Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient som söker primärvård. 

Hud- och venerologmottagning

• Utredning och behandling av misstänkt syfilis.

Bakgrund

Definition

Syfilis (lues) är en sexuellt överförbar sjukdom (STI) som lyder under smittskyddslagen. Därmed är den anmälnings- och smittspårningspliktig.

Epidemiologi

Syfilis är i Sverige vanligast hos män som har sex med män. Tillståndet har de senaste tio åren ökat kraftigt i många länder. I Sverige har 500-600 fall rapporterats årligen de senaste åren.

Etiologi

Syfilis orsakas av bakterien Treponema pallidum som sprids:

• genom sexuell kontakt
• via blod eller slemhinnor (vid primärsår i munhåla kan kyssar innebära smittorisk)
• via placenta från mor till foster.

Syfilisscreening görs vid graviditet och vid blodgivning.

Syfilis delas in i olika stadier avseende smittsamhet utifrån tid efter smittotillfället.

• I tidig fas (≤ 1 år från smittotillfället) föreligger hög smittsamhet.
• I sen fas (> 1 år från smittotillfället) föreligger ingen smittsamhet genom sexuell kontakt, men via andra smittvägar.

Samsjuklighet

En patient kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt.

Utredning

Symtom

• Sjukdomen kan vara latent och ger då inga symtom.
• Symtom kan förekomma från många olika organ.

Syfilis delas in i tre symtomgivande stadier; primär, sekundär och tertiär utifrån duration och symtom.

Primär syfilis (primärsår)

• Debuterar oftast 3 veckor (10–90 dagar) efter smittotillfälle. Cirka 25 procent är symtomfria.
• Solitärt oömt sår (hård schanker) med ren och glänsande sårbotten som läker inom 6–8 veckor är typiskt. Såret kan variera i utseende, multipla sår förekommer.
• Lokalisation utifrån smittöverföring (penis, vulva, vagina, rektum, anus, munhåla, svalg).
• Lokala oömma adeniter är vanligt. Smärta och sekundärinfektion är ovanligt.

Sekundär syfilis

• Debuterar 4–10 veckor efter primärsår.
• Småfläckiga, rödbruna makulära symmetriska utslag utan klåda i typiska fall.
• Lokalisation på bål, handflator och fotsulor. Kan förekomma på hela kroppen.

Vid sekundär syfilis sprids bakterien via blodet till kroppens organ och kan även ge symtom som:

• influensaliknande symtom med allmänpåverkan, feber och muskelvärk
• huvudvärk med eller utan meningitsymtom
• hörselnedsättning
• synpåverkan (retinit, uveit, optikusneurit)
• nefrit
• hepatit.

Tertiär syfilis

• Debuterar år till decennier efter sekundär syfilis (mycket sällsynt i Sverige).
• Benign syfilis ger främst granulom i hud, skelett och inre organ.
• Kardiovaskulär syfilis ger exempelvis aortainsufficiens, aortit och aneurysm.
• Neurosyfilis kan orsaka ett brett spektrum av neurologiska symtom och sjukdomar till exempel psykos, demens, pares, nervsmärtor, kranialnervspåverkan eller stroke.

Anamnes

• Symtom – förlopp och duration.
• Misstänkt smittotillfälle och relevant sexualanamnes.
• Tidigare sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt tidigare syfilisinfektion och eventuell behandling.
• Andra sjukdomar och aktuell läkemedelsbehandling.

Handläggning vid utredning

Överväg primär syfilis vid icke-symtomgivande solitärt sår, särskilt vid lokalisation oralt eller anogenitalt.

Utred misstänkt syfilis med provtagning utifrån symtom. Var extra frikostig med provtagning för syfilis i gruppen män som har sex med män. Erbjud provtagning för andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Kontakta venereolog vid välgrundad misstanke om, eller verifierad syfilis.

Laboratorieprover

• Treponema pallidum (syfilis) DNA-påvisning – provtagning med bomullspinne vid primärsår (eller slemhinnelesion).
• Syfilis Serologi (antikroppspåvisning) Screening – vid misstanke om syfilis med längre tids duration.

Om serologisvar

• Det kan ta till 3–4 månader att utveckla syfilis-antikroppar från smittotillfället.
• Överväg omkontroll efter några månader vid misstänkt syfilis med negativ serologi och smittotillfälle < 4 månader eller okänt.
• Positiv serologi kan kvarstå livslångt även vid välbehandlad infektion.
• Serologi vid syfilisdiagnostik är svårtolkad. Inom specialiserad vård utförs fler serologiska tester för att bedöma sjukdomsaktivitet.

Differentialdiagnoser

• Primär syfilis – herpessår, kondylom, bakteriellt sår.
• Sekundär syfilis – läkemedelsutslag, höstblåsor, virusinfektion med hudutslag, leversjukdom
• Tertiär syfilis – borreliaencefalit, annan encefalit.

Behandling

Handläggning vid behandling

Skicka remiss till specialiserad vård för smittskyddsanmälan, smittspårning, behandling och uppföljning.

Inför remiss bör patienten informeras om:

• diagnos
• att behandling och uppföljning sker inom specialiserad vård
• att undersökning, diagnostik och behandling är kostnadsfri
• att vid misstänkt syfilis måste patienten berätta för sexualpartner om misstänkt smitta och använda skydd vid sexuella kontakter
• att sexuell avhållsamhet rekommenderas tills patienten får ny information via specialiserad vård.

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om syfilis

Symtomen vid primär och sekundär syfilis går över utan behandling. Primärsår läker ofta inom 6–8 veckor. Vid sekundär syfilis kan symtomen recidivera under ett års tid. Infektionen läker därefter ut eller övergår i en latent fas (cirka 40 %) som över tid kan övergå till tertiär syfilis. Syfilis bör alltså behandlas i alla stadier, även latenta.

Syfilis behandlas ofta med långverkande penicillin i injektionsform, vilket leder till utläkning. Genomgången eller behandlad syfilis leder inte till immunitet.

Förebyggande åtgärder

För att minska risken för smitta bör kondom eller slicklapp användas vid sexuella kontakter.

Remissrutiner 

Remissindikation till hud- eller venerologmottagning

• Kvarstående misstanke trots negativ serologi
• Positivt provsvar (skyndsam remiss)

Remissinnehåll

• Anamnes, status
• Provsvar
• Ange i remissen att smittspårning önskas.

Patientinformation

• Syfilis (1177.se)
• Syfilis (umo.se)

Relaterad information

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om syfilis

Referenser

• Rekommendationer syfilis 2022 (pdf) [2024-02-07]
• Syfilis – sjukdomsstatistik (folkhalsomyndigheten.se) [2024-02-07]
• Sjukdomsinformation om syfilis (folkhalsomyndigheten.se) [2024-02-07]

Om innehållet

Publicerat: 2024-02-08
Giltigt till: 2027-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne