Candidainfektion, oral och intertriginös

AKO Skåne-riktlinje för primärvården baserad på nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • B37.0 Candidainfektion i munnen
    B37.2 Candidainfektion i hud och naglar
    B37.8A Candidakeilit
    B379P Candidainfektion UNS

     

Primärvård

  • Bedömning och behandling i de flesta fall

Specialiserad vård

  • Svårbehandlad eller utbredd infektion

Denna rekommendation omfattar infektioner orsakade av candida i mun och i hudveck (intertriginös candida). Dermatofytinfektion i hud och naglar och andra infektioner av jästsvampar behandlas i separata rekommendationer.

Definition

Svampinfektioner orsakas huvudsakligen av två svamptyper:

  • Trådsvampar (dermatofyter, varav de medicinskt viktiga är Trichophyton, Microsporum och Epidermophyton).
  • Jästsvampar (Candida, Malassezia, Cryptococcus och Trichosporon).

På senare år har resistens påvisats hos både jästsvampar och trådsvampar. Vid terapisvikt kan resistensbestämning behövas.

Epidemiologi

  • Intertriginös candidainfektion är vanlig, särskilt hos äldre.
  • Oral candidainfektion är vanligast hos barn under 1 år.

Etiologi

Candida ingår i kroppens normalflora, men kan vid nedsatt motståndskraft (lokalt eller generellt) orsaka en opportunistisk infektion i hud och slemhinnor och då ge symtom, bland annat:

  • på huden – i hudveck vid intertriginös candida och blöjdermatit samt som follikulit
  • på naglar – ofta kolonisering utan klinisk relevans
  • i och runt munnen – oral stomatit, protesutlöst infektion, angulär cheilit (munvinkelragader)
  • i andra slemhinnor – esofagit, enterit, vulvovaginit, kolpit, balanit
  • systemiskt – sepsis.

Riskfaktorer

Exempel på riskfaktorer och utlösande faktorer:

  • Hög ålder.
  • Graviditet.
  • Diabetes.
  • Övervikt.
  • Nedsatt immunförsvar.
  • Läkemedel – exempelvis antibiotika, kortison, cytostatika och läkemedel som ger muntorrhet.
  • Strålbehandling.
  • Bristande munhygien, protesskötsel.

Symtom

Candidainfektion ger olika symtom och klinisk bild beroende på lokalisation. Samtidig infektion på flera lokalisationer är vanligt.

Oral candidainfektion

Infektion i och runt munnen ger ofta sveda och ibland ändrad smakupplevelse. Olika former finns:

  • Pseudomembranös stomatit (torsk) – vit beläggning (lätt avskrapningsbar), ibland underliggande erytem.
  • Erytematös stomatit – erytem utan beläggning (exempelvis vid protes).
  • Kronisk hyperplastisk candidos – vit beläggning innanför munvinklarna som inte lätt kan skrapas av (ofta hos rökare).
  • Angulär cheilit – rodnad, ofta sprickbildning och ibland vätskande hud i munvinklarna.

Intertriginös candidainfektion

Symtom på intertriginös candidainfektion:

  • Rodnad hud som ofta är glänsande eller eroderad och ibland även vätskande.
  • Skarp gräns mot frisk hud med isolerade papler/vesikler (satelliter) utanför det rodnade området är karaktäristiskt.
  • Ofta besvärande klåda och sveda, ofta smärtsamma sprickor.
  • Lokalisation i hudveck på buk, i navel, under bröst, i ljumskar, genitalt, i crena ani samt mellan fingrar och tår.

Anamnes

  • Symtom, duration och lokalisation.
  • Riskfaktorer.

Handläggning vid utredning

Diagnosen kan ofta ställas på klinisk bild och typisk lokalisation.

  • Vid oklar bild rekommenderas provtagning för odling från hud eller slemhinna.
  • Överväg kontroll av glukos och nutritionsstatus.

Differentialdiagnoser

  • Munhåla – lichen ruber, leukoplaki, lingua geografica.
  • Hudveck – ljumsksvamp (dermatofyter), psoriasis, seborroiskt eksem, intertriginöst eksem, erythrasma.

Handläggning vid behandling

  • Åtgärda bakomliggande riskfaktorer och utlösande faktorer om möjligt.
  • Se över aktuella läkemedel.
  • Ge råd om egenvård och ordinera lokalbehandling vid begränsad svampinfektion.

Allmänna råd

Ge råd om att:

  • vid behandling med inhalationssteroid – skölja munnen efter inhalation med steroider för att undvika oral candidainfektion
  • vid intertriginös candidainfektion eller blöjdermatit – hålla torrt och lufta ofta, viktnedgång vid behov
  • vid oral candidainfektion hos ammande spädbarn – koka nappar och behandla även mamman (lokalt på bröstvårtor eller peroralt) vid problem med amning eller smärta hos barnet eller mamman (många läker annars spontant)
  • vid protesutlöst infektion – vara noga med proteshygien och justera illasittande protes (se gärna Svampinfektion i mun, Skånelistan med Bakgrundsmaterial).

Förebyggande åtgärder

Vid kraftigt nedsatt allmäntillstånd och om det är omöjligt att eliminera utlösande faktorer (till exempel omfattande cytostatikabehandling) bör man överväga förebyggande svampbehandling.

Läkemedelsbehandling

  • Oral candidainfektion – behandlas i första hand med systemiskt flukonazol (nystatin endast i vissa fall som till gravida, spädbarn och vid interaktioner). Infektion hos spädbarn behöver inte alltid behandlas.
  • Munvinkelragader – behandlas i första hand med antimykotisk kräm, mikonazol/hydrokortison eller ekonazol/triamcinolon.
  • Intertriginös candida och blöjdermatit – behandlas med antimykotisk kräm, mikonazol/hydrokortison eller ekonazol/triamcinolon.

Mykoser – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Svampinfektion i mun – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissindikation

  • Oklar bild eller utbredd infektion

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde hud- och könssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Publicerat: 2024-06-12
Giltigt till: 2027-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.