Erysipelas
AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
-
ICD-10-SE
A46.9 Rosfeber (erysipelas)
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning, utredning och behandling i de flesta fall
Specialiserad vård
- Akutmottagning – allmänpåverkan
- Infektionsmottagning – vid behov vid upprepade recidiv eller predisponerande faktorer
Bakgrund
Etiologi
- Erysipelas, även kallad rosfeber, är en infektion som är begränsad till dermis.
- Infektionen uppstår oftast i skadad hud som sår, eksem eller insektsbett.
- Vanligaste agens är betahemolytiska streptokocker, framför allt grupp A och G.
- Vid erysipelas i underbenen dominerar betahemolytiska streptokocker grupp G.
Riskfaktorer
- Tidigare erysipelas
- Venös insufficiens
- Lymfödem
- Obesitas
- Pares
- Diabetes mellitus
- Efter strålbehandling
Utredning
Symtom
- Akut debut
- Hudrodnad – välavgränsad, ofta indurerad och värmeökad, ökar gradvis i storlek
- Smärta – förekommer ibland
- Lokalisation – nedre extremitet (70 %), övre extremitet (20-25 %), ansikte (5-10 %), armar, öra
- Feber – akut påkommen > 38 grader, med eller utan frossa
- Illamående och kräkningar – kan förekomma
Status
- Allmäntillstånd – feber, allmänpåverkan
- Hudinspektion och palpation – bedömning av utbredning, eventuella sår
- Blodtryck och puls
- Andningsfrekvens, överväg saturation
Handläggning vid utredning
- Erysipelas är en klinisk diagnos.
- Vid typiska symptom och fynd utan allmänpåverkan, behövs ingen provtagning.
- Vid allmänpåverkan eller lokalisation i ansiktet bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård..
Laboratorieprover
- Överväg CRP, som kan vara kraftigt förhöjd vid uttalad infektion.
- Kontrollera blodglukos vid återkommande infektioner för att utesluta diabetes.
Differentialdiagnoser
- Venöst sår med måttlig omgivande rodnad (dock sällan feber, frossa eller förhöjd CRP)
- Tromboflebit
- Cellulit
- Furunkel eller karbunkel
- Erytema migrans
- Lokal reaktion efter insektsbett
- Gikt
- Abscess
- Septisk bursit och artrit
- Nekrotiserande mjukdelsinfektion (fascit, cellulit) bör misstänkas vid svår lokal smärta
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandla patient utan allmänpåverkan med peroral antibiotika.
- Markera rodnat område med penna för att kunna följa utvecklingen.
- Rekommendera högläge och eventuellt kompressionsbehandling för att minska risk för svullnad och ödem.
- Kontrollera att patientens blodsocker ät välreglerat vid diabetes.
- Informera patienten om att viss ökning av lokal rodnad kan förekomma efter insatt behandling och att rodnad och svullnad kan kvarstå i flera veckor.
Vid recidiverande erysipelas
- Behandla riskfaktorer samt eventuella eksem, bensår, psoriasis och paronykier.
- Rekommendera patienten att använda skydd mot insektsbett.
- Överväg antibiotikaprofylax i samråd med infektionsläkare vid minst två recidiv inom tre år.
Läkemedelsbehandling
- Penicillin V, tablett 1 g, 1 x 3 i 10 dagar vid vikt < 90 kg
- Penicillin V, tablett 1 g, 2 x 3 i 10 dagar vid vikt 90-120 kg
- Klindamycin, kapsel 300 mg, 1 x 3 i 10 dagar vid penicillinallergi typ 1
Hud- och mjukdelsinfektioner – Skånelistan med Bakgrundsmaterial
Remissrutiner
Remissindikation
- Akutmottagning – allmänpåverkan
- Infektionsmottagning – vid behov vid upprepade recidiv eller predisponerande faktorer
Komplikationer
Utan behandling kan tillståndet övergå i sepsis.
Klinisk uppföljning
- Uppföljning bör planeras för patienter som har svårt att utvärdera behandlingseffekten själva.
- Ny klinisk kontroll bör utföras vid misstänkt terapisvikt.
- Utvärdering efter 3 och 6 månader rekommenderas vid antibiotikaprofylax.
Patientinformation
Relaterad information
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (pdf)
Sårbehandling (vardhandboken.se)
Om innehållet
Publicerat: 2020-10-20
Giltigt till: 2024-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne