1–3 dagar. Alternativ till lokalbehandling är engångsdos flukokonazol 150 mg. Det finns ingen evidens för partnerbehandling.

Klotrimazol är förstahandsmedel vid graviditet.

Vid eksem eller uttalad klåda kan topikal antimykotika kombineras med topikal steroidkräm (grupp I-III) i 2 veckor.

Upprepade lokalbehandlingar bör undvikas då det kan ge ökad risk för vulvodyni.

Recidiv

Vid utebliven behandlingseffekt eller upprepade recidiv bör vaginal svampodling med resistensbestämning göras och patienten bör få upprepade egenvårdsråd.

Vid 1-2 recidiv ges peroral tablett flukonazol 150 mg, 3 doser på en vecka (var tredje dag).

Vid recidiverande candidavulvovaginit (minst 3-4 skov/år, minst en odlingsverifierad) bör långtidsbehandling övervägas. Först ges tablett flukonazol 150 mg, 3 doser på en vecka (var tredje dag) därefter 150 mg 1 gång per vecka i 6 månader.

Vid recidiverande besvär efter varje menstruation kan flukonazol 150 mg ges som engångsdos cykliskt.

Remissindikation gynekologmottagning

  • Vid behov vid upprepade besvär eller utebliven behandlingseffekt.
  • Annat agens än candida albicans.

Svamp i underlivet (1177.se)

Publicerat: 2024-02-08
Giltigt till: 2027-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.